Varför höga ersättningar?
Finns det en logisk tanke bakom att vissa personer tjänar mycket mer pengar än andra inom ett företag, inom offentliga verksamheter och inom andra verksamheter? Krasst kan man säga att privata företagsägare får göra som de vill så länge de finansierar sina verksamheter på marknaden genom kunder som betalar för deras produkter och tjänster. I grunden handlar dock nivåer av ersättningar på vilka kompetenskrav och ansvarsuppdrag som olika roller är kopplade till på en konkurrensutsatt marknad. En marknad av talanger. Vill man attrahera och behålla människor som är attraktiva på arbetsmarknaden måste man kunna erbjuda konkurrenskraftiga ersättningar. Idag råder ingen tvekan om att näringsliv och delar av våra offentliga verksamheter, inklusive politiken, erbjuder attraktiva ersättningar till nyckelpersoner. Den stora frågan är hur många som är värda dessa attraktiva ersättningar? Hur många av dem gör rätt för de extremt höga ersättningar de får i förhållande till de resultat de bidrar till och i förhållande till sin förmåga att bidra till en bättre framtid. För till exempel idrottsmän är det enkelt. Om de presterar på toppnivå så får de också väldigt höga ersättningar. Om de inte gör det, får de mycket små ersättningar för sitt slit. Exempel på extremt misslyckade toppledare som ändå fick absurda ersättningar var toppledningen inom KODAK och NOKIA. Företag som var världsledande och hade stora delar av världsmarknaden inom sina områden. Dessa företag hade också ingenjörer som tagit fram den nya teknologin som senare slog ut dessa tidigare enormt framgångsrika företag. Tveklöst var inte de välbetalda ledarna värda de pengar de fick. De var inte tillräckligt kompetenta för det uppdrag som många aktieägare hade önskat sig.
Hur är det inom politiken? Hur bra är politiken på att leda våra samhällen mot en bättre framtid? Finns det relevanta kompetenskrav på våra folkvalda? Ställs politiker som fattat stora korkade beslut, eller som inkompetent förvaltat en kommun, kännbart till svars för denna oförmåga att värna invånarnas bästa? Lotta Gröning, krönikör i Expressen, ger ett "litet" exempel på att vi har stora ledningsproblem även inom svensk offentlig förvaltning. I bästa fall har vi kompetenta tjänstemän för olika offentliga verksamheter. Det räcker dock inte! Det är faktiskt politiker som är ansvariga för all offentlig verksamhet i vårt land. Vi borde alla vara betydligt mer intresserade av att vi får fler kompetenta invånare som klokt kan företräda våra gemensamma intressen i rollen som ledande politiker.
"Coronapandemin har med all tydlighet visat ansvariga politiker på alla nivåer hur undermålig svensk äldreomsorg är. Vi har genom åren haft larmrapporter, rop på hjälp, självmord bland gamla, samt en oerhörd rädsla hos många över att tvingas in på ett äldreboende. År efter år, under flera decennier, har också äldreomsorgen drabbats av stora besparingar."
"Organisation är tyvärr inte ansvariga politikers och hemtjänstens bästa kompetens. Det är inte ovanligt att gamla under en vecka får möta 25 olika personer från hemtjänsten. Hur tänker de då? Under coronapandemin har personalen fått arbeta utan skyddsutrustning, utan möjlighet att testa sig och dessutom med timanställning som gjort det svårt för många att stanna hemma även om man känt sig sjuk. Vi har mött skräcken via medierna, i berättelser om gamla som fått covid-19 och stängts in i sina rum och avlidit i total ensamhet. Vi pratar om människor som arbetat i hela sitt liv och betalat skatt och bidragit till bygget om välfärdsstaten. Hur kom det sig att vi glömde dem?"
"Det är sannerligen på tiden att äldreomsorgen prioriteras. Satsningarna som nu görs är visserligen ett lapptäcke där döden bland gamla jagar politikerna i hälarna. Regeringen satsar och oppositionen kräver mer, men alla tvingas erkänna att landets äldreomsorg inte fungerar bra. Det hjälper inte ens att skylla på privatiseringar, de kommunala boendena har lika stora problem. Samtliga arbetar under New Public Management, ett nyliberalt system som gjort kommunen till en marknad. Beredskapen som gång fanns när det gäller skyddsutrustning, sjukvård och mediciner som lätt hade underlättat arbetet med corona har vi nedmonterat. Nu står vi där som kejsaren utan kläder."
