Reformtänkandets tid måste komma
Många människor ogillar förändringar. Förändringar känns läskiga. "Man vet vad man har men inte vad man får". Förändringar är ständiga, de kan definieras som naturvetenskapliga fakta. Särskilt i tider som nu krävs ordentliga förändringar för att anpassa gamla sätt att lösa viktiga uppdrag till den nya digitala tidens möjligheter. Inte minst inom omsorg och vård behöver vi tänka väldigt annorlunda för att klara av att med kvalitet möta en ökande efterfrågan. Kanske arbetar dubbelt så många som idag med omsorg och vård inom tjugo år. I takt med att allt fler jobb rationaliseras bort med hjälp av artificiell intelligens, smarta nät och robotik frigörs många människor. De flesta människor vill göra någon nytta. Försörjningsstöd räcker inte till allt fler. Med dubbelt så många inom omsorgs och vårdyrken kan också arbetstiderna bli lindrigare och möjligheterna att få barnvänliga scheman bättre. Idag är arbetsbelastningen för hård på allt för många inom omsorg och vårdyrken. Hälsoriskerna och riskerna med stora sjukskrivningstal kräver förändringar. Vi får se, det måste finansieras också.... Med tanke på alla stora teknologiska förändringar som sker är det frustrerande att inte reformarbetet i kommuner och inom staten är i full gång. Mycket måste göras på nya sätt. På nya sätt, inte mer eller mindre av samma som nu. Var är det politiska ledarskapet som leder oss mot en ljus framtid?
Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om en förändring som Socialdemokraterna driver för att försöka vinna popularitet. Problemet med deras förslag om föräldravecka är dock att det är en förändring som inte löser de grundläggande problem som upplevs av många invånare. De problem som beskrivs nedan måste mötas med reformer om hur vi arbetar inom olika verksamheter. Bättre arbetsvillkor uppstår inte genom att vi får vara lediga några extra dagar. Bättre arbetsvillkor handlar om att planera och utföra arbetsuppgifter på smartare sätt. Det går att genomföra dessa viktiga förändringar. Det kräver politiker som förstår sig på organisationsfrågor och dynamiken mellan olika verksamheter som är beroende av varandra. Allt för få av våra politiker har idag de erfarenheter för att bidra till dessa nödvändiga förändringar.
"Egentligen är det inte ett så dumt förslag. Ambitionen är åtminstone god: att låta föräldrar få mer tid med sina barn. Den så kallade familjeveckan, som är ett av Socialdemokraternas stora vallöften och som var tänkt att bli en ”game changer” i valrörelsen, skickades ut på remiss i förra veckan."
"I korthet innebär förslaget att föräldrar ska ha rätt att vara lediga från jobbet för att vara hemma med sina barn vid skollov och studiedagar. Exakt hur många dagar per år det kommer röra sig om är inte fastställt då coronapandemin påverkar budgetutrymmet (Aftonbladet 4/11)."
"Syftet med familjeveckan – eller familjedagarna, någon hel vecka lär det knappast bli tal om – är flera, skriver regeringen i sin promemoria. Rätten till extra ledigt ska bidra till att göra det enklare att kombinera arbete och familj. Pengen föreslås delas mellan vårdnadshavarna vilket enligt regeringen kommer att öka jämställdheten och leda till att män tar mer ansvar för hemmet. Behovet av att arbeta deltid ska minska och barnen ska få mer kvalitetstid med sina föräldrar."
"Många människor tampas med det så kallade livspusslet. Om politiken kan underlätta människors vardag är det bra. Sverige håller på att slita ut välfärdssamhällets ryggrad: Lärarna, sjuksköterskorna, undersköterskorna och underläkarna. Utmattning leder till sjukskrivningar och uppsägningar som leder till ännu högre arbetsbelastning för de som jobbar kvar."
"Men familjeveckan är ändå en dålig idé. Inte bara för att den riskerar att bli en mycket dyr utgift för staten, utan för att det är ett typexempel på ”vi har faktiskt”-politik. Det är en politisk strategi för att slippa ta tag i de underliggande problemen: varför har regeringen inte tagit tag i sexualbrotten? ”Vi har faktiskt infört en samtyckeslag.” Varför gör regeringen så lite för att säkerställa klimatneutral elproduktion? ”Vi har faktiskt infört subventioner för elcyklar och skatt på plastpåsar”."
"Ett stort problem avfärdas med en futtig lösning. Så kommer det med stor sannolikhet att bli med familjeveckan. Problemen med stress är så omfattande att det knappast kan lösas med några extra dagar ledigt."
"Utmattningssyndrom är den snabbast ökande orsaken till sjukskrivning i dag. Fyra av fem som drabbas är kvinnor, enligt Försäkringskassan, som konstaterar att en faktor är svårigheten att kombinera arbetslivet med att ta hand om barn. Stressrelaterade sjukskrivningar är vanligast i gruppen 30-39 år. Personer som arbetar inom vård, omsorg och skola är särskilt drabbade."
"Offentliganställda sliter ut sig. Det är inte förvånande om man tittar på siffrorna. 77 procent av alla grundskolelärare i Sverige anser att arbetsbelastningen är för hög, enligt tidningen Skolvärlden. Det finns inte tid till att förbereda lektioner eller genomföra administrativa uppgifter. Det innebär att lärarna måste ta med sig jobbet hem. När barnen har fått middag och gått och lagt sig måste läraren sätta sig framför datorn och förbereda morgondagens lektion eller rätta prov. Ingen tid blir över för återhämtning."
"Arbetsförhållandena i vården är inte bättre. Bland undersköterskorna uppger nästan hälften att de lider av sömnstörningar och trötthet till följd av hög arbetsbelastning och stress på jobbet. För sjuksköterskor är motsvarande siffra 40 procent, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket från 2018. Det vill säga, långt före pandemin."
https://www.gp.se/ledare/familjeveckan-hj%C3%A4lper-inte-stressade-sm%C3%A5barnsmammor-1.36713311
Med de enorma förändringar av våra samhällen som nu sker måste vi tänka om. Vi behöver organisera våra samhällen betydligt klokare framöver. Det inkluderar i min värld hur mycket av tiden som kan vara fri tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar