Påverkansoperationer

Maktspel i den högre skolan

Tillhör du dem som gillar att lära av vår mänskliga historia? Det gör jag. Tillhör du dem som gillar att försöka lära dig så mycket som möjligt av hur samhällen fungerar? Det gör jag. Gillar du att försöka förstå maktkonflikter mellan "affärshus" och länder? Det gör jag. En sak är helt säker och det är att det ligger mycket i talesättet "I kärlek och krig är allt tillåtet." Idag bedrivs krig på nya sätt. I den gamla världen var metoden för att komma åt det värdefulla tveklöst genom att genom våld ta över territorium. Idag utgör finansvärlden och affärsvärlden krigsarenorna. Och metoderna för att vinna kan vara mycket hänsynslösa. Krig mellan stormakter har de senaste decennierna ägt rum genom så kallade proxi-krig, det vill säga via ombud på annans mark än den egna. Officiellt har västvärlden läge sagt sig verka för att demokratin skulle sprida sig över världen. Det finns gott om vittnen om att västvärlden inte alltid stått på demokratins sida i andra länder. Helt klart är att även västländer på olika sätt har uppmuntrat ageranden i andra länder för att tjäna egna syften. Mycket av det självhat som Adam Cwejman, GP, beskriver i bifogad artikel får säkerligen energi ifrån länder som vill försvaga västs globala styrka. Jag delar Cwejmans åsikter att vårt samhälle måste bli bättre på att motarbeta främmande makts negativa psykologiska krigföring utan att avstå ifrån att själva sakligt debattera verkliga samhällsproblem. Jag delar också Cwejmans historiska reflektion att inget tidigare statsskick levererat ett högre generellt välstånd och fred så mycket som västvärldens demokratier. Det är viktigt att förstå. Att Liberalerna och Miljöpartiet försvinner och nya relevanta partier uppstår är inget dåligt. Tvärt om säkerligen vitaliserande. Om demokratin däremot försvinner, då får väldigt många invånare det sämre. 

”Från östblocket fanns det ett intresse av att understödja de röster i väst som mest intensivt underminerade tilltron till det västerländska demokratiska systemet. Ju mer tvivel, ju bättre. I en kamp mellan två diametralt motsatta sätt att organisera samhället räckte det inte att framhålla det egna systemets fördelar. I östblockets fall var det dessutom svårt att göra det. Så uppmärksamheten riktades åt det andra hållet. Östblocket hade klara motiv med sin propaganda: De tillät inte kritik av det egna systemet och dess brister. I stället för diskussioner om reformer som regimerna ändå inte kunde acceptera vände de uppmärksamheten mot de länder där öppen samhällsdebatt faktiskt var tillåten. De utnyttjade det som både var demokratins förutsättning och dess akilleshäl– öppen debatt och självkritik. Den här taktiken försvann inte med östblockets fall. Den har bara ändrat skepnad. I relationen mellan demokrati och diktatur pågår den ständigt. Förvånansvärt lite av innehållet har egentligen förändrats.”

”I en omfattande rapport från 2018 om ryska påverkansoperationer konstaterades att en stor andel av det spridda innehållet handlade om att piska upp rasmotsättningar i andra länder, framförallt i USA. Materialet riktades ofta till de som gärna ville bli bekräftade i uppfattningen att rasism är en dominerande kraft i samhället. Det handlade om innehåll som spelade upp rasistiska dåd samt drev tesen att västdemokratier slits isär av raskravaller och skadegörelse. Bilden som målas upp är att Västvärlden aldrig gjort upp med slaveriet, kolonialismen, rasdiskrimineringen eller åsidosättande av minoriteter. Det andra narrativet är att väst är svagt, riktningslöst och korrumperat av velande politiker.”

”Inget samhälle är förskonat från rasism eller diskriminering. Och ingen demokratisk stat med fria marknader är heller undantagen från fattigdom och ojämlikhet. Men proportioner i beskrivningarna spelar roll. Och det är i kalibreringen av dessa proportioner som auktoritära stater gärna hjälper de som vill förvirra och överdriva. De som oftast kritiserar västvärldens fundament hårdast har däremot aldrig något rimligt alternativ. Vad kan de erbjuda? Radikal etnonationalism eller evigt självspäkande identitetspolitik? Deras kritik gör inte våra samhällen mer sammanhållna eller progressiva. I regel lyckas de bara göra precis vad auktoritära regimer alltid verkat för: Skapa tvivel och splittring.”

”Inget samhällssystem i mänsklighetens historia har varit rikare, mer rättvist och mindre korrupt. Och inget politiskt system har lika framgångsrikt lyckats jämka olika kollektiva intressen lika smidigt som den västerländska demokratin. Det är förstås inte perfekt. Men vilket system är det? Trots detta får man ibland intrycket av debatten att vi lever i den sämsta av världar, marinerade i rasism och förtryck.”

 https://www.gp.se/ledare/självhat-är-inget-bra-samhällssystem-1.33197318

Vissa påstår nu att vi fått en Polisledning som ägnar sig åt negativa påverkansoperationer. Suck! Äntligen har Polisen slutat vara politiskt korrekta och säger rakt ut hur det är. Som vanligt finns vänsterkrafter och naivister som inte tål det.

Och helt klart är att vi äntligen tycks ha fått en professionell Polisledning. Inom Utvecklingspartiet demokraterna tycker vi att kompetens och erfarenhet har stor betydelse när människor får ansvarsfulla uppdrag. Väldigt många av tidigare Polischefer har haft "partibok". Det är självklart en sjuk verklighet när vi inte har riktigt kompetenta på ledande poster. Äntligen har vi proffs i ledningen för Polisen i form av bland andra Anders Thornberg, Mats Löfving och Linda Staaf. Nu talar de i klartext om allvarliga problem. Det är utmärkt för att inte fortsätta som tidigare, det vill säga aldrig ordentligt ta tag i allvarliga problem och lösa dem. Det var pinsamt igår på Agenda där Damberg (sosseminister) irriterat försökte komma undan reporterns frågor om hur de som parti underlåtit att ta i och lösa dessa allvarliga problem. Han tyckte att det räckte med att svara att de nu tar i frågan..... Pinsamt. Om Björn Eriksson var Socialdemokrat vet jag inte. Dan Eliasson och Sten Heckscher har definitivt varit det. Det är upprörande att det finns många som nu anklagar Polisen för att de talar i klartext. Som tur är verkar den professionella polisledningen beslutsam om att skita i det för att nu på allvar börja lösa de allvarliga problem som finns. Polisen ska vara en organisation som styrs av sina uppdrag och inte av stundens politiska nycker. I synnerhet ska inte Polisen begränsas av miljöpartisters eller kommunisters farliga syn på det mesta. Heja Polisen! Jag backar till 100 procent upp att ni nu driver på hårdare för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Och jag räknar nu dagar om hur länge det tar innan vi har liknande relevanta brottsbekämpningslagar som i USA, Italien och Danmark! Vi kommer ihåg hur fort det gick att införa Gymnasielagen.... 

https://www.expressen.se/nyheter/polischefen-mats-lofving-om-de-kriminella-slakterna/

https://www.expressen.se/debatt/regeringen-lofven-saknar-sjukdomsinsikt/

Susanna Birgerssons negativa inställning till hur illa det är i Sverige är mycket befogad. Jag gillar dock inte att hon anser att "det är för sent" att vända utvecklingen. Vi måste vända utvecklingen och det går! Som jag så ofta skrivit på min blogg är den kända väl fungerande metoden för att vända utvecklingen att kraftfullt jaga pengarna!!! När svenska lagstiftare gör sitt och skiter i mesarna som finns i riksdagen kan motståndet mot samhällsförfallet börja på allvar. Vi kanske får sätta in JAS i kampen mot den grova organiserade brottsligheten? Men vissa tycks i den svenska debatten bestrida att vi har klanliknande organiserade brottsgrupper i Sverige. Att det vi nu hör Polisen göra bara är rasistiska påverkansoperationer.... Suck vad tröttsamt idiotiskt vissa agerar inom den politiska ankdammen och bland mediernas proffstyckare.

https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/det-ar-for-sent-for-sverige-att-bli-som-danmark/