Ekonomiska förutsättningar för rimlig jämlikhet
Den som tror att stor ekonomisk ojämlikhet inte hör ihop med möjligheterna att skapa ett så jämlikt samhälle som möjligt går snett. Lika snett går den som därför drar slutsatsen att inte våra livsval ska få mer eller mindre effekter på vilka ekonomiska utfall våra vägval och våra arbetsinsatser kan ge. I en värld där det äntligen förs bra debatter om att vi behöver en rimlig fördelningspolitik för att upprätthålla, eller ens skapa, ett rimligt jämlikt samhälle är det viktigt att förstå ekonomins betydelse i sammanhanget. Stora skillnader i ekonomiska utfall kan vara både rimliga och rättvisa. Till exempel en hårt slitande företagare tar både stora personliga ekonomiska risker, och jobbar mycket fler timmar per vecka, än en anställd. Mitt fokus i det här blogginlägget är att den som tycker att rättvisa och jämlikhet är viktigt, även för den som föds in i socioekonomiskt svaga miljöer, förstår att det handlar om att även de invånarna ska ha en rimlig chans att uppnå sina drömmar och kunna leva ett drägligt självständigt liv. Min övertygelse är att bara samhällen som eftersträvar höga rättvise och jämlikhetsambitioner kan skapa stark sammanhållning bland sina invånare och en mycket stark ekonomisk utveckling. Identitetspolitik bara söndrar men självklart kan identitetspolitiska exempel tydligare lyfta fram eventuella strukturella problem som kan finnas. Samhällstillhörigheten måste dock byggas på en högre nivå än i alla identitetsperspektiv som vi människor förknippar oss med.
Ann-Marie Lindgrens krönika i GP nedan är läsvärd om jämlikhet. En rimlig omfördelningspolitik är inte vänstertänkande, det är klok samhällsekonomi.
"Ett jämlikt samhälle är ett samhälle utan över- och underordning. Det betyder förstås att strävanden mot jämlikhet ofta möter kritik från grupper som finns i just överordnade positioner."
"Ett genomgående mönster är då att jämlikhet framställs som skadligt för viktiga samhällsvärden. Under 1900-talet har det främst handlat om att tydliga ekonomiska skillnader var betydelsefulla, för att inte säga nödvändiga, för den ekonomiska tillväxten."
"Så det är ett intressant tecken i tiden att Ratioakademien valt att i sin nyutkomna skrift argumentera för ekonomisk ojämlikhet med mer moraliska argument: Jämlikhet är orättvist, därför att den fördelningspolitik som sker i jämlikhetens namn berövar ekonomiskt framgångsrika människor värdet av deras egna insatser."
"Återgången till detta gamla naturrättsliga argument speglar kanske en insikt att det gamla tillväxtargumentet inte riktigt håller; det ifrågasätts tydligt i dagens internationella forskning. Men det kan kanske också visar på den förskjutning mot konservativt färgad idédebatt i stället för marknadsliberalismens hårdföra nyttoargument, som mer allmänt börjar märkas i dag."
"Huvudpoängen i skriften är att det som bör eftersträvas är vad man kallar jämlikhet i möjligheter, inte jämlikhet i utfall. Det är en vanlig distinktion på konservativt och liberalt håll, men för mig som gammal socialdemokratisk jämlikhetsdebattör är det en uppdelning som för tanken fel - och slår in öppna dörrar."
"För socialdemokratisk jämlikhetspolitik har aldrig handlat om lika utfall. Socialdemokrater har förmodligen andra uppfattningar än näringslivet om vad som är rimliga löneskillnader, men vi tycker inte att alla arbeten ska betalas med samma lön; kompetens, ansvar och risker är sådant som bör ge avtryck i lönesättningen. Alla barn ska ha lika möjlighet till bra skolgång, men alla ska inte bli akademiker. Det handlar både om olika intressen och förutsättningar, men också om att arbetslivet faktiskt behöver ett stort antal olika kompetenser - inte bara akademiska."
"Det är de här jämlikheterna som kräver en omfördelningspolitik. Det betyder att vi måste korrigera en del av de effekter ”marknaderna” har på själva inkomsterna. Med tanke på att marknadseffekter långt ifrån alltid är rättvisa, och att det förvisso inte bara är de egna insatserna som skapar dem, ser jag inga etiska problem med de korrigeringarna."
https://www.gp.se/ledare/borgerligheten-förstår-sig-inte-på-jämlikhet-1.35670464
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar