Personers ekonomiska värde

Egna och andras pengar. Anledningen till att vissa får ersättningar som är helt sjuka är kopplade till att det är andras pengar som den som sätter lönen leker med. Undantaget är möjligen inom idrotten där klubbägarna är med och fattar beslut om fantasilöner. Idrottsmän och kvinnor kan dock prestationsmätas vid varje tävling och det blir mycket tydligt vilket värde en duktig förtjänar mot andra duktiga när de är sjuka/skadade (i vart fall inom lagsporter). Bl a har John Terry och Frank Lampard varit skadade i Chelsea (fotbollslag i England) och det har gjort laget mycket sämre! Då är det tydligt vilken enorm betydelse dessa spelare har för lagets prestationsförmåga. Som sagt måste de dessutom prestera på topp varje match. Det är absurt att företagsmarknaden jämför sina ersättningar med dessa personer. Det är inte jämförbart. Det är mycket svårare att värdera en VDs prestation i förhållande till alla andra chefer som finns i stora företag. Visst är en VD väldigt viktig för om verksamheten skall gå bra eller dåligt. Ett aktuellt dåligt exempel är Eniro som inte hade en VD som klarade av att ställa om bolaget mot något bärkraftigt. Individer gör alltid skillnad. Rätt kvinna på rätt plats ger ofta mycket goda resultat. Företagslag i stora företag är dock mycket större än ett idrottslag och det är inte rimligt med ersättningar liknande de som den nya Electroluxchefen erbjudits. Jag är helt säker på att styrelsen skulle kunna hitta någon minst lika kompetent för betydligt lägre ersättning. Huvudproblemet är återigen att styrelsen i huvudsak leker med andras pengar. Wallenbergarna har inte mycket av det finansiella ägandet i bolaget utan röststarka aktier som ger oproportionerligt mycket makt. Kan det vara så att det luktar korruption när en liten ägarrepresentant agerar på ett liknande sätt?

Jag har några års erfarenhet av toppledarperspektiven i Sverige och runt om i världen. Jag har lärt mig massor. En lärdom är att ägarledda företag aldrig (bortsett från den sjuka finansmarknaden) betalar groteska löner till sina toppchefer. Trots det är deras chefer ofta väldigt högpresterande och dessa företag har sällan problem med chefsförsörjningen. Exempel på dessa företag är IKEA, H&M och Q-Med.

Det är helt klart att olika personer är olika värda, ur ett ekonomiskt perspektiv. De som är bättre än andra på att skapa resultat inom det område de verkar, de är värda betydligt mer än de som inte presterar lika bra. Den som är beredd att vara mer tillgänglig än andra är mer värdefullt än de som endast ställer sin tid till förfogande mellan t ex 8-17 på vardagar. De som lär sig fler språk är mer värdefulla för företag som jobbar internationellt än de som endast talar t ex svenska och engelska osv.

Personers ekonomiska värde är mycket olika. Det finns dock gränser för vad som är rimligt inom näringslivet, när det gäller tjänstemannadrivna företag. Jag anser att det skall liknas vid stöld från aktieägarna att ge ersättningar i nivå med de som beskrivs kopplat till Electrolux nyrekrytering av VD.