Överregleringar i en inkompetent värld
Om kompetens och integritet är viktiga egenskaper hos personer som får viktiga roller är stora regleringar om hur de ska bete sig för att fatta beslut dåliga. Självklart ska regleringar finnas men så rimliga som möjligt i ljuset av att de som fått ett ansvar ska ha nödvändiga kunskaper och kunna avkrävas kännbart ansvar om de gör stora dumheter. Idag saknar många av politikens främsta företrädare tillräckliga livserfarenheter och tjänstemannaansvaret är mycket svagt. De ordentligt kännbara möjligheterna för ansvarsutkrävande av ledande politiker och ledande tjänstemän är på tok för svagt. Att ledande människor mycket mer kännbart får ta ansvar för sina handlingar är ett bättre kvalitetssäkringssystem än en massa regleringar. Då kommer också enbart tillräckligt kompetenta våga axla de svåraste uppdragen.
Gunnar Wetterberg skriver intressant i Exepressen om att överregleringar inte leder oss rätt.
"För en intresserad lekman låter invändningarna bestickande. De kriser jag följt på nära håll har var och en haft överraskande inslag, där svaren varje gång måst improviseras fram. Att nu ”kodifiera” vad man då gjort kan låta rimligt, men det bortser från behovet att nästa gång kunna möta det nya oväntade med effektiva medel."
"Kan man tänka sig en annan lag? Den skulle avstå från detaljregleringen och erkänna sambandet mellan de olika uppgifterna, men anamma kommitténs förslag om en proportionalitetsregel – Riksbanken ska kunna visa att den inte gör mer än nöden kräver – och om förstärkta resurser till riksbanksfullmäktige och riksdagens finansutskott, så att dessa lättare kan analysera bankens göranden och låtanden."
"Någon eftertanke i en ny riksbanksberedning vore antagligen befogad. Riksbanken måste kunna ställas till svars och granskas i offentlig debatt, men det är också viktigt att den kan handla kraftfullt och snabbt. Kommittén övertygar inte om att detaljreglering är svaret."
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/nar-krisen-kommer-maste-riksbanken-ha-ratt-vapen/
Ett enkelt exempel för att exemplifiera hur avgörande ledarskapsförmåga och kompetens är för framgångar hittar vi i SHL, Sveriges högsta hockeyliga för män. 2017 möttes Brynäs och HV71i finalen i SHL. 2021 åker ett av lagen ur högsta serien och ett av dem får chansen att kvala för att försöka hålla sig kvar. Tänk om politiska kommentatorer i media och över 50% av oss invånare bättre kunde förstå sambanden mellan ett lags framgångar och kompetensen och ledarskapsförmågan hos de politiker som röstas fram. Rent krasst borde vi alla enbart värdera partiernas toppnamn och rösta därefter. Då skulle vår gemensamma framtid garanterat bli bättre.
Sverige och Uppsala måste bryta många års tappad konkurrenskraft! Vi kan utvecklas mycket bättre än nu! Om vi vill fortsätta att leva i ett av världens generellt mest välmående länder brådskar det att få till ett mycket kompetentare ledarskap både lokalt och nationellt. SVTs inslag om Hallengren nyligen måste ha varit ett april skämt. Hon har självklart sina kvaliteter MEN hon har aldrig haft ett riktigt jobb i hela sitt liv. Ingen är lämplig att företräda oss andra som aldrig under några år haft ett riktigt arbete.
Du som har svårt att förstå samband kanske enklare kan förstå vad som hänt med Brynäs och HV71? Dessa lärdomar kan appliceras inom alla grenar som vi människor tävlar i. Kompetens, ambitioner och ledarförmåga avgör alltid vilka som tillhör toppen och vilka som tillhör botten. Välståndstävlande är också en hård match mellan olika samhällen på vår jord. En hård kamp om kompetenta människor och begränsade kritiska råvaror. Tro aldrig något annat! Politiker som alltid talar om alla det är synd om men inte minst lika ofta talar om vad som krävs för välståndsskapande ska hållas långt ifrån makten.
Det som krävs är kompetent ledarskap, höga ambitioner, välutbildade invånare, ett starkt och växande näringsliv och en rimligt rättvis fördelningspolitik kopplat till det värde vårt gemensamma unika system skapar. Varje samhälle med egna lagar, unik kultur och unika invånare har ett unikt samhällssystem. De som tillhör elitsamhällen i världen har ett kompetent och ambitiöst ledarskap.
Min morfars föräldrageneration och min morfars generation utvecklade Sverige imponerande. Det har vi länge kunnat leva gott på. Min föräldrageneration tillät tyvärr den offentliga sektorn att svälla ohämmat. Min generation och 80-talisterna har inte lyft svensk kompetenskraft jämfört med de bästa i världen. Vi har inte heller tillräckligt hjälpts åt att skapa moderna extrema tillväxtföretag med en stark bas i Sverige. Framförallt har vi kört sönder vårt offentliga försäkringssystem på grund av en ansvarslös migrationspolitik och en misslyckad integrationspolitik. Regleringarna kopplade till våra sociala försäkringssystem, och vårt pensionssystem, är byggt med antagandet att många fler än nu nettobidrar till dess finansiering.
https://www.shl.se/article/2k8rakmys-403dd/hv71-och-brynas-klara-for-kvalspel
https://hockeybladet.nu/kronika/hedlund-brynaskaoset-talar-for-hv71/
Tro aldrig att inte kompetens, ambition och ledarförmåga har stor betydelse för ett unikt samhälles utveckling. Historiska berättelser om Attila, Hunnernas ledare på 400-talet efter Kristus, är intressanta och bjuder på exempel på vad en enskild kraft kan skapa. Och hur fort ett imperium kan falla när maktsystemet uppenbarligen var mycket kopplat till Attilas person. Lagom regleringar för att skapa fungerande system är smart. Systemtänkande har varit en förmåga där många svenskar tillhört och tillhör världseliten. Kanske var Axel Oxienstierna, död 1654, inspiratören till denna svenska förmåga som bland annat bidragit till Ingvar Kamprads, Erling Perssons och svenska ingenjörers stora framgångsrika företagsbyggen. IKEA, H&M och Scania är framgångsberättelser som kan lära dagens politiker mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar