Livsfarlig mat

Statusmarkör

Är våra matvanor livsfarliga? Både ja och nej. Många av oss klarar oss bra om vi äter och dricker lite för ohälsosamt men balanserar det med löpande omfattande fysiska aktiviteter. Tyvärr ökar dock övervikten och fetman. Inte minst bland våra barn. Pandemin har dessutom förvärrat denna utveckling. Det är inte bara vad och hur och vad vi äter som påverkar vår hälsa. Även djurhållningen i nära anslutning till oss människor har stor betydelse för hur vi mår. Och kulturella skillnader finns runt om i världen om vad som anses vackert och ”fint”. I vissa kulturer är att vara vältränad hög status. I andra kulturer är ett stort BMI status. Vad är status för dig till människors utseende? 

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om att vi har stor förbättringspotential kopplat till hur vi föder upp, dödar och äter djur. Inte minst att vi med fördel kan äta klokare både ur ett hälso- och klimatperspektiv. På ett möte jag var på där den kinesiska ambassadören i Sverige deltog fick han bland annat två som kan upplevas som känsliga frågor om vad Kinas styre gör för att djuren ska behandlas bättre och för att djurmarknaderna inte ska vara så farliga smittspridare som de idag är. En kort version av svaret var att deras regering 2020 kraftigt skärpt reglerna kopplat till båda frågorna men att det tar tid att implementera dem i ett land med 1,5 miljarder människor och tusenåriga traditioner. Det kan man förstå. Och glöm aldrig att för mycket socker är väldigt dåligt för vår hälsa.

”Effekterna är direkt dödliga för människan. Förekomsten av virus som smittar från djur till människa, som sars, mers, svininfluensan, ebola och fågelinsluensa, har blivit fyra gånger så vanligt de senaste 50 åren (The Independent 27/4 2020). Djurhållningen tycks vara roten till problemet enligt flera experter.”

”Marknader i Asien och Afrika där levande djur säljs under avskyvärda förhållanden innebär stor risk för att virus förs över från djur till människa. Ett annat stort problem är skövlingen av regnskog i Amazonas och i Afrika vilket leder till ökad urbanisering. Djur och människor trängs på en allt mindre yta. Kontaktytorna blir fler och virus sprids därför lättare. Skövlingen av regnskog drivs av palmodlingar och av sojaodlingarnas utbredning. Och det beror inte på att människor primärt använder soja som proteinkälla. Den absoluta merparten av all sojaodling används som djurfoder. Det är den ökade globala efterfrågan på kött som ligger bakom.”

”Det är helt uppenbart att vi äter och konsumerar oss till hälsorisker – och då har problemet med antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inte nämnts här.”

”WHO, EU och andra organisationer måste verka för att djurmarknader där levande djur säljs blir förbjudna. Riskerna är alltför stora. Storskalig djuruppfödning måste minska och ersättas med småskalig kött- och äggproduktion och en kost baserad på större andel grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Om världen kan enas om klimatmål måste den kunna komma överens om en gemensam målsättning att förhindra de globala hälsokriser som pandemier orsakar.”

https://www.gp.se/ledare/vi-äter-oss-till-vår-egen-hälsokatastrof-1.43959681

Du som känner mig vet att jag länge kämpat för ett friskare Sverige. Maten vi äter och den fysiska aktiviteten vi utför påverkar kraftigt hur vi både kortsiktigt och långsiktigt mår. Nedan två av de senaste ”Fråga doktorn” programmen på SVT som handlar om det som bland annat kallas livsstilssjukdomar, diabetes. 

https://www.svtplay.se/video/30340230/fraga-doktorn/fraga-doktorn-sasong-27-29-mars-18-45

https://www.svtplay.se/video/30764510/fraga-doktorn/fraga-doktorn-sasong-27-tema-diabetes-typ-2