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/nu-star-vi-dar-som-kejsaren-utan-klader/
Dagens besvikelse
Att det inte har varit, och fortfarande inte är självklart, att inhemsk arbetskraft i Sverige måste tala ok svenska. Senfärdigheten att fatta detta som borde vara självklart är oförlåtligt. Till och med analfabeter kan med rätt matchning relativt snabbt lära sig det svenska språket hjälpligt om det är ett tydligt krav och att det får kännbara konsekvenser om man inte lär sig språket ok. Självklart är det vårt gemensamma ansvar att se till så att förutsättningarna för att lära sig svenska också finns. Närvaro på SFI, Svenska för invandrare, är inte tillräckligt. Det ska självklart finnas tydliga krav på att man lär sig svenska. Och beroende av bildningsbakgrund får förväntningarna på hur fort det kan gå variera. Alice Teodorescu skriver läsvärt om detta i nedan krönika.
"Omvårdnad kräver kompetens, inte minst kommunikativ sådan. Därför bör kunskaper i det svenska språket vara ett krav i äldreomsorgen."
https://www.gp.se/ledare/den-som-v%C3%A5rdar-%C3%A4ldre-ska-kunna-prata-svenska-1.27873575
När jag till exempel år 2014 var tydlig med att språkkraven måste bli självklara gick dåvarande Folkpartiet, dagens Liberalerna, och Centerpartiet riks emot denna tydliga önskan om självklart krav.
"– Att sänka försörjningsstödet på grund av att man inte har uppnått tillräckliga språkkunskaper skulle vara ett brott mot socialtjänstlagen. Ett sådant utspel försvårar självklart ett framtida samarbete mellan Folkpartiet och Centern i Uppsala. Medlemmar har hört av sig och frågat om vi kan fortsätta samarbete efter att Centerpartiet har närmat sig ett främlingsfientligt parti, säger Mohamad Hassan."
"– Vi tycker att språkundervisning är en viktig del av integrationsarbetet, men det är helt uteslutet att koppla något slags språktest till försörjningstödet. Vi tycker inte att det här förslaget är förenligt med vad Centerpartiet står för och vi tycker att man ska backa från det utspelet, säger Michael Arthursson som är partisekreterare i Centerpartiet."
https://unt.se/nyheter/uppsala/centerns-utspel-forsvarar-samarbete-3337362.aspx
Under inledningen av 2020 begärde jag en debatt i kommunfullmäktige om just behovet av betydligt bättre språkkunskaper inom omsorg och vård. Debatten har ännu inte genomförts..... Tror du att den styrande majoriteten har några bra lösningar på ett allvarligt kvalitetsproblem? Nej!
https://www.uppsala.se/contentassets/9bde6044fd45413984312219cc835656/34.1-svar-pa-interpellation-ang.sprakkunskaper.pdf
Dagens stjärna
Expressens ledare. Nej, Vänsterpartiet är verkligen inte välfärdens räddare. Klokt reglerad konkurrensutsättning av välfärdstjänster är rätt väg att gå för att förbättra välfärden och för att säkerställa att vi får så mycket värde som möjligt för varje skattekrona och för de avgifter vi får betala i samband med nyttjande av olika skattefinansierade tjänster. Produktivitetsförbättringar uteblir, kreativiteten minskar och personalens möjligheter till alternativa arbetsgivare försvinner om Vänsterpartiets får bestämma. Kort och gott skulle vi få mycket mindre för varje skattekrona och dessutom sämre resultat. Exemplen är många från vänsterstyrda samhällen om att vårdköerna är låååånga.
"Vänsterpartiet älskar välfärden, men om partiet fick fria tyglar skulle det raskt krama ihjäl den."
https://www.expressen.se/ledare/nej-jonas-sjostedt-ar-inte-valfardens-raddare/
lördag 16 maj 2020
Senfärdighetens pris
Etiketter:
arvoden,
ersättningar,
kompetens,
ledarskap,
långsiktighet,
mätbarhet,
omsorg,
produktivitet,
reglering,
sjukvård,
språkkrav,
vänsterpartiet,
äldreomsorg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar