Igår var jag på fest på Uppsala slott. Rikssalen är en trevlig festmiljö. Festen är årlig och ett inslag i kommunens personalpolitik där trotjänare bjuds på fest och en hedersbetygelse för lång och trogen tjänst. Trots att arrangemanget innehöll väldigt många personer som skulle belönas klarades den delen av kvällen av rätt fort. Det var t o m rätt imponerande. Jag antar att det är som vanligt att övning ger färdighet.
En tanke som slog mig när jag gick runt och tittade på tavlor på gamla kungar som t ex Gustav Vasa, Kalle tolv, drottning Krisitna m fl var hur lite de fick vara med om i jämförelse med mig. Tänk vad mycket mer jag har fått vara med om jämfört med dem! Trots att de var kungar och drottningar. Reflektionen blev ett påtagligt sätt att konstatera att utvecklingen verkligen varit fantastisk sedan den tid då de trampade på jordens yta. Ingen av dem kom i närheten av att se och uppleva världen som jag gjort. Ingen av dem kunde enkelt bygga och underhålla vänskap runt om i världen. Ingen av dem hade telefon, Internet, TV och många andra hjälpmedel som underlättar relationer mellan människor och som gör det lättare att öka sin kunskap om mer än det som står framför näsan. Ja, stora näsor hade de. Det kanske var ett attribut som borgade för klokhet och makt på den tiden. Kan det vara så även idag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar