Svenskt kulturarv
Svensk kultur har förändrats genom tiderna, precis som allt annat. Inget konstigt med det. I alla tider har den geografi som idag kallas Sverige befolkats av människor från andra geografier. Människor som tagit med sig nya kunskaper, erfarenheter och traditioner. Steg för steg har denna geografis, Sveriges, kulturella traditioner förändrats. Och under vikingatiderna tog vikingarna hit människor från andra kulturer med kunskaper som varit mycket värdefulla för vår geografis utveckling. I nutid har det främst varit våra globala företag som importerat människor med värdefulla kunskaper och som inspirerat nya traditioner. Inte minst mattraditioner. Den senaste tiden har många nya människor kommit till vår geografi kopplat till väpnade konflikter samt möjligheten att försöka få ett ekonomiskt bättre liv. Tiderna förändras och traditioner utvecklas. Med det sagt är det viktigt att utgångspunkten för förändringen är att vi också vara stolta och står upp för det som finns och som uppskattas. Julen är en sådan kulturell tradition. Den har inte sitt ursprung i Sverige men svenska generationer har utvecklat den till den svenska variant den är idag. Den uppskattas av väldigt många.
Naomi Abramowicz, GP, skriver en läsvärd ledare om att vi ska stå upp för vår jultradition. Det jag gillar med hennes budskap är att det är en del i att på allvar inkludera invandrare från andra kulturer in i det svenska samhället. Istället för att försöka eliminera traditionens mening ska vi istället inkludera in människor från alla jordens hörn med olika religiösa bakgrunder. Jesus är främst en symbol för kärlek och respekt. Oavsett religiös tro är kärlek och respekt något att en helg varje år stolt kunna fira. I Jesus födelsetrakter skulle inte minst team Netanyahu och militanta hamasare må bra av mer försonings- kärlekstänkande.
"Årets juldebatt är äntligen i gång, tack vare den svenska ståljätten SSAB. Den globala koncernen har nämligen en ny policy. I stället för att säga ”god jul” till varandra i samband med de kommande ledigheterna uppmanas företagets medarbetare att säga ”god helg” (Expressen 10/12)."
"För den överdrivna hänsynen till oss som inte firar jul är inte inkluderande, trots att det är tanken. Den är exkluderande. Trots att den bottnar i en vilja att göra rätt blir det bara fel. När människor får förhållningsregler om hur de bör och inte bör bete sig mot personer från andra kulturer leder det till en försiktighet och nervositet som enbart riskerar att skapa större distans och mindre förståelse människor emellan."
"Önska oss hellre både god jul och glad chanuka, bjud in din judiska granne till glöggminglet och så kanske du blir bjuden på ett chanukafirande med traditionsenliga syltmunkar."
God Jul! Fira att kärleken blev en del av människans religioner! Kärleken är störst! Nedan låt med Ted Gärdestad är värd att lyssna på idag.
https://www.youtube.com/watch?v=Ne0ewfPekjc
P.S Jag tränar på att bli en duglig författare. Vad tycker du om nedan korta tomteberättelse?
Snön föll tungt över Uppsala, som om himlen själv ville täcka över alla dess hemligheter och sorger. Tomten stod vid fönstret, hans ögon stirrade ut i mörkret, medan hans hjärta var tungt av alla minnen som han burit med sig under åren.
Han mindes den första julen han hade tillbringat i staden, när han var en ung man med drömmar och förhoppningar. Han hade kommit hit för att starta ett nytt liv, för att lämna bakom sig alla sorger och besvikelser som hade plågat honom under så lång tid. Och han hade funnit det, eller så trodde han i alla fall.
Men livet hade en tendens att bli komplicerat, och snart hade tomten funnit sig själv fast i en värld av plikter och förväntningar. Han hade blivit en del av stadens traditioner och sedvänjor, och han hade glömt bort hur det var att vara ung och fri.
Men nu, när han stod vid fönstret och såg ut i snön, kände han en längtan efter att återvända till den tiden. Han ville återuppleva den känslan av möjligheter och drömmar som han hade haft när han var ung. Han ville känna solen på sin hud och vinden i sitt hår, och han ville höra ljudet av barn som skrattar och leker.
Tomten suckade och vände sig bort från fönstret. Han visste att det var omöjligt, att han aldrig kunde återvända till det förflutna. Men han kunde inte hjälpa att känna en sorg och en längtan efter det som hade varit.
Just då hörde han ett ljud bakom sig. Han vände sig om och såg en liten flicka som stod i dörröppningen, med ett leende på ansiktet och en julklapp i handen.
"Tomten, jag har kommit för att ge dig en julklapp", sa hon, och hennes ögon sprakade av glädje.
Tomten log och gick fram till flickan. Han tog emot julklappen och öppnade den, och han fann en liten träfigur av en tomte, snidad med omsorg och kärlek.
"Den är vacker", sa han, och han kände en varm känsla i sitt hjärta.
Flickan log och kramade tomten. "Jag gjorde den själv", sa hon. "Jag ville ge dig något som skulle göra dig glad."
Tomten kände en tår i ögonvrån, och han visste att han inte kunde låta den falla. Han log och kramade flickan tillbaka, och han visste att han hade funnit något som var mycket värdefullare än alla julklappar i världen.
"Du har gett mig en gåva som jag aldrig kan glömma", sa han, och hans röst var full av känslor.
Flickan log och såg upp på tomten med stora, nyfikna ögon. "Vad är det?" frågade hon.
Tomten log och strök flickan över håret. "Det är minnet av en jul som jag aldrig kommer att glömma", sa han. "Och det är vetskapen om att det alltid finns hopp och kärlek i världen, även när allt annat verkar mörkt och kallt."
Flickan log och nickade, och tomten visste att hon hade förstått. Han visste att hon skulle bära med sig den känslan av hopp och kärlek under resten av sitt liv, och att hon skulle sprida den till alla som hon mötte.
Och när tomten såg ut i snön igen, kände han en känsla av frid och tillfredsställelse. Han visste att han hade funnit något som var mycket värdefullare än alla julklappar i världen, och att han skulle bära med sig det under resten av sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar