Skral meritförteckning

Är värdefulla meriter viktiga?

Hur blev det så här i Sverige? I alla sammanhang förutom inom politiken är det en merit att vara välutbildad och erfaren från arbetslivet. Välutbildad i min värld inkluderar praktiska utbildningar, inte bara teoretiska utbildningar som ofta klassas som mycket värdefullare. I stora delar av världen är länders regeringar fulla med både välutbildade, arbetserfarna och årsrika personer. I Sverige tycks den viktigaste meriten inom politiken vara att man sedan barnsben varit politiskt skolad. Vi behöver livs- och arbetserfarna som representerar oss.

Ann-Charlotte Marteus, Expressen, skriver en mycket läsvärd artikel nedan om hur korkat det blivit i Sverige. Är vi svenskar så dumma att vi gärna företräds av människor som både är obildade och saknar ordentligt arbetslivserfarenhet? Väldigt många väljare tycks rösta på partier som erbjuder sådana personer. Det är nästan så att en idiot kan förstå att människor med skrala meritförteckningar inte kan företräda oss bra! Hur kan det vara svårt att fatta? Vem köper in en rörmokare som bara är bra på att prata? Vem vill flyga med en pilot som bara är bra på att prata om hur man ska flyga? Vem vill ha en företagsledare som inte förstår sig på kundbehoven man ska matcha, förstår sig på vad företaget producerar och hur dess produkter eller tjänster levereras? 

"Det är helt klart en merit att ha en bra utbildning som amerikansk toppolitiker. I Sverige är det lite annorlunda. Visserligen har tre ministrar – Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ardalan Shekarabi (S) – påbörjat doktorandstudier, men ingen i regeringen är disputerad. Justitieminister Morgan Johansson (S), är inte jurist (han har en fil kand i statsvetenskap). Hans företrädare i alliansen, Beatrice Ask (M), var varken jurist eller något annat.  Men det mest alarmerande tecknet på lågkonjunkturen för excellens, på senare tid, är Stefan Löfvens val av ministrar för högre utbildning och forskning. Varken Matilda Ernkrans eller hennes företrädare, Helene Hellmark Knutsson, har gjort akademisk karriär. När Ernkrans presenterades 2019 lyfte Löfven fram hennes korta sejour i riksdagens utbildningsutskott som främsta merit, skrev tidningen Universitetsläraren syrligt. Det är ganska hisnande. Spetskunskap och forskning ska ju liksom vara Sveriges grej."

"Man kan lockas att se fenomenet som ett vackert uttryck för svensk jämlikhet: I Sverige kan minsann alla bli ministrar, men för att nå Vita huset måste man vara född med silversked i mun. Fast nu lever vi ju inte på Krösa-Majas tid utan just i jämlika Sverige, där exakt alla har möjlighet att skaffa sig högre utbildning. Och även om det stämmer att man måste vara snuskigt rik för att kandidera till höga politiska poster i USA, kommer varken Bill Clinton eller Barack Obama från ”pengar”. De tog sig fram på egna meriter."

"Men det är inte bara formella meriter som värderas högt i USA – erfarenhet rankas också högt. Medelåldern hos de sju medarbetare som Joe Biden presenterade i tisdags är 61 år. Många vässade sina förmågor under Obama. Janet Yellen, 74 vårar, har varit centralbankschef. Stefan Löfven, å sin sida, var jättenöjd 2014 när han presenterade sina rekordunga ministrar, 27-åriga Aida Hadzialic och 29-årige Gabriel Wikström. Statsministern tyckte att deras brist på erfarenhet var en viktig erfarenhet i en mångfaldsvänlig regering. De blev inte långlivade, som bekant."

"Är alla välutbildade och grånade personer kapabla och omdömesgilla? Självklart inte. Kan man vara superkompetent trots att man knappt har gått gymnasiet? Naturligtvis. Men de senaste kullarna med svenska politiker har inte styrt landet på ett lysande sätt, tvärtom. Det har gått åt fanders, på många sätt, inte minst inom utbildningspolitiken. Sverige behöver en politisk kultur där excellens smäller högre än i dag."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/ar-det-en-merit-att-vara-skralt-utbildad-som-minister/

Att fatta sina roller

Välståndsbygget

Näringslivet, politiken och offentlig myndighetsutövning spelar olika roller i vårt samhällsbygge. Rättssystemet har en särställning eftersom den ska säkerställa att vi alla ska behandlas rättvist och jämlikt inför lagen. Politiken är inne i alla delar av vårt samhälle, mer eller mindre. Länder som erbjuder stora delar av sin befolkning ett högt välstånd har ett brett och starkt näringsliv. Näringslivet i ett samhälle, oavsett om det är i Uppsala eller riket Sverige, har en avgörande betydelse för välståndsbygget. Det är otroligt att det fortfarande finns människor som inte fattar den logiken. Inom näringslivet verkar företag som i huvudsak har ett uppdrag, att tjäna pengar och gå med så mycket vinst som möjligt. För att göra det gäller det att hitta sina målgrupper som tillfredsställs med bra produkter och tjänster. Företaget levererar och kunderna betalar. När företaget går bra blir dess ägare glada eftersom de både blir rikare på vinstutdelningar och på att företagets värde ökar. De positiva samhällseffekterna runt ett framgångsrikt företag är många, därom finns massor av forskning som kan styrka det påståendet. 

Sverige är ett litet exportberoende land. Vi är ett land som länge levt i fred. I modern tid har vi varit välsignat av att per invånare ha fått fram fantastiska affärsdrivna ingenjörer som gång efter gång skapar produkter som kunder runt om i världen efterfrågar. Det är imponerande att vi svenskar lyckats skapa en subkultur som skapar liknande underverk. Och en affärskultur som snabbt söker sig ut på den globala marknaden. Det imponerar på många människor i andra delar av världen. En subkultur som är viktig att vårda och stärka. Inte minst Wallenbergsstiftelsernas forskningsdonationer och Nobelprisernas image bidrar till de svenska framgångarna. Länge har också Sverige präglats av varianter av demokrati.

Politiskt kan olika partier hissa varningsflagg mot andra politiska strukturer och länders styrelseskick. Det ingår i det politiska spelet. Vissa länders politiker är mer ideologiskt drivna än andra. De mest framgångsrika politiska ledarna är mer pragmatiska och stöttar sina företagare att skapa grunden för ett välfungerande välståndsland. I kampen om välståndet samarbetar olika länder för egen vinning skull. Sverige, USA, Frankrike, Storbritannien, Japan, Tyskland, Kina och Ryssland är inga undantag. Ett av de allvarligaste problemen för västvärlden idag är att många av världens mest attraktiva råvaror (olja och kritiska metaller) finns i länder som inte är demokratiska enligt våra måttstockar. Det om något är ett ”säkerhetsproblem”.

Expressens ledare är ute och "cyklar" kopplat till svenska företags affärsutbyten med kinesiska kunder och underleverantörer. Även andra opinionsbildare går snett i sin kritik. Till skillnad från nyvakna som känner hot från till exempel Kina har jag länge varit öppen och tydlig med att säkerhetspolitiken måste vara klok i förhållande till alla andra länder. Vissa mer försiktiga mot än andra. Vissa verksamheter i Sverige ska inte ägas av några andra än nationella krafter. Och att vara kraftigt skuldsatt till totalitära regimer i Mellanöstern eller Asien är en oklok väg om man bryr sig om sin självständighet. Samtidigt gäller verkligheten att ”den som är satt i skuld är icke fri” oavsett vem man har en ekonomisk skuld till. Inte minst i dessa tuffa Coronatider är det tydligt för företagare med stora banklån. 

Svenska företag är medvetna om problemen att försvara immaterialrätter i Kina. Lika medvetna är de om att den kinesiska marknaden är enorm och allt mer av den tekniska utvecklingen drivs från Kina. Där finns också skickliga och prisvärda komponentleverantörer. I den globala konkurrensen värderar ständigt företagen sårbarheten i sin underleverantörstruktur. På en marknad som Kina vill företag med globala ambitioner vara. Det gäller ”bara” att vara på marknader som Ryssland, Kina, Vietnam, Nigeria, Indonesien och så vidare klokt. Amerikanska företag som kan är garanterat närvarande på den kinesiska marknaden. Volym har betydelse även inom affärslivet. Självklart även för amerikanska bolag. När Ericssons VD står upp för frihandel gör han det både för att det gynnar Ericsson och svenska intressen i stort. Svenskt näringsliv har länge varit pådrivande för globala regelverk kopplade till handel. Avtal som gäller alla lika. För länder som Sverige är det en mycket bra ordning.

Om politiker oklokt vill skjuta svenskt näringsliv i foten genom dumma förbud får de ta ansvar för det. Självklart ska svenska politiker förorda demokratiska principer och stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter. Jag utgår ifrån att svenska regeringar alltid gör det i kontakter med andra länders företrädare. Tyvärr har vi invånare svårt att utkräva individuellt ansvar av politiker. Som sagt, jag tycker vi ska freda definierade kritiska svenska verksamheter från allt utländskt ägande! Om svensk ekonomi havererar är det inte roligt för svenskarna om energiförsörjningen, vattenförsörjningen, järnvägsspåren, våra vägar och våra hamnar ägs av krafter som skiter i lokalt och nationellt opinionstryck. 

Tjänstemännens roller? De ska objektivt verkställa sina uppdrag från politiken och till 100 procent säkerställa att våra lagar följs. 

Expressen skriver:

"Huawei har överklagat beslutet till förvaltningsrätten och auktionen har skjutits upp eftersom operatörerna vill använda kinesernas teknik, i huvudsak för att den är billig. Företaget har även tagits i försvar av huvudkonkurrenten Ericssons VD Börje Ekholm, samt i någon mån av Dagens Industris ledarsida som menar att det ”inte (är) Säpos roll att göra prioriteringar som påverkar svensk industri” samt att den stora förloraren är svensk konkurrenskraft. Argumenten är i stora drag att staten bör förbjuda med förnuft (det vill säga inte alls eller delvis), att förbud riskerar att försvåra för svenska företag i Kina, samt att öppna marknader, fri konkurrens och kinesiska investeringar på sikt kommer göra Kina mer svenskt snarare än Sverige mer kinesiskt."

"Näringslivsintressena måste slopa underdånigheten och vidga perspektiven. Lyssna på tyskarna. Den notoriskt försiktiga Angela Merkel uppmanade nyligen landets biltillverkare att förlita sig mindre på den kinesiska marknaden delvis därför att beroendet börjar bli ett säkerhetsproblem. Sverige är i en ännu trängre sits eftersom vi är mindre. Underskatta inte betydelsen av det. Kina tänker i sekel, sa Henry Kissinger. Näringslivet tänker i kvartal."  

https://www.expressen.se/ledare/naringslivet-ar-for-fjaskigt-mot-kina/

Även Expressens Ylva Nilsson går lite snett i sin analys om maktkampen mellan geografiska maktblock med herreväldesambitioner. Ryssarna skramlar mycket men är bortsett ifrån sin krigsförmåga en svag part jämfört med USA, Kina och Tyskland (EU). Och även om USA växlat upp retoriken mot Kina har amerikanska bolag stora intressen i Kina. Och amerikanerna har enorma skulder till Kina. Precis som tyskarna, som var bland de första att dra stor fördel av det kinesiska ekonomiska undret, startade Nixons administration möjligheten för Kina att snabbt bli mäktigt igen. 

Att kineserna imponerande förvaltat den möjligheten är enkelt att konstatera. Bland annat till skillnad från EU-länderna insåg kineserna tidigt att det av många skäl skulle vara vansinnigt att låta Google, Facebook, Amazon etc få världsherravälde med monopol. Monopol är aldrig bra oavsett vem som styr dem. Om de finns tycker jag att de helt ska styras demokratiskt. Inte minst Facebooks godtyckliga bedömning av vad som får publiceras, eller hur de väljer att sprida inlägg eller ej, visar hur demokratiskt illa det är.

Maktpolitiskt är det självklart att USA ser Kina som sin ”fiende”. Det är bara de som har chansen att snart vara världens mäktigaste ekonomi. Som jag sagt tidigare borde USA och EU samarbeta betydligt bättre för att långsiktigt balansera den nya kraft Kina representerar. Inte minst kunskapsmässigt! Vet du hur många ingenjörer som utexamineras i Kina varje år? EU behöver sluta lägga sig i allt och fokusera på de stora frågorna som gör att EUs medlemsländer kan försvara vår frihet och konkurrera framgångsrikt i världen. Samtidigt som vi måste stärka vår egen gemensamma EU-kraft måste vi samarbeta bättre med USA. Då kan vi också med tyngd maktbalansera och samarbeta med ett allt kraftfullare Kina. Självklart samarbeta även med dem. Att vi ska göra det inser inte minst Merkel och Macron. Ur ett EU perspektiv har vi en god chans att ur ett kunskaps och kompetensperspektiv konkurrera med USA och Kina. Kunskap, kompetens och ambitioner styr vilka som lyckas bäst.

https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/joe-biden-kommer-att-ge-tyskland-huvudvark/

Jag har vänner och bekanta runt om på vår jord. Det finns fantastiska människor och skitstövlar överallt. Inte minst i Sverige, övriga EU, USA och Kina. Utan att vara naiva och kortsiktiga ska vi bygga ”broar” till alla dessa fantastiska människor genom affärsutbyten och kulturutbyten. Kulturutbyten bland annat i form av turism. Och om vi inte är dumma i huvudet och skuldsätter oss för mycket kan vi alltid försvara vår frihet och uppmuntra mer demokratiska styrelseskick i resten av världen. Så kan vi bäst kämpa för en fredlig samexistens på jorden. Eisenhower varnade 1961 för ett allt mäktigare militärindustriellt komplex. De som tillverkar och säljer vapen, eller som erbjuder legosoldater, gillar krigsretorik, hotretorik och väpnade konflikter. Som politiker gillar jag fred och välståndsutveckling! Jag ser hellre att vapenindustrin i världen får 10 procent mindre resurser och omsorgs- och vårdindustrin istället får de resurserna. Macron lyckas inte så bra med att reformera Frankrike. Trots det har han rätt, EU måste bättre bidra till att vi får fungerande globala samarbetsavtal. Det är extremt värdefullt för Sverige och våra Nordiska grannfolk. 

https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/joe-biden-kommer-att-ge-tyskland-huvudvark/

En organisation som räddar liv

Vård som räddar liv

Allt längre vårdköer bidrar inte till att liv räddas. Vårdkedjor som fungerar otillfredsställande innebär också att människor som skulle kunna räddas, och få många fler år i livet, istället dör. Till exempel människor som drabbas av bukspottscancer behöver snabbt diagnosticeras rätt och därefter mycket snabbt få nödvändiga åtgärder. 

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7612267

22 procent av svenskarna i behov av möte med en expert inom sjukvården får vänta över 90 dagar för ett möte med en expert. 38 procent av svenskarna i behov av en medicinsk eller kirurgisk åtgärd får vänta över 90 dagar. Över 90 dagar är en garanterad dödsdom om det rör sig om till exempel ovan nämnda bukspottscancer som bara kan botas om den identifieras och åtgärdas mycket snabbt kan botas.

https://www.vantetider.se/

Jag har god insikt om hur svensk omsorg och vård idag fungerar. Det finns gott om brister som jag anser helt beror på politikens oförmåga att leda verksamheterna och driva på nödvändiga förändringar och förbättringar. Eftersom kritiken mot hur illa äldreomsorgen fungerar i Sverige är kraftig nu kommer alla partier i valen 2022 ge sken av att de har lösningarna. Gå inte på det! Hur många år har de haft på sig? Många! Har de politiska företrädare med tillräckliga erfarenheter och dokumenterad ledarförmåga? Nej. Om du vill få till nödvändiga förändringar måste du rösta på ett parti som har tydliga förbättringsförslag och politiska företrädare som kompetent kan driva på det nödvändiga förändringsarbetet som måste ske i den verkliga sjukvårdsverksamheten. Bland annat är det helt sjukt att vi svenskar får olika rätt till behandlingar och snabbhet till åtgärder beroende av vilken region vi tillhör. Det är inte en acceptabel ordning! Avveckla regionerna! 

Jona Eling Knutsson skriver en läsvärd krönika i Dagens samhälle. 

"När arbetet i vården är organiserat så att det finns goda förutsättningar för att bedriva verksamheten, är ett förlorat liv något oerhört sorgligt men oundvikligt. Det enda vi säkert vet om livet är att det är begränsat. Jag brukar själv hålla samman, hålla mig upprätt och på fötter till dess jag tagit av mig landstingskläderna och satt på mig mina egna. På väg upp från omklädningsrummet i sjukhusets kulvert går jag från läkare till människa och med den förvandlingen kommer sorgen. Sedan kommer ilskan, och den beror på maktlösheten. Trots att jag och alla andra gjorde precis allt som stod i vår makt räckte det inte till." 

"När arbetet är organiserat på ett sätt som gör vården svår eller omöjlig att bedriva och detta kostar någon livet blir sorgen lika stor men ilskan desto större. Ilskan som beror på insikten att döden skedde i onödan, att den gått att undvika, att livet tog slut i för att politiker beslutat sig för att spara pengar och sjukhuschefer beslutat sig för ännu en omorganisering för att möta politikernas besparingskrav. Ilskan över att någon förlorat sig liv, andra förlorat en älskad familjemedlem, medan ytterligare andra sparat 3 öre per intjänad hundring på skatten och kan göra ROT-avdrag på den nya altanen." 

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/ar-patientsakerheten-hotad-jag-borjar-nastan-tro-att-den-ar-hatad-34030

Det är ingen tvekan om att Sjukvården idag räddar fler liv än någonsin tidigare, så är det. Det innebär dock inte att det är acceptabelt att alla våra vårdresurser som kan mildra mycket mer lindrande, och rädda ännu fler liv, måste kunna göra det bättre än nu. Och nationellt mer rättvist än nu! Rösta klokare än hittills i valen 2022!

https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/vardbloggen/artiklar/sjukvardenraddarbetydligtflerlividag.28372.html

Smartare arbetssätt

Reformtänkandets tid måste komma

Många människor ogillar förändringar. Förändringar känns läskiga. "Man vet vad man har men inte vad man får". Förändringar är ständiga, de kan definieras som naturvetenskapliga fakta. Särskilt i tider som nu krävs ordentliga förändringar för att anpassa gamla sätt att lösa viktiga uppdrag till den nya digitala tidens möjligheter. Inte minst inom omsorg och vård behöver vi tänka väldigt annorlunda för att klara av att med kvalitet möta en ökande efterfrågan. Kanske arbetar dubbelt så många som idag med omsorg och vård inom tjugo år. I takt med att allt fler jobb rationaliseras bort med hjälp av artificiell intelligens, smarta nät och robotik frigörs många människor. De flesta människor vill göra någon nytta. Försörjningsstöd räcker inte till allt fler. Med dubbelt så många inom omsorgs och vårdyrken kan också arbetstiderna bli lindrigare och möjligheterna att få barnvänliga scheman bättre. Idag är arbetsbelastningen för hård på allt för många inom omsorg och vårdyrken. Hälsoriskerna och riskerna med stora sjukskrivningstal kräver förändringar. Vi får se, det måste finansieras också.... Med tanke på alla stora teknologiska förändringar som sker är det frustrerande att inte reformarbetet i kommuner och inom staten är i full gång. Mycket måste göras på nya sätt. På nya sätt, inte mer eller mindre av samma som nu. Var är det politiska ledarskapet som leder oss mot en ljus framtid?

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om en förändring som Socialdemokraterna driver för att försöka vinna popularitet. Problemet med deras förslag om föräldravecka är dock att det är en förändring som inte löser de grundläggande problem som upplevs av många invånare. De problem som beskrivs nedan måste mötas med reformer om hur vi arbetar inom olika verksamheter. Bättre arbetsvillkor uppstår inte genom att vi får vara lediga några extra dagar. Bättre arbetsvillkor handlar om att planera och utföra arbetsuppgifter på smartare sätt. Det går att genomföra dessa viktiga förändringar. Det kräver politiker som förstår sig på organisationsfrågor och dynamiken mellan olika verksamheter som är beroende av varandra. Allt för få av våra politiker har idag de erfarenheter för att bidra till dessa nödvändiga förändringar.

"Egentligen är det inte ett så dumt förslag. Ambitionen är åtminstone god: att låta föräldrar få mer tid med sina barn. Den så kallade familjeveckan, som är ett av Socialdemokraternas stora vallöften och som var tänkt att bli en ”game changer” i valrörelsen, skickades ut på remiss i förra veckan."

"I korthet innebär förslaget att föräldrar ska ha rätt att vara lediga från jobbet för att vara hemma med sina barn vid skollov och studiedagar. Exakt hur många dagar per år det kommer röra sig om är inte fastställt då coronapandemin påverkar budgetutrymmet (Aftonbladet 4/11)."

"Syftet med familjeveckan – eller familjedagarna, någon hel vecka lär det knappast bli tal om – är flera, skriver regeringen i sin promemoria. Rätten till extra ledigt ska bidra till att göra det enklare att kombinera arbete och familj. Pengen föreslås delas mellan vårdnadshavarna vilket enligt regeringen kommer att öka jämställdheten och leda till att män tar mer ansvar för hemmet. Behovet av att arbeta deltid ska minska och barnen ska få mer kvalitetstid med sina föräldrar."

"Många människor tampas med det så kallade livspusslet. Om politiken kan underlätta människors vardag är det bra. Sverige håller på att slita ut välfärdssamhällets ryggrad: Lärarna, sjuksköterskorna, undersköterskorna och underläkarna. Utmattning leder till sjukskrivningar och uppsägningar som leder till ännu högre arbetsbelastning för de som jobbar kvar."

"Men familjeveckan är ändå en dålig idé. Inte bara för att den riskerar att bli en mycket dyr utgift för staten, utan för att det är ett typexempel på ”vi har faktiskt”-politik. Det är en politisk strategi för att slippa ta tag i de underliggande problemen: varför har regeringen inte tagit tag i sexualbrotten? ”Vi har faktiskt infört en samtyckeslag.” Varför gör regeringen så lite för att säkerställa klimatneutral elproduktion? ”Vi har faktiskt infört subventioner för elcyklar och skatt på plastpåsar”."

"Ett stort problem avfärdas med en futtig lösning. Så kommer det med stor sannolikhet att bli med familjeveckan. Problemen med stress är så omfattande att det knappast kan lösas med några extra dagar ledigt."

"Utmattningssyndrom är den snabbast ökande orsaken till sjukskrivning i dag. Fyra av fem som drabbas är kvinnor, enligt Försäkringskassan, som konstaterar att en faktor är svårigheten att kombinera arbetslivet med att ta hand om barn. Stressrelaterade sjukskrivningar är vanligast i gruppen 30-39 år. Personer som arbetar inom vård, omsorg och skola är särskilt drabbade."

"Offentliganställda sliter ut sig. Det är inte förvånande om man tittar på siffrorna. 77 procent av alla grundskolelärare i Sverige anser att arbetsbelastningen är för hög, enligt tidningen Skolvärlden. Det finns inte tid till att förbereda lektioner eller genomföra administrativa uppgifter. Det innebär att lärarna måste ta med sig jobbet hem. När barnen har fått middag och gått och lagt sig måste läraren sätta sig framför datorn och förbereda morgondagens lektion eller rätta prov. Ingen tid blir över för återhämtning."

"Arbetsförhållandena i vården är inte bättre. Bland undersköterskorna uppger nästan hälften att de lider av sömnstörningar och trötthet till följd av hög arbetsbelastning och stress på jobbet. För sjuksköterskor är motsvarande siffra 40 procent, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket från 2018. Det vill säga, långt före pandemin."

https://www.gp.se/ledare/familjeveckan-hj%C3%A4lper-inte-stressade-sm%C3%A5barnsmammor-1.36713311

Med de enorma förändringar av våra samhällen som nu sker måste vi tänka om. Vi behöver organisera våra samhällen betydligt klokare framöver. Det inkluderar i min värld hur mycket av tiden som kan vara fri tid.

Dålig omsorg och vård

Ett liv

Det finns många människor som tror att vi föds på nytt i någon form och i någon dimension. Hittills har inga forskare gjort det sannolikt att det är så. Det innebär vare sig att det är fel att tro det eller att det inte stämmer. Det finns gott om upptäckter som forskare kommer att göra om hundra år och framåt som vi idag inte ens kan föreställa oss. Min uppfattning är att vi har detta liv och inget annat. Därför försöker jag göra så mycket nytta jag kan för att kommande generationer ska få det bra parallellt med att jag lever här och nu. Att leva här och nu är att varje dag njuta av både små och stora upplevelser. Att leva här och nu är att hela tiden utvecklas. För mig är arbetet som fokuserar på att vi ska lämna något bättre efter oss till kommande generationer en del av min personliga utvecklingsresa. En personlig utvecklingsresa som samtidigt gör positiv framtidsnytta. För mig har det länge varit viktigt att leva mitt liv på ett sätt som gör att jag med glädje kan titta in i mina barns och eventuella barnbarns ögon och ärligt säga "jag gjorde vad jag kunde för att dina förutsättningar på jorden skulle bli så bra som möjligt". Då pratar jag "bara" kollektivt om materiella förutsättningar. I övrigt handlar det om god bildningsgrund, självkänsla, gott självförtroende, trygg livsmiljö och en miljö- och klimatsituation som gör vardagen frisk och trevlig. 

Jag lever gärna länge. Allt fler människor lever allt längre. Fotbollslegenden Diego Maradona blev bara 60 år gammal. Att dö så ung blir allt mer ett undantag. Det är därför vi blir allt fler människor på jorden. Samtidigt som vi lever allt längre i världen går fler och fler av dem som vill, och kan, att endast skaffa två barn. Det är en stor förändring från förr. Förändringen hänger ihop med att allt fler lever materiellt allt bättre, fler vill förverkliga sina egna livsdrömmar samt att barnadödligheten avtar. En och annan tänker säkert på miljön och klimatet också.

Eftersom vi blir allt fler som blir allt äldre måste vi bättre säkerställa att vi kan ge våra äldsta i behov av omsorg och vård just det med kvalitet. När den "humanitära stormakten Sverige" bättre värderar sina äldre, och inkluderar dem som tillgångar i samhällsbygget, kommer både kvaliteten öka och ekonomin stärkas. Ett liv, de flesta vill att det ska bli långt. De flesta kan och vill länge göra stor samhällsnytta som parallellt är egoistiskt utvecklande och meningsfullt. I detta enda liv måste människan hela livet hanteras värdigt och rättvist! 

Expressen har helt rätt i nedan artikel. Landets regioner har inte hanterat många av våra äldsta invånare värdigt och rättvist. Det är dags att reformera hela Sveriges omsorgs och vårdverksamheter. Regionerna klarar inte av att sköta sina uppdrag. Det är ofattbart att inte Sverige delas upp i verksamheter där huvudmännen antingen är statliga eller kommunala. Staten har sina länsindelningar. Kommunerna har sina gränsindelningar och kan med fördel ingå kommunförbund när det är värdefullt. Genom att avveckla regionerna kan äldreomsorgen och sjukvården bättre tjäna oss invånare. De enda förlorarna med en sådan reform är regionpolitikerna som får konkurrera om kommunala, riksdags eller Europaparlaments uppdrag istället.

"Det är med andra ord ytterst allvarlig kritik som riktas mot landets samtliga 21 regioner. För trots att äldreboenden är kommunala verksamheter är det regionerna som ansvarar för läkarkompetens och behandling. Det är en ansvarsfördelning som helt uppenbart inte fungerar. Regionerna tycks sätta regionerna först, åtminstone när de är under press själva. Under Ivo:s presskonferens på tisdagen kallades de äldre genomgående för ”patienter”. Men personalen på boendena – huvudsakligen undersköterskor och biträden – har lärt sig att aldrig säga patienter, utan ”boende”. Ty äldreboendena, en produkt av 90-talets Ädelform, klassas inte som vårdinrättningar utan som hem för de boende. En plats för omsorg, inte sjukvård. Hela strukturen är som gjord för den skandal som Ivo har frilagt. Nu måste allt ses över: ansvarsfördelningen mellan regioner och kommuner, den medicinska kompetensen i kommunerna och äldreboendenas status och funktion." 

"Trots de fruktansvärda dödssiffrorna under pandemin är äldreomsorgen inte en prioriterad fråga för väljarna. Det är med andra ord en sektor som tycks försummas av både politiker och medborgare. Så får det inte fortsätta." 

https://www.expressen.se/ledare/hur-manga-dog-i-onodan-pa-landets-aldreboenden/

IVO är positivt hård mot hur illa regionerna hittills hanterat våra äldre under Coronakrisen. Det är hög tid att avveckla den politiska plattformen region bortsett i från riksdagsledamöternas länsindelning. 

”Regionerna har allvarligt brustit i vården av äldre under coronapandemin. Det menar Inspektionen för vård och omsorg som granskat äldrevården.

– Kvalitén är för låg även under en pandemi, säger Sofia Wallström, generaldirektör på IVO, vid en presskonferens.”

https://sverigesradio.se/artikel/7606620

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ivo-allvarliga-brister-i-aldrevarden-under-pandemin

https://sverigesradio.se/artikel/7608592

Att fatta vilka man företräder

Fel, inte bara fel signal!

En majoritet av Sveriges valda politiker, som ska företräda Sveriges invånare och dem som fått rätt att vara en del av vårt samhälle, måste fatta vilket uppdrag de har. Idiotin med att gång efter gång vilja vara en humanitär stormakt måste få ett slut för att vi ska klara av att ge våra invånare det högt skattetryck kräver. Också för att vi i vårt biståndsarbete ska kunna fortsätta att verkligen vara en humanitär per capita stormakt som hjälper människorna som har det allra svårast i närheten av deras hemmiljöer. Det är inte hjärtlöst att företräda en linje om ordning och reda om vilka åtaganden det gemensamma svenska har för människor på vår jord. Det är naivister i Sverige som skapat stora delar av Sveriges nuvarande problem. Naivister i form av människor som vägrar att hårt förhålla sig till ständiga målkonflikter. Att hårt ta i frågor som just rör svåra målkonflikter är vad som definierar människor med riktig ledarförmåga. Att leda ska inte vara en popularitetsuppgift utan en uppgift att leverera de viktigaste resultaten som uppdragsgivarna förväntar sig. Politikernas uppdragsgivare är invånarna i till exempel Uppsala och Sverige. Tänk att den "bubbeltillvaro" många naivister befinner sig i missar den fundamentala insikten om vilka de ska företräda.

Expressen lyfter upp hur fel det är att människor som saknar rätt att vara i Sverige ändå ska kunna få rätt till transplantationer av organ. Rätten föreslås även inkludera människor som befinner sig i en asylprövningsprocess. Det samtidigt som vi har långa vårdköer och inte klarar av att säkra tillräckligt mycket organtillgång för dem som Sveriges invånare har ett solidariskt ansvar för. Målkonflikter som de som föreslår denna förändring naivistiskt struntar i. Runt om i världen finns massor av unika samhällen. De flesta av dessa samhällens företrädare ser till sitt eget och sin närmaste omgivnings bästa. Vill man ägna sig åt global altruism ska man försöka inom FN.

"Sjukvården är full av svåra etiska dilemman. Hur mycket ska en bromsmedicin för ett svårt sjukt barn få kosta om effekten är begränsad? Och hur stora skattemedel är det rimligt att lägga på nya, effektiva men svindyra cancermediciner? Den typen av beslut fattas återkommande ute i regionerna. Inte sällan framstår de som onödigt känslokalla, men försvaras med argument om att vårdens resurser är ändliga. En annan typ av etikfrågor handlar om fördelningen av vårdens resurser mellan olika grupper. Ska sjukvården betraktas som en försäkringsförmån för svenska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt eller ska den vara fri för alla?"

"Sedan 2013 har vuxna personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd rätt till ”vård som inte kan anstå” (medan barn har obegränsad rätt till vård). Innebärden av denna formulering är mer långtgående än de flesta föreställer sig och inbegriper bland annat tandvård och preventivmedelsrådgivning."

"Nu vill Statens medicinsk-etiska råd (Smer) räta ut ett återstående frågetecken och kräver att papperslösa och asylsökande ska få rätt till transplantation i Sverige på samma villkor som alla andra." 

"Det är lätt att tänka att papperslösa är en begränsad grupp som har levt under jorden i många år i landet efter avslagsbeslut. I själva verket är skuggsamhället jättelikt och sätten att ta sig hit på är många. En del reser hit viseringsfritt från Georgien och Ukraina, men väl på plats i Sverige söker de asyl och/eller jobbar svart. Andra tar sig hit från Centralasien på polska eller lettiska viseringar. Ytterligare andra kommer smuggelvägen över Medelhavet."

"Ska man förstå Smer som att varenda person som tar sig till svenskt territorium ska ha samma rätt till organtransplantation vid behov som svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd? Om det skulle uppstå ett problem med medicinsk turism kan reglerna behöva ändras, reserverar sig Smer. Den människovärdes-princip som åberopas var tydligen inte huggen i sten trots allt. Så lättsinnigt kan man faktiskt inte ta sig an en så livsavgörande fråga. Vad ska vi ha ett etiskt råd till om det duckar för svåra, men uppenbara målkonflikter?"

https://www.expressen.se/ledare/fel-signal-att-papperslosa-ska-ha-ratt-till-nya-organ/

Tyvärr har många av västvärldens demokratiska system tappat sin tidigare positiva kraft. Jag tror att ett av huvudskälen är att ledande politikers kopplingar till ”vanliga” invånare bara minskat och minskat samtidigt som rikligt finansierade lobbyister bara blivit fler och fler. Politiker som i huvudsak ska vara altruistiska (se till allas bästa) har gått på Milton Friedmans obalanserade modell. 

Arvid Åhlund, Expressen, skriver mycket läsvärt nedan. Bland annat Irakkriget och den senaste finanskrisen är inga smickrande facit för samhällen som gärna framhäver sig som överlägsna andra samhällsmodeller. Glöm aldrig president Eisenhowers varning för det ”militärindustriella komplexet”! Det var 1961. I takt med att folkrörelserna kraftigt försvagats har lobbyismen förstärkts. Jag kan förstå att människor som söker en bättre altruistisk samhällsmodell försöker tänka nytt. Friedmans modell är för hård, extrem kapitalism. I nuläget, då vi i praktiken har digitala monopolister i västvärlden, aktualiseras behovet av demokratisk förnyelse. Allmänintresset måste få mer kraft. Monopol och oligopol ser inte till andras intressen än sina egna.

”Samtidigt har ribban bevisligen hamnat ganska lågt när ett misslyckat försök att välta valresultatet i USA ses som skäl att korka upp champagnen. Ett styrkebesked är det inte – snarare ett dyrköpt och ganska vagt löfte om en ”återgång till det normala”, som Biden gärna uttrycker det.”

”Irakkriget avslöjade stor hybris, kostade 20 000 miljarder kronor och hundratusentals liv, samt undergrävde förtroendet för politiker som var säkra på sin sak men egentligen inte hade en susning. Finanskrisen 2008 kan beskrivas på ungefär samma sätt. Orkanen Katrina däremellan glöms ofta bort, men var nådastöten för George W Bush och har etsat sig fast som symbol för amerikanska myndigheters allmänna inkompetens.” 

”Om Irakkriget, orkanen och finanskrisen kunde ”rubba tron” på Amerika som globalt föredöme, som Obama skriver, vad innebär inte då en kvarts miljon döda och en smitta som tycks utom kontroll? Och vad innebär det när presidenten förkunnar inför världen att den amerikanska demokratin i själva verket är ett bländverk som manipuleras med precision av internationella konspiratörer?”

https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/trumps-kaos-kommer-att-drabba-oss-ocksa/

BREXIT är ett resultat av en folkomröstning. Även om jag ser BREXIT som mycket olyckligt för oss svenskar gavs folket en chans att göra sin röst hörd i en stor fråga. De som önskade att britterna skulle vara kvar fick chansen att sälja in argumenten för det. Exit vann och det hedrar britterna att de trots små marginaler ändå följer folkviljan. För oss svenskar är det olyckligt då vi förlorat en god allierad i kampen mot ständigt mer byråkrati och överstatlighet. Ännu mer bubbeltänk som befinner sig ännu längre ifrån oss berörda invånare. Fler ”länder” kommer att lockas att lämna EU i takt med att centralmakten visar sin oförmåga att leda ett mångkulturellt ”imperium” klokare än nu. Hur mycket kan till exempel svenskar påverka EUs beslut. Vilkas intressen företräder EUs byråkratiska elit? Inte minst vi svenskar borde skrika högre över att vi nu kraftigt ska belånas ännu mer. Belånas ännu mer för att kortsiktigt rädda misskötta sydekonomier. Utöver alla socialbidrag vi betalar för i Sverige ska vi nu betala ytterligare 180 miljarder kronor i ”socialbidrag” till andra EU länder. Kortsiktigt räddar det en allt för spekulativ finansmarknad. Det får väl ses som en humanitär insats som våra barn får betala... Behövs inte dessa pengar för att rädda alla svenska företagare och föreningar som nu lider hårt av Coronapandemin? Det är människor som den svenska regeringen ska företräda.

Snart vill nog många fler lämna EU. Problemet för Sverige, till och med Tyskland, är att vi inte har britternas enorma kapitalistiska och politiska infrastruktur. Vet du hur många människor som ingår i det av britterna styrda ”Commonwealth”? Gå in på länken nedan så kan du räkna ut det. Det brittiska imperiet är långt ifrån så mäktigt som det tidigare var. Samtidigt har de fortfarande en global infrastruktur som endast amerikanerna kan konkurrera med. Britterna är ingen humanitär stormakt, de är affärs och maktdrivna. Att ha en affärsdriven baskultur är alltid en stor tillgång. Att hedra folkomröstningen är att fatta vilka man företräder. Vi får se hur det går för britterna efter Brexit. ”Bara” Commonwealths 54 länder är en enorm marknad. 

Västvärlden måste lyckas vitalisera demokratin! Dagens allt större inslag av toppstyrning leder inte våra samhällen klokt framåt. Mer makt och inflytande lokalt stärker tveklöst våra samhällsbyggen. Det är viktigt att de som leder också tydligt kan ställas till svars för vilka beslut de fattar. Ledare som inte fattar vilka de ska företräda ska avsättas.

https://thecommonwealth.org/member-countries

Mer populism

Svaga företrädare

Populism beskrivs nedan som att man attackerar skattesystemet eller att man spär på politikerföraktet. Är inte det lite komiskt att överheten får smutsförklara att man angriper och har alternativa förslag kopplat till skatter och att anse att vissa politiker inte är lämpliga att vara folkets företrädare. Lämpliga ur ett kunskaps, kompetens- och erfarenhetsperspektiv. Eftersom detta är definitionen av populism behöver vi mer respektfull och saklig populism i Sverige. Vi kan tveklöst får mycket mer kärnverksamhet för alla våra skattepengar. Vi kan tveklöst motivera fler erfarna och kompetenta invånare att tjäna som folkets företrädare efter att de haft riktiga jobb under många år. 

https://www.synonymer.se/sv-syn/populism

I en värld där EU påverkar oss svenskar allt mer, och i en värld där EUs medlemsländer bättre borde samarbeta i de stora geopolitiska frågorna (maktkamper mellan USA, Kina, Ryssland och EU), är svensk parlamentarisk representation tråkigt svag. Det imponerar inte. Och det är inte till det svenska invånarnas fördel. Särskilt inte när EU är svagt jämfört med USA och Kina. Det räcker att titta på en del av ”Bryssel calling” för att förstå att EU inte politiskt håller måttet mot andra stora globala ekonomier. 

https://www.svtplay.se/bryssel-calling

Aftonbladets ledare har helt fel när de tror att SVTs program "Bryssel calling" minskar den så upplevt hemska populismen. De har fel. Jag har bara träffat en enda person som sett delar av programmet som tycker att det minskat föraktet för dem som ska företräda oss. De är mer intresserade av att få olika roller än att företräda sitt land och de viktigaste frågorna ur ett svenskt perspektiv. 

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/gWWVb0/svt-har-hittat-ett-satt-att-mota-populismen

Vad kan man säga om dessa svenska exponerade EU-parlamentariker? En sak är säker, det är bara Alice Bah Kuhnke som har en meritförteckning som gör henne valbar till ett ledande uppdrag för Utvecklingspartiet demokraterna i Uppsala. Det är ett stort kvalitetsproblem inom politiken att så få ledande politiker har gedigna livs- och arbetslivserfarenheter utanför politikens värld. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sara_Skyttedal

https://www.europarl.europa.eu/meps/sv/124989/FREDRICK_FEDERLEY/cv

https://jytteguteland.sieuropaparlamentet.se/om-jytte-2/cv/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Alice_Bah_Kuhnke

Till skillnad från Aftonbladets ledare håller jag med SvDs Josefin Holmström, "Bryssel Calling" bekräftar även mina alla "fördomar". Det värsta är dock att vi inte kan representeras tyngre eftersom EU påverkar Sveriges befolkning allt mer.

https://www.svd.se/svts-serie-bekraftar-alla-mina-fordomar

Svenska Nyheter lyckades få ett gäng tyckare att sjunga lite. Inslaget nedan är bra, se det gärna. Tyvärr är inte sångtexten bara humor utan reflekterar hur många av våra tyckare tycker.

https://youtu.be/4uYk4gQNf1Q

En plan för integration

Enade vi stå söndrade vi falla

Snart är det år 2021. År efter år går utan att integrationen av invandrade människor drivs framgångsrikt. Med tanke på alla statliga utredningar om allt möjligt, alla statliga och kommunala program om allt möjligt är det anmärkningsvärt att det inte finns en plan och ett program för hur vi ska lyckas mycket bättre med integrationen och bryta segregationen som bara växer i Sverige. En del av denna plan och detta program som behövs är att få till entydigt lagrum för att vi alltid utvisar personer som begår allvarliga brott. Det tycker säkerligen över 90 procent av svenskarna borde vara en självklarhet. Tro mig, Sverige kan lära massor av andra länder för att börja integrera nya krafter på ett betydligt mer framgångsrikt sätt än hittills.

Det svenska språket har en självklar del i detta nödvändiga förbättringsarbete. Äntligen skärps lagstiftningen om att man måste lära sig rimlig svenska när man deltar i undervisning i svenska i utbildningsformen Svenska För Invandrare, SFI. Från och med april 2021 räcker det inte med närvaro på kurserna år efter år för att få bidrag år efter år. Nu äntligen ska det ställas tydliga krav  på rimligt lärande som kan förväntas för alla pengar som SFI kostar skattebetalarna, och allt försörjningsstöd (socialbidrag) som också skattebetalarna betalar för. Min övertygelse är att alla i det svenska samhället blir vinnare på denna förändring. 

Vad gäller språkutbildning är det särskilt viktigt att Sveriges barn får lära sig svenska så tidigt som möjligt. Idag brister det anmärkningsvärt i många av våra utanförskapsområden. Volymproblematiken är en delorsak eftersom den snabba befolkningsutvecklingen skapar stor brist på utbildade förskolelärare som behärskar svenska bra. I Uppsala avviker vi också påtagligt från andra kommuner om hur många av våra yngsta barn som går på förskolan. Det finns ingen klar bild över vilka dessa barn är men det är ingen kvalificerad gissning att många av dessa är barn till invandrare. Det är inte bra för att ge dessa barn en så jämlik start i livet som möjligt. Om ett barn som föds i Sverige inte börjar tränas i svenska förrän vid sex års ålder är det en usel integrationspolitik som kraftigt minskar dessa barns framtida möjligheter. Forskare som slagit larm om denna negativa utveckling har negligerats. De har väl klassats som rasister...

"Varannan sexåring på grundskolorna i Järvaområdet i Stockholm pratar svenska för dåligt. Barnen riskerar att inte klara kunskapsmålen, larmar grundskolechefen Happy Hilmarsdottir-Arenvall."

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halften-av-sexaringarna-pratar-for-dalig-svenska

Isak Skogstad skriver läsvärt om det oacceptabla att barn som går i svenska förskolor, finansierade av svenska skattebetalare, inte får lära sig svenska.

”Ju tidigare man börjar lära sig ett språk, desto bättre. För små barn, som har ett annat modersmål än svenska, kan förskolan vara helt avgörande för att de ska få möjlighet att lära sig det svenska språket. För vissa barn, särskilt i utsatta områden, är förskolan faktiskt både den första och alltför ofta den enda plats där de kommer i kontakt med majoritetssamhällets gemensamma språk.”

”Att barnen går i förskola är dessvärre inte en garanti för att de lär sig svenska. Det finns faktiskt förskolor i Sverige där det svenska språket försvinner. För två år sedan varnade forskare för utvecklingen. De hade besökt förskolor och upptäckt att det på flera håll talades så lite svenska att barn med andra modersmål inte fick någon chans att lära sig språket ordentligt.”

”Vän av ordning kan nu fråga sig hur detta kan vara tillåtet. Finns det verkligen inga krav på att barnen ska lära sig svenska i förskolan? Jo, självklart. Förskolan har i uppdrag att lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. De ska få möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket genom högläsning, samtal och lek.”

”Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett enda stort svek från samhällets sida. Många är visserligen överens om att vi måste få bukt med arbetslöshet, kriminalitet och de alltför låga skolresultaten i våra utsatta områden. Men för att lyckas med det måste förskolans uppdrag uppvärderas.”

”Det kan aldrig vara okej att anställa pedagoger som inte förstår svenska, bara för att förskolan ligger i ett utsatt område. Barnen i sådana områden förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket, lika mycket som barnen i välbärgade områden.”

https://www.gp.se/ledare/i-sverige-finns-förskolor-där-ingen-pratar-svenska-1.37409076

Jag har länge drivit på för att språkets betydelse för lyckad integration ska sättas i fokus. Det är kunskaper i det svenska språket samt arbetsträning som är fundamentala delar av en lyckad integrationspolitik. Det har verkligen inte varit självklart tidigare bland många riksdagspartier. Inte minst bland dem som kallar sig liberala. Språket har inte bara en praktiskt stor betydelse på arbetsmarknaden och i sociala sammanhang. Språket bidrar också till att bygga viktig samhörighet. 

https://unt.se/nyheter/uppsala/centerns-utspel-forsvarar-samarbete-3337362.aspx

Tillitskris

Kunskap, erfarenhet och respektfull kommunikation

Tillit är ett av de viktigaste känslorna för att vi ska kunna leva civiliserat med varandra. Tillit är synonymt med förtroende. Förtroende är vad politiker säger sig få när de via sina partier väljs fram att företräda invånarna genom ett parti. Som jag ofta skrivit om är det dock svårt för invånarna att ställa så kallade folkrepresentanter enskilt till svars när de tappat invånarnas förtroende. Individuella befogenheter ska hänga starkt ihop med individuellt ansvar även för politiker.

Sossarna slösade till och med pengar på en Tillitskommission. Jag såg, som ofta, inga konkreta resultat av den utredningen. Tillit känner vi bara till varandra om vi känner gemenskap, har rimligt liknande grundvärderingar och om vi är säkra på att dem jag ska lösa problem tillsammans med är tillräckliga kunniga, erfarna och professionella för uppdraget. Så enkelt är det. Därför kan tilliten i Sverige bara stärkas genom ett starkt nationellt och lokalt värdegrundsarbete. Och genom att uppdrag alltid bemannas med människor som har relevanta kompetenser. Oavsett vilken etnisk bakgrund de har, vilken trosuppfattning de har eller vilken sexuell läggning de har. Sist, men inte minst, genom offentliga strukturerade och djupa debatter mellan relevanta representanter för olika perspektiv och vetenskapliga kunskaper.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/tillitsreformen/

Gång, efter gång, efter gång har jag efterfrågat flera dagars konferens kopplad till migrations- och integrationsproblematiken. Jag har länge ansett att landets statsminister borde kalla till en sådan. Syftet är att försöka ge olika verklighetsbeskrivningar samt vetenskapliga relevanta perspektiv. Eftersom inget liknande äger rum tolkar jag det som att Löfven och gänget vill ha en konflikt om verklighetsbilden.

Håkan Boström, GP, skriver mycket läsvärt nedan. 

"Sanningen förfaller. Det är USA:s tidigare president, Barack Obamas, diagnos i en nygjord intervju med brittiska BBC (15/11). Han har både rätt och fel. Det har i flera år talats om ”desinformation”, ”fake news” och konspirationsteorier som vår tids gissel. Obama är inte ensam när han hävdar att vi måste komma tillbaka till en situation där vi kan enas om fakta och reservera oenigheten till hur vi ska agera utifrån dessa fakta. Det vill säga: du har rätt till dina egna värderingar, men inte dina egna fakta."

"Ett samhälle slits sönder av allt för skilda verklighetsbilder. Samtidigt är föreställningen, som Obama förfäktar, att politiska motsättningar i normalfallet handlar om olika värderingar, snarare än olika syn på fakta, i grunden felaktig."

"Herbert Tingsten, svensk statsvetenskaps nestor, konstaterade för över ett halvsekel sedan att skillnader i verklighetsuppfattning är kärnan i de olika ideologierna. Socialister, liberaler och konservativa har olika människosyn och olika syn på hur samhället fungerar. I en vanlig partiledardebatt handlar nio av tio argument om olika samband och verklighetsbilder. Har Sverige en för hög invandring i förhållande till vad samhället klarar av? Är det rimligt att införa tuffare miljöåtgärder på hemmaplan så att Sverige kan gå före och visa vägen, eller bör de sättas in globalt för att göra störst nytta direkt? Har vi valt rätt strategi mot coronaviruset? Det är inte frågor som lätt låter sig besvaras i en faktakoll."

"Skillnaderna mellan de olika ideologierna handlar om komplexa påståenden och förutsättningar för analysen. Dessa skiljelinjer går faktiskt igen även i samhällsvetenskap och humaniora, som domineras av olika ”skolbildningar”. Länge stod exempelvis striden på universiteten mellan marxister och positivister. Någon teori-lös forskning förekommer inte idag."

"För filosofer och vetenskapshistoriker är detta inget nytt. Det går alltid att driva en skeptisk linje in absurdum, liksom det går att försvara en etablerad verklighetsbild med ständiga tilläggsförklaringar. Ytterst blir det en fråga om övertalning och tillit. Den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet var till exempel en utdragen kamp mot etablerade föreställningar."

"Barack Obama har rätt i att tilliten måste återupprättas. Det är dock lättare sagt än gjort. Få, speciellt inte de med en etablerad position, vill nämligen erkänna eller ens inse att tilliten till den officiella ”berättelsen” om världen i hög grad bygger på känslor, konventioner och maktförhållanden. Det betyder inte att sanningen är relativ. Bara att ingen enskild människa kan greppa hur samhället fungerar eller vad som är sant och falskt utanför sin rena vardagserfarenhet. Vi är beroende av andras åsikter och kunskap, samt av vanor och normer."

"Att återskapa tillit och gemensamma referensramar är en svår utmaning i ett samhälle där konflikterna inte i första hand har manipulerats fram, utan är verkliga och djupgående. Det låter sig knappast göras på något annat sätt än att lösa de verkliga underliggande konflikterna, åtminstone om man inte är beredd att hemfalla till auktoritära metoder."

"Dagens konfliktdrivande samhällsförändringar ser något annorlunda ut. Den materiella standarden är inget stort bekymmer. Men globaliseringens inverkan är desto starkare och mindre reglerad än under efterkrigstiden. Ojämlikheten har ökat inom många länder, tidigare föreställningar om könsroller och nationell gemenskap har framgångsrikt utmanats, men också skapat osäkerhet. Inte minst den globala migrationen leder till stora sociala spänningar."

https://www.gp.se/ledare/tilltron-till-experter-%C3%A4r-beroende-av-resultat-1.37190531

Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om vilket ”Svartepetter” Sverige riksdagen skapat genom sin vansinniga migrationspolitik och obefintliga integrationspolitik. 

”Men det är där man måste gräva om man ska komma åt orsakerna till den sociala dumpningen. Visst kan man klandra de kommuner som i strid med lagen kräver att människor ska flytta för att få försörjningsstöd. Den skriande bristen på billiga lägenheter i storstäderna är dock en realitet. Minns bara Nacka kommun som köpte bostadsrätter för 14 miljoner kronor för att hysa en enda familj.”

”Framförallt har kommunerna ingen makt över migrationspolitiken. Det är rikspolitiker som i decennier har verkat för ett högt asylmottagande utan att ha någon egentlig tanke om var alla människor ska bo. Och det är de som bestämt att kommuner bara ska få statlig ersättning för nyanlända under två års tid – trots att alla vet att etableringen i regel tar betydligt längre tid än så.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/det-ar-lofven-som-agnar-sig-at-social-dumpning/

En sak är helt säker, lögner skapar aldrig tillit mellan människor. Det är intressant att Moderaternas gruppledare i riksdagen kraftfullt kritiserar minister Hallengren för lögner. Regeringen blir allt mer pressad om att de jämfört med många andra länders ledningar presterar sämre resultat. Ikväll ska Löfvén hålla tal till folket. Jag tror inte han lyckas vinna mångas tillit. Den tiden då det var möjligt är sedan länge slut.

https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/m-hallengren-far-med-grov-osanning/ar-BB1b89j0?ocid=spartan-ntp-feeds

https://www.expressen.se/nyheter/rapport-sverige-samst-pa-coronahanteringen/

Liberalerna är ett annat exempel på hur det går när man tappar tilliten bland dem man behöver tillit av. Länge har Liberalerna varit på dekis. Men tills efter valet 2018 kunde deras väljare lita på att de inte var några som gav kraft åt vänster. Redan i riksvalet 2018 räddades L kvar i riksdagen tack vare taktikröstande moderater. Även om L går ut innan valet och säger att de inte kommer att stötta en ny S regering, hur många kommer att lita på L? Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om Ls läge. Hans analys rimmar väl med min tidigare analys. I politiska kretsar skämtas det ofta om att det inte går att lita på en liberal. Vi får se hur många som gör det 2018.

https://www.gp.se/ledare/liberalerna-har-egentligen-bara-ett-val-1.37406637

Öppenhet om hur det går till

Transparens

En väl fungerande demokrati bygger på en stark folklig förankring, ett öppet samhälle och en klok maktdelning mellan politiker, byråkrater och lagens företrädare. Det är intressant att problemen i förhandlingarna om EUs enorma upplåning, som bland annat är tänkt att innebära att svenska kommande generationer får ytterligare lån på 180 miljarder kronor att bära, sägs handla om rättstatens principer. Det borde handla om både och. Ytterligare upplåning på 180 miljarder för att i huvudsak hjälpa sydliga misskötta ekonomier ställer en hel del moraliska frågor. I ett möte med tre personer för några månader sedan lyfte de sin frustration över att vi som lever i ett högskatteland, och med hög pensionsålder, ska skicka massor av extra pengar till länder där folket har lägre skattetryck och får pensioneras tidigare. Inga orimliga invändningar. Särskilt i ljuset av att svenskarna också har en betydligt knepigare integrationsutmaning än många andra EU länder. 

Rättsstatens principer är viktiga att försvara. Öppenheten, transparensen, är också viktig att försvara om EU ska leva upp till sin värdegrund. Även om jag tycker att EU ska sluta att lägga sig i allt och göra det geopolitiskt (maktkamper mellan olika geografiska delar av världen) viktiga är EU samarbetet viktigt. Viktigt för att just geopolitiskt kunna matcha USA och Kina. Veto-systemet inom EU var en dålig kompromiss när EU startades och att den lever kvar efter nya samarbetsfördrag är olyckligt. Den gör oss mycket sårbara från geopolitiska kampanjer. Kvalificerad majoritet hade varit en betydligt rimligare ordning.

https://www.europaportalen.se/2020/11/eu-parlamentet-ingen-kompromiss-om-rattsstaten

https://www.europaportalen.se/2020/11/ungern-och-polen-blockerar-18-biljoner-euro

Vad gäller öppenhet tycker jag USA har många fördelar. Deras ständiga offentliga utskottsförhör är fantastiska för den som vill ha insyn i hur de processar sina politiska frågor. Också för att bevittna när de som blivit avslöjade för ordentliga felsteg offentligt får stå till svars för det. Du kanske också minns Monica Lewinskyaffären kopplad till president Clinton? Under flera år blev han självförvållat offentligt förödmjukad för att han haft sexuella relationer med Lewinsky. Dagligen under år fick vi höra om bland annat sexuella handlingar i Vita husets Ovala rum. En person som hade världens mäktigaste roll kunde inte komma ifrån sina olämpliga sexuella lekar. Håll med om att det är ett exempel på en öppen demokrati där ingen kommer undan om de väl blir avslöjade. 

Nu har president Obama levererat sin första ”tegelstensnok” av två. Han har gett ut sina memoarer. En bok på över 800 sidor. Även den är ett uttryck för öppenheten i det amerikanska samhället. I boken bjuder han både på det ena och det andra. Bland annat hur viktigt det var att bli en förebild för icke vita personer i det amerikanska samhället. Typ "Jag kunde, det kan du också". "The all american dream" i politisk förpackning. Förebilders betydelse kan aldrig överskattas. Exempel i Sverige var Björn Borg och Ingemar Stenmark som motiverade många fler svenskar att bli framstående tennisspelare och slalomåkare. Han bjuder på kritik av medierna för att till exempel CNN och Fox-news hägde på anklagelserna om att han inte skulle ha varit född i USA. Det var "fake-news". Problemen med att klara av att vara en rimligt bra pappa parallellt med ett så krävande uppdrag. Han bjuder också på spionberättelser där han lyfter fram ett exempel då Kina spionerar på deras handelsminister. Amerikanerna gjorde ingen stor grej av det eftersom de även spionerar på kineserna. Alla spionerar på alla. Det kan vara insiktsfullt att veta för dem som allt för ofta tenderar att studera verkligheten enögt.

En av den demokratiska världens styrkor är att liknande berättelser om hur den verkliga världen fungerar också blir folkligt tillgängliga. Obamas första "tegelsten" kostar 229 kronor i Sverige. Jag antar att han själv får minst 50 kronor av varje bok såld. Boken har redan sålt i nästan en miljon exemplar. Något fler än min bok ; ). Redan har han minst tjänat 50 miljoner kronor på boken. Det blir säkerligen mycket mer. Den fria världen har många fördelar. Det är viktigt att vi som tror på demokratin, som den bästa formen av statsskick, anstränger oss mycket mer för att försvara och utveckla den. Alternativen är inte bättre för oss invånare. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som anser att det är viktigt att vi vitaliserar och stärker vår demokrati. Det behövs. 

https://updem.se/

Långsamt för många miljarder

Dumhet som blir dålig alternativanvändning av pengar för kommande generationer

Investeringar ska vara kloka och ska främst gynna kommande generationer. Många infrastrukturprojekt i Sverige tar lång tid att komma igång med och lång tid att genomföra. Därför handlar det nästan alltid om förändringar som människor om tio eller tjugo år kanske kan få glädje av. Flera av dagens unga 70 åringar kan säkerligen inte njuta av dessa investeringar. Det handlar med andra ord om att göra kloka vägval idag som främst berör nya generationer. Det handlar om att idag ta ett stort generationsansvar och inte bara maximera skuldbördan för konsumtion nu. 

Det är trist att MP, S, C och L fortsätter med drömmarna om en höghastighetsjärnväg som binder samman Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholms/Uppsala handelskammare har gjort en utmärkt utvärdering av detta projekt och föreslår utmärkta alternativa investeringar som är betydligt bättre för vår näringslivsutveckling och för kommande generationer svenskar. Att ett gäng kommunalråd tycker att dessa eventuella snabbtåg ska stanna i deras centralorter är en självklarhet att de politiskt tycker. Det är bara det att det är feltänkt ur ett helhetsperspektiv att ha fler stopp än tre. Sverige är allt för glesbebyggt för att det ska gå att rättfärdiga en liknande enorm investering. Om man ändå gör en liknande investering och vill kalla den en höghastighetsjärnväg kan den bara stanna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är inte ens rätt att stanna en mil utanför de övriga orter som nu är arga för att deras tillväxtidéer går förlorade. Fler stopp än de tre gör inte resan tillräckligt mycket snabbare än idag. Idag har Coronapandemin lärt oss att framtiden kommer att bjuda på mycket mer distansarbete än förr. Idag kan vi jobba allt effektivare under till exempel tågresor. Idag går utvecklingen med självstyrande fordonssystem framåt i snabb takt. Lyssna på Handelskammaren i Stockholm och Uppsala. 

https://www.chamber.se/rapporter/nej-till-hoghastighetstag.htm

Sverige behöver en ny regering som fattar att detta projekt helt behöver omprövas och att det istället investeras i linje med det Stockholm och Uppsala handelskammare föreslår.

