Varför så låg nivå på samhällsdebatten?
Debattklimatet i Sverige imponerar inte. Allt för sällan bryts olika sakpolitiska frågor i längre sakliga debatter mellan partiers företrädare. Om det debatteras är nivån ofta låg och formaten tillåter inga längre dueller om vad som är bra eller dåligt ur olika partiers perspektiv. Tyvärr är inte heller många invånare intresserade av att till exempel höra argument för och emot en stor sakfråga. I till exempel Uppsala är en sådan fråga spårväg eller längre bussar. På måndag 14:00 i Stadsbiblioteket bjuder därför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, på spårvägsdebatt. Debattdeltagarna är ett NEJ-parti, ett JA-parti och en sakkunnig från ett lokalt parti i Lund. Lund är Sveriges senaste stad att införa spårvägstrafik. Under 1 1/2 timme kommer tre sakkunniga bryta åsikter och publiken får ställa frågor. UP hoppas många fler liknande debatter blir verklighet.
Nedan skriver Håkan Boström, GP, läsvärt om varför debattklimatet försämrats.
”En ännu mer utbredd förklaring till att vår offentlighet ser ut som den gör är digitaliseringen och sociala medier. Nätets genomslag har självfallet påverkat vårt samhälle på ett genomgripande sätt, inklusive den politiska debatten. Men även här är det lätt ett fastna i ett allt för enkelspårigt perspektiv. Nätet är inte så mycket en orsak som en förstärkare, och snarast en fortsättning på tidigare utvecklingslinjer.”
”Men att många söker bekräftelse på sociala medier är faktiskt inte samma sak som att de bestämmer människors åsikter. Att få bekräftelse kan förstärka redan befintliga politiska uppfattningar, på samma sätt som de kan förstärka människors tro på konspirationsteorier. Däremot finns inget stöd för att digitaliseringen verkligen har fått fler att tro på konspirationsteorier.”
”Vissa människor är helt enkelt mer benägna att hålla sig till slutna tankesystem. Det är en fråga om psykologi snarare än teknik. I pressens barndom fanns en lika stor oro för att tidningarna skulle manipulera människor och hetsa dem till konflikt, i synnerhet sedan tidningen blivit en massprodukt. Efterhand insåg man dock att pressens makt var begränsad. Tidningarna kan påverka vad människor pratar om, men inte alls i så stor utsträckning vad de ska tycka.”
”Bägge sidor överskattar mediers makt och hur lättpåverkade vi är – eller rättare sagt hur lättpåverkade folk i allmänhet antas vara. De som varnar för detta ser ofta sig själva som ett under av insikt, förnuft och självkontroll medan majoriteten närmast betraktas som en lättledd fårskock. Övertron på medieteknikens makt skapar sin egen dramaturgi där ett fåtal aktörer manipulerar flertalet.”
”Digitaliseringen har egentligen bara skyndat på en utveckling som föregick den, nämligen ”medialiseringen” av verkligheten, eller att bilden av verkligheten blivit en del av verkligheten. Det är kärnan i den ofta missförstådda postmoderna analysen.”
https://www.gp.se/ledare/håller-vi-på-att-tappa-fotfästet-1.107430865
Om vi bortser ifrån hur sociala medier förändrat debattklimatet, med många tyckare utan relevanta faktakunskaper, har Karl Rydå på UNT rätt. Röran i många demokratiska församlingar har också förstört debattklimatet då flera partier, av makttaktiska skäl, undviker att debattera. Man ska kunna debattera mot varandra i sakfrågor men samtidigt kunna samarbeta. Jag håller med Rydå, Liberalerna har blivit en svag länk.
”Att det sedan 13 år tillbaka inte finns något traditionellt politiskt block som samlar en majoritet i riksdagen – och att partierna inte vet hur man ska hantera det.”
https://unt.se/ledare/artikel/liberalerna-ar-regeringens-variga-sar/r5600wwl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar