Nödvändig automatisering av äldreomsorgen
De allra flesta äldre med behov av äldreomsorg vill så länge som möjligt klara sig själva. Så är det. Det är ingen äldre jag träffat genom åren som vill flytta in på ett särskilt boende. Särskilda boenden är en slutstation i livet och ingen munter plats oavsett hur man försöker göra den muntrare. Däremot kan många tänka sig ett seniorboende med viss service och närhet till en sjuksköterska.
En fin film av Filip och Fredrik är "Den sista resan". Även om Filips pappa tycks bo kvar med sin fru i eget boende är det sannolikt hon som gör många frivilliga hemtjänstinsatser utan ersättning. Så är det för många anhöriga som lever med en skröplig partner. Allt fler äldre lever dock ensamma och då finns inget alternativ än hemtjänst eller när det är riktigt illa att bo på ett särskilt äldreboende.
Naomi Abramowicz, GP, skriver om svensk äldreomsorg nedan. Hon är väldigt negativ. När jag för över tio år sedan började lyfta, i både kommunfullmäktige och andra sammanhang, att svenskakunskaperna inom äldreomsorgen kraftigt måste förbättras kallades man "rasist" av vissa. Ett av många exempel på hur svårt det är att tidigt föra verklighetsförankrade och viktiga sakdebatter i Sverige. Det är dåligt. Huvudproblemet inom äldreomsorgen och sjukvården är att det inte finns tillräckligt med personal utifrån hur de arbetar idag. Dessa verksamheter måste helt enkelt lära sig att snabbt jobba smartare. I huvudsak bär personalen på hur.
"Bristande svenskkunskaper bland anställda inom äldreomsorgen är ett problem i hela Sverige, både för små och stora kommuner. En ny statlig utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen visar hur illa ställt det är runtom i landet. Enligt utredaren är dålig svenska inte bara ett problem bland timvikarier, utan även bland tillsvidareanställda. Det finns till och med utbildad personal, däribland undersköterskor, som har svårt att göra sig förstådd. Det är än mer oroande att det finns medarbetare med svenska som förstaspråk som varken klarar av att dokumentera arbetet på ett fullgott sätt eller kommunicera med anhöriga."
"Att tala bristfällig svenska, eller knappt någon svenska alls, är inte bara ett problem när det kommer till att göra sig förstådd i vardagliga situationer. Språkförbistringen kan få katastrofala konsekvenser. Utredningen beskriver situationer som inte bara kan vara farliga, utan rentav livshotande. Ibland utförs en nödvändig uppgift inte alls, och i vissa fall så utförs den felaktigt. När ett akut tillstånd uppstod lät en medarbetare bli att ringa 112 eftersom personen inte förstod vad den förväntades göra. En annan anställd inom äldreomsorgen missförstod en sjuksköterskas instruktioner i att lägga om ett sår, vilket ledde till ökad smärta och försämrad sårläkning för den äldre."
"Att språkförbistringen är så pass utbredd försämrar arbetsmiljön för de medarbetare som faktiskt talar flytande svenska. Stressen och frustrationen ökar när det inte går att förstå sina kolleger, och när de behöver täcka upp för andras misstag."
"Den nuvarande situationen inom äldreomsorgen visar hur fel politiker hade under tidigt 2000-tal när de menade att invandring kunde lösa personalbristen inom välfärden. Det sågs som en win win-affär: utrikes födda med bristfälliga svenskkunskaper fick ett jobb och chansen att lära sig svenska på arbetstid medan äldreomsorgen fick ”fler händer”. Idén framfördes av politiker till både höger och vänster."
"Tyvärr ser det inte ut som att det kommer att bli någon förändring inom äldreomsorgen, åtminstone inte på kort sikt. Utredningen landar i att det är omöjligt att införa ett språkkrav för anställda. Då skulle det bli ännu svårare att rekrytera än vad det redan är i dag, och vissa kommuner skulle bli helt utan personal i semestertider. I stället föreslås ett lagstadgat krav på att arbetsgivare ska arbeta för att de anställda har den språknivå som krävs för att kunna utföra omsorgsinsatser. Dessutom föreslås ett statligt bidrag, ”svenskalyftet”, som ska stimulera arbetsgivare att satsa på språkinsatser för personalen."
Aftonbladets ledare skriver läsvärt om "var vi är påväg" med äldreomsorgen som berör många. Så kan det gå, trots att vi betalar massor av skatt i landet Sverige.
"Pensionen är också en del av den nordiska välfärdsmodellen. Tanken är att den ska täcka kostnaderna på ålderns höst. Men i många fall gör den inte det. Sverige har den högsta andelen fattiga pensionärer i Norden och i Europa, särskilt bland kvinnor. Anledningen är dels att kvinnor många gånger jobbat deltid eller tagit mer av föräldraförsäkringen jämfört med män."
"I filmen ”Den sista resan” försöker Filip Hammar pigga upp sin 80-åriga far med en resa genom minnen. I en sekvens diskuterar han med Fredrik Wikingsson om vem som ska duscha hans far när det blir dags. Hammar blir nämligen illa till mods av att behöva göra det själv. Det är för intimt. Fortsätter skuldberget bland äldre kvinnor växa behöver barnen snart hjälpa. Vi behöver nog vänja oss vid tanken att duscha våra föräldrar."
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/jQpEkA/aldre-kvinnor-ar-mest-skuldsatta
Det är inte farligt att hjälpa andra att duscha. Jag har hjälpt många äldre att duscha på Akademiska sjukhuset. Inte enbart äldre släktingar utan både äldre manliga och kvinnliga patienter på Akademiska sjukhuset. Det gäller "bara" att stötta dem värdigt och med stor respekt för att ge dem så mycket integritet som möjligt. Men många män är nu rädda för att anklagas för sexuella övergrepp. AI ihop med robotar får väl lösa dessa behov nu…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar