Stort F

Urspårade skolreformer

När Utvecklingspartiet demokraterna, UP, 2019 startade som lokalt parti i Uppsala var självklart skolpolitiken central. Att våra barn får en konkurrenskraftig utbildning, och föräldrarna hjälp att fostra ordning och reda, definierar ett samhälles framtid. Det borde vara enkelt att förstå. Ändå har riksdagspartierna i decennier plågat skolan med ständiga och misslyckade reformer. Och ständiga ogillade riktade statsbidrag. De gamla partierna har inte fattat att det är dumt att ändra på metoder som fungerar. Men det gör de eftersom de vill verka nytänkande och handlingskraftiga. Det finns ett bra ordspråk som lyder: ”Laga inte det som inte är trasigt”. 

UP skrev flera kraftfulla debattartiklar om skolan 2019, 2020 och 2021. De går att googla fram. Där beskrivs tydligt hur skolan åter kan fylla sina viktiga syften framgångsrikt. Finland lyfts ofta fram som ett föredöme. De har låtit skolan vara. Och de använder samma system som jag gick i under mina skolår. Riksdagspartierna får ett stort F för den misslyckade skolpolitik som förts. Störst F får Liberalerna som varit med och styrt en hel del och som ständigt försöker göra gällande att ”de vet bäst” om skolan. Att de nu förordar enbart ”papper, penna och böcker” i skolan är lika korkat som att tidigare ha förbjudit miniräknare som hjälpmedel. Självklart måste dagens konkurrenskraftiga utbildning blanda skrivande och läsande med att utnyttja datorer och AI-verktyg.

Linnea Lindquist, Expressen, skriver en bra debattartikel nedan. Expressen är inte en vänsterorienterad tidning men har fattat hur illa den ”borgerliga” skolpolitiken slagit negativt mot svensk konkurrenskraft. Med några få exempel visar de tydligt hur illa 2000-talets skolreformer blev. Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande. Den ”korta” Stefan Holm var inte bara fantastisk i höjdhopp, han vågade också visa att läraren är chefer i klassrummen. Ingen annan. 

”Raja Thorén har länge varit en skandalomsusad friskoleägare. Samtidigt som hans skolor har fått hård kritik har vinster från verksamheten plöjts ner i innebandylaget Thorengruppen – vars damlag blivit svenska mästare tre gånger.”

”Skolinspektionen har sedan länge tröttnat på Thorenskolornas brister. Den satte därför stopp för öppnandet av nya skolor. Men Thorengruppen kunde fortsätta växa genom att köpa befintliga skolor.”

”I år gjorde Raja Thorén ett sista klipp på den svenska skolmarknaden genom att sälja sin koncern. Som en luttrad skolägare insåg han förmodligen att det var läge att sälja innan Skolinspektionen skulle återkalla tillståndet helt och hållet. Han gjorde en bra affär eftersom han förutom skolorna sålde sin arena. Det är skolpeng, alltså skattemedel som har finansierat Thoren Arena som Umeå kommun köpte för hiskeliga 260 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 440 lärartjänster.”

”Raja Thorén stod inte för årets enda friskoleskandal. I Sundsvall blev det rabalder i medier och ilska hos personalen på Skvaderns gymnasieskola när styrelsen plockade ut 28 miljoner kronor i aktieutdelning – trots att ledningen lovat att allt överskott skulle gå tillbaka till verksamheten. Rektorn sade att de inte hade något annat val. Really? Jag har massor med idéer på vad man kan göra med 28 miljoner.”

”Södertälje kommun lät eleverna gå kvar sista året på en gymnasieskola som skulle stängas. Det var ett beslut som förmodligen var bra för elevernas utbildning. Men det innebar samtidigt att det blev dyrare för kommunen. Beslutet blev därmed en jackpot för stadens friskolor. Sverige har nämligen lagstiftning om bidrag på lika villkor. När kommunen får ökade kostnader ska friskolorna kompenseras med samma belopp.”

”Skolverket fick i år idén att förändra bedömningen av nationella proven. Tidigare bedömdes den skriftliga och den muntliga delen var för sig. Numera ska poängen slås ihop. Därmed kan elever spika den muntliga delen, skriva ett eller två poäng på läs- och skrivdelen och ändå skrapa ihop till ett godkänt E.”

”Det är synd bara att Sverige är sämst när det kommer till skillnader mellan olika grupper av elever. Det är fortfarande elevernas bakgrund som till stor del avgör resultaten i svensk skola. Sverige lyckas med konststycket att vara både bäst och sämst på samma gång.”

”Skolchefen i Höörs kommun briljerade inte direkt när hon i ett mejl till all personal skrev att de skulle tänka på att inte agera på ett sätt som kan uppfattas som kränkande av någon elev. För vad som upplevs som kränkande är ju subjektivt. Elever har rättigheter i skolan, men de har också en skyldighet att följa skolans regler och rätta sig i ledet när vuxna säger till.”

https://www.expressen.se/ledare/linnea-lindquist/stefan-holm-visade-att-lararen-far-bestamma/

I Uppsala har jag stora förhoppningar om att Guldavtalet om skolan får stor positiv betydelse för våra elever och landets konkurrenskraft. Uppsala ska bli det goda exemplet på hur skolan åter bidrar till konkurrenskraftiga vuxna i en värld där vi globalt konkurrerar om välståndet.