"I Trafikverkets nya kalkyl placeras tågstationerna utanför stadskärnorna på vägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, och det är en kraftig försämring, enligt kommunalråden i de berörda kommunerna."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7595369

Ofta tycker jag att Håkan Boström skriver klokt. I nedan ledare tycker jag dock han går fel. Dels är låga räntor nu inte samma sak som låga räntor om tio år. Dessutom är det skillnad mellan att bygga ut stambanenätet och att vilja bygga snabbspårvägar. För snabbspårvägarna skulle alla de stopp som vissa kommuner önskar sig inte leda till att snabbspårvägarna blir snabba transporter av människor som är tänkt. Då ska givetvis inte dessa snabbspår byggas. Jag håller dock med om att "möjligheten att satsa framåt bör utnyttjas i ett framåtsyftande samhälle." Det kan dock göras på betydligt klokare sätt än just denna vansinniga satsning.

https://www.gp.se/ledare/dumsn%C3%A5la-inte-p%C3%A5-stambanorna-1.37046700

Smarta och ”gröna” transportsystem är väldigt viktiga i den omställning av våra ekonomier i världen som pågår. Kina satsar massor även på fossilfria energisystem och andra miljövänliga lösningar. USA satsar massor även på fossilfria energisystem och andra miljövänliga lösningar. EU har satt som sitt främsta mål att bygga om EU ”grönt”. Nu har även britterna valt att gå ”all-in” in i ”den gröna ekonomin”. Det är lysande, ur många perspektiv. Sedan länge har Sverige haft politisk vilja att gå den här vägen. Jag minns ett möte på Rosenbad med Göran Persson och Pär Nuder. Persson var statsminister och visionen de gav uttryck för var typ ”Det gröna folkhemmet”. Vi svenskar har mycket att vara stolta över kopplat till ”den gröna vägen”. Inte minst många framstående forskare inom det som kallas miljöteknik. Som många gånger tidigare kommer våra systemtänkandet stjärnor fortsätta att bygga smarta lösningar som både bidrar till den gröna omställningen men också starkt bidrar till svenskt välståndsbygge. Men inte snabbspårsystem. Det är för sent, det går för långsamt och det är slöseri med svenskarnas pengar. Den gröna möjliga alternativanvändningen av ovan planerade snabbspårsmiljarder kan garanterat ge svenskarna en långsiktigt mycket bättre avkastning. Den är feltänkt!

Det finns många skäl till varför omställningen till ett grönare och mer hållbart samhälle är klokt. Många fler än det mycket viktiga miljö- och klimatförbättringsarbetet. Det finns många skiljelinjer mellan många av Uppsalas politiker. Jag är dock stolt över att vi i Uppsala har en bred politisk enighet om att ”Go Green” är smart och ansvarsfullt. Framförallt är jag stolt över att många inom näringslivet, offentliga verksamheter och civilsamhället hjälps åt med den höga gröna ambitionen har. En ambition som bland annat metodiskt kan följas i det samarbete vi kallar ”Klimatprotokollet”. Jag hoppas att Uppsalaborna sätter stopp för den lokala felaktiga satsningen på spårväg. Det finns gott om gröna skäl till varför det är en dålig alternativanvändning av begränsade lokala investeringsmedel.

https://www.expressen.se/ledare/moderaterna-borde-ta-rygg-pa-klimat-boris/

https://klimatprotokollet.uppsala.se/

Debatter som motverkar svåra konflikter

En stark demokrati av stort invånarvärde

Även om det nu börjar lyftas oro i bland annat USA om att även demokratier av egen kraft kan hamna i blodiga intressekonflikter sades länge att "demokratier har aldrig startat krig". Personligen tillhör jag dem som tror att väl fungerande demokratier genom sitt inkluderande invånararbete kan överbrygga de ständiga intressekonflikter som finns inom ett samhälle. Politikens stora roll inom en demokrati är att fredligt lösa intressekonflikter och att göra demokratiskt förankrade prioriteringar kopplade till begränsade medel och möjligheter. För att klara denna viktiga roll, som ett väl fungerande politiskt system i en demokrati ska fylla, måste man ständigt våga lyfta upp de konflikter som finns i ett samhälle och öppet debattera dem!

Malcom Kyeyune skriver en läsvärd krönika i Dagens samhälle kopplad till demokratiska frågor värda att ta på större allvar än vad dagens politiska debatt gör. 

"Våra latenta samhällskonflikter är inte bara religiösa; de är sociala, ekonomiska, och i någon mån även etniska. I dag är det fortfarande enkelt att se gränserna mellan olika frågor och diskutera dem principiellt en i taget. Det mest förrädiska med terrordåd är dock att de tenderar att luckra upp den sortens gränsdragningar."

"Historien lär oss tyvärr – och det är inte avlägsen historia vi talar om heller, vare sig i tid eller i rum – att centraliteten hos principer, idékonflikter och dylika saker tenderar att nötas bort över tid."

"Ta konflikten kring Nordirland som exempel. I teorin var detta en konflikt mellan ”protestanter” och ”katoliker”, men i praktiken blev det tämligen fort omöjligt att försöka förstå konflikten utifrån de kategorierna. Du kunde vara ”katolik” trots att du aldrig gått i kyrkan, och du kunde vara ”protestant” trots att du egentligen var buddhist. Konflikten i Nordirland handlade nämligen inte om en enda sak, utan om ett antal olika. Det var på samma gång en politisk, etnisk, religiös och territoriell konflikt. Problemet här är att det ganska raskt blir svårt eller omöjligt att separera de olika delarna av konflikten; ju fler förbrytelser och hämndaktioner, desto mer började folk glömma varför de ens satt i gång att slåss."

"Många fler exempel på detta kan ges. Konflikten mellan hinduer och muslimer i Indien och Kashmir är antagligen det mest hopplösa och deprimerande illustrationen av denna logik, där en snöboll som någon rullar ned för berget plockar på sig så mycket massa att det inte längre går att hitta den egentliga snöbollen."

"Yttrandefriheten är en viktig rättighet och gränsdragningarna kring den är svåra. Principiella diskussioner är sällan eller aldrig av ondo. Men här krävs också en insikt om att tiden inte är obegränsad."

"Nästan alla med något sorts politiskt intresse här i Europa vet nämligen att de konfliktlinjer som ligger dolda i våra samhällen varken börjar eller slutar vid olika synpunkter på blasfemi. Våra latenta konflikter – som inbjuder till att ställa grupp mot grupp – är inte bara religiösa; de är sociala, ekonomiska och i någon mån även etniska. I dag är det fortfarande enkelt att hålla dessa olika saker isär, att se gränserna mellan olika frågor och diskutera dem principiellt en i taget. Det mest förrädiska med terrordåd är att de tenderar att luckra upp den sortens gränsdragningar. Västerlandets principer i alla ära, men denna fara förtjänar också att diskuteras en del framöver."

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/ar-det-fruktbart-att-diskutera-demokratiska-principer-just-nu-34150

Ett riksdagsparti som har det väldigt problematiskt är Liberalerna. Det finns mycket att säga om det partiets kultur. En positiv del av den tycker jag är att de ständigt har många falanger som strider högljutt för sina idéer. I grunden är det positivt då jag anser att livliga interna debatter är nödvändiga för att kunna försöka driva relevant politik. Särskilt i föränderliga tider. Samtidigt kan man som den politiska reportern nedan undra vad Liberalerna idag tillför i svensk politik. Vi får se hur det går för dem. En sak är säker och det är att de fortsätter att vara djupt splittrade om vilka vägval de ska göra för att försöka överleva som riksdagsparti. 

"Nu uppmanar alltså ett 40-tal partimedlemmar runt om i landet att partiledningen nu offentligt ska deklarera att man villa avsätta Stefan Löfven och efter nästa val bilda regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, och gärna Centerpartiet om de vill. Partiledare Naymko Sabuni har ju sagt att ett besked om Liberalernas linje kommer i god tid före valet. Men i god tid, det är nu, säger Mårten Hemström, gruppledare i Sala."

"Men frågan om att stötta en moderatledd regering, det splittrade ju Liberalerna efter förra valet, en majoritet i Liberalerna sa ju då nej till det just med hänvisning till att Sverigedemokraterna skulle få inflytande. Varför är det självklart för er att ni nu ska byta kurs?"

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7602481