Utsatta områden

 "Det är politikerna själva som till stor del bär ansvaret bakom utvecklingen"

Hamid Zafar är min favorit bland personer som fått utmärkelsen "Årets svensk". Jag håller dagens blogginlägg kort. Läs det han skriver nedan i GP. Han är en av alla invandrare som bidrar kraftigt till att försöka skapa ett bättre Sverige. Allt för många så kallade folkliga företrädare har kraftigt bidragit till en usel samhällsutveckling i Sverige. Om det har jag bloggat flera gånger de senaste elva åren. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, tycker att jag ska lämna som kommunalråd. Jag har som Uppsalabornas företrädare mycket uppföljningsbart i många år tydligt kämpat för en samhällsväg framåt som är socialt- ekologiskt- och ekonomiskt hållbar. Det kommer jag att fortsätta kämpa för, med en tydlig röst, tills minst då nästa val genomförs i Sverige. Om jag fortsätter därefter avgör återigen Uppsala invånare, inga andra. En ansvarsfull migrationspolitik och en effektiv integrationspolitik kommer att avgöra mycket om framtidens utfall.

"I polisens definition av vad som karaktäriserar ett särskilt utsatt område framgår bland annat att området präglas av parallella samhällsstrukturer. Genom åren har detta begrepp inte rönt särskilt mycket uppmärksamhet. Vad betyder det egentligen? Polisen själva menar att ju längre tid ett område står utanför samhällets normer desto svårare är det för polis och andra samhällsaktörer att återta sin auktoritet. I det gamla Sverige visste man att mjölk som får stå framme härsknar. I det nya Sverige anses mjölken härsken först när stanken nått den välmående medelklassen."

"Den senaste tidens händelser i Angered gör att vi inte längre behöver tveka kring begreppets innebörd. I samband med vad som måste betecknas som ett krig mellan rivaliserande gäng i Göteborg visade de parallella strukturerna sina mörka konturer."

"Veckan inleddes med att en beryktad Angeredsfamilj med stort våldskapital upprättade vägspärrar i Hammarkullen och Hjällbo. Dagen därpå ertappade en kvinnlig lärare i Lövgärdet en grupp killar med vapen mitt på ljusa dagen. När händelsen polisanmäldes resulterade det i att läraren prejades av vägen när hon körde hem från arbetet, slets ur bilen, kidnappades och misshandlades. Veckan fortsatte med att de rivaliserande gängen träffades på Posthotellet, Göteborgs kronjuvel och stadens mest centralt belägna hotell för att förhandla."

"Signalerna till polisen och det övriga samhället är tydliga. De kriminella gängen är varken rädda för polisen eller särskilt intresserade av den. Deras huvudfokus är rivaliserande gäng, pengar, narkotika och kontroll över territorium. Gängens friutrymme är relativt stort då de vet att straffpåföljden är mild. Detta märker de boende av och i kombination med det stora våldskapitalet gängen besitter så drar man sig för att vittna."

"Politikernas fingerpekande på varandra fortsätter precis som tidigare. Vid det här laget har vi lärt oss de inövade mantran om en oacceptabel utveckling. Vad man inte får glömma bort är att det är politikerna själva som till stor del bär ansvaret bakom utvecklingen."

"Varningssignalerna har funnits där hela tiden. Tunga forskarrapporter avfärdades och oron från polis och boende viftades bort eller relativiserades. Problemen var ju i huvudsak koncentrerade till förorterna. Man fortsatte på som vanligt. En cynisk migrations- och integrationspolitik där de mest resurssvaga tvingades bära integrationsbördan. Där skolor med låga resultat och bristande resurser fylldes på med nyanlända år ut och år in. Allt det där hände ju på tryggt avstånd. Men härsken mjölk kan inte döljas ens i medelklassens kaffe latte. Nu är verkligheten här."

https://www.gp.se/ledare/f%C3%B6r-de-kriminella-%C3%A4r-polisen-endast-irriterande-flugor-1.33916762

Prat, prat och åter prat leder inte till att Sveriges olika delar börjar bryta den negativa segregation vi nu har ställt till med. Och den ständiga senfärdigheten att ta i allvarliga problem är ett kulturellt problem i Sverige. Varje dag som går utan att vi praktiskt börjar vidta åtgärder, som kan minska segregationens negativa effekter, är en förlorad dag. Även om det är känsliga frågor är det bra att allt fler kommuner väljer drastiska, och kortsiktigt dyra, dellösningar för att försöka vända den negativa trenden. Våra skolor har centrala roller i detta viktiga arbete. Att göra ingenting är inte längre ett alternativ. SR beskriver några exempel på kommuner som försöker bryta den negativa utvecklingen. Med bra skolledningar, duktiga lärare och noll-tolerans mot dåligt beteende är jag övertygad om att det kan bli bra.

"I den enkät som Sveriges Radio har ställt till ansvariga chefer för grundskolan i landets kommuner framkommer flera exempel på åtgärder för att försöka minska segregationen.

Ett sextiotal säger att dom antingen lagt ner skolor eller byggt nya. Det finns också de som på andra sätt försöker organisera om upptagningsområdena för att få en större blandning av elever.

I Gislaved var sjätteklassaren Christoffer Torell en av dom som fick byta skola efter en omorganisation.

– Jag har fått väldigt många nya kompisar sen dess, säger han.

Samtidigt står det klart att förändringarna inte alltid varit helt okomplicerade. Det finns exempel som slutat med att föräldrar lämnat den kommunala skolan efter förändringarna. Och i Örnsköldsvik där två skolor slogs samman till en konstaterar rektorn Anders Fager att det kan krävas stora insatser för att lyckas.

– Det var ju en hel del föräldrar som var oroliga. Vi har varit väldigt noga med att prioritera den här skolan för att få en bra start, säger han."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7559797