Angiveri

Medborgaransvar

Tröttsamt att flera partier, och enskilda debattörer, tycker att det är fel att vi gemensamt ska försöka öka tryggheten, minska slavliknande utsatthet och upprätthålla både lagar och rättvisa. Hur kan det vara fel att offentligt anställda ska rapportera om de kommer i kontakt med personer som bryter om landets lagar och regler? Hur kan man tycka att det enbart är polisen och åklagarmyndigheten som ska ta ansvar för att våra lagar och regler upprätthålls. Byggs inte ett framgångsrikt samhälle upp av att de flesta av oss hjälps åt att upprätthålla både våra moraliska och etiska traditioner samt laglydighet? 

Sverige ska vara ett välskött demokratiskt välfärdssamhälle. Många generationer svenskar byggd upp Sverige till ett sådant land. Ett land som många människor i världen såg upp till. Regelbundna skjutningar, sprängningar och koranbränningar har kraftigt ändrat den bilden i världen. De som vill att vi återigen ska bli ett väl fungerande demokratiskt rättssamhälle måste nu hjälpa till så att våra demokratiskt beslutade lagar och regler gäller oss alla, utan undantag. En del av de insatser som var och en av oss har ett ansvar att bidra till är att bara de som har rätt att vara i landet är i landet. Att regeringen överväger att göra det till en skyldighet för offentliganställda att meddela ansvariga myndigheter om de känner till personer som olagligt befinner sig i Sverige ska stöttas, inte motarbetas. Det handlar om vår gemensamma trygghet men också om att den svenska välfärden rättvist ska komma medborgare och de som enligt regelverken ska få del av olika rättigheter. Tiden där Sverige var en bankomat utan pengar som tar slut är över.

Om Sverige ska fortsätta att vara ett demokratiskt land styrt av lagar är det oacceptabelt att skattefinansierade personer vägrar att följa lagar som stiftats i demokratiska processer. Vilka är dessa lagbrytande personer som anser sig veta bättre än de ärenden som föregår myndighetsbeslut, domstolsprövningar och eventuella överprövningar? Lagarna måste gälla oss alla jämlikt, och i en demokrati får vi stå ut med att de som har en majoritet att stifta lagar inte är i linje med vår personliga smak.

Det allt mer växande skuggsamhället i Sverige måste med många nya metoder motverkas. Det har redan fått gå för långt och det märkt på många sätt i våra lokala samhällen. Precis som i många andra europeiska länder måste Sverige säkra en hållbar asyl- och migrationspolitik. Idag är det väldigt många människor som gått under jorden och som lever, sannolikt illegalt jobbar med något. Många utnyttjas nog brutalt. Hur kan det inte vara självklart i vår rättsstat att till exempel utvisningsbeslut ska verkställas?  

De finns de som generellt anser att det finns könsskillnader avseende grad av känslor som får väga in vid beslutsfattande. Så kanske det är. Oavsett är det hög tid att börja använda mycket mer hjärna för att få tillbaka ett Sverige liknande det som stora delar av världen beundrade! Expressens ledare bifogad nedan är fel ute.

https://www.expressen.se/ledare/angiveri-hjalper-inte-mot-skuggsamhallet/

Problemen med ständiga skjutningar, sprängningar, dödshot mot oss bara för att vi är svenskar, skolor som är Sveriges sämsta arbetsplatser, sjukvårdsköer och dåliga arbetsmiljöer för sjukvårdspersonalen talar sitt tydliga språk. Nu behöver Sverige få ordning och reda igen inom lagens ramar. Och inga av oss står över lagarna, inte heller papperslösa i Sverige. 

Ordens starka betydelse

Kampen om verkligheten

Vilka ord vi använder har stor betydelse. Ur ett signalperspektiv och ger en god uppfattning om vilka perspektiv man har på en situation eller händelse. Ordens makt ska aldrig underskattas. Mest de skrivna orden trots att vi går motvalls mindre lästa ord och mer talade ord i t ex PODar och filmer. 

Dagligen följer vi kriget i Ukraina och hur alla tyckare driver på för att beskriva sina perspektiv på varför det krigas och om vad som händer. Vad som sägs och när det sägs har stor betydelse. Allt handlar om att försöka nå fram med sitt önskade budskap till den målgrupp av människor man riktar sig till. Vad som är sant i det budskap som sprids är irrelevant för avsändaren. Målsättningen från avsändaren är att mottagarna ska tro på deras version av verkligheten. En komplex verklighet som helt beror på vilka perspektiv man har.

Är det bra eller dåligt med spårväg i Uppsala? Det beror självklart på hur man ser på nuläget och vilka antaganden man gör om framtiden. Mitt perspektiv är att det ur nu-perspektivet är ekonomiskt vansinne att framtungt bygga något som kanske behövs på 2040-talet. Och i min värld har vi både självstyrande fordon och betydligt modernare och kostnadseffektivare lösningar för kapacitetsstark kollektivtrafik om 25 år. Att i ord försöka beskriva vad det innebär att gå vidare med spårväg som nytt fordonsslag i Uppsala är inte enkelt. Att uttrycka det som slöseri är för snällt. Det är ekonomiskt vansinne. Särskilt givet de ekonomiska tider vi nu befinner oss i. Tänk att det inte är en självklarhet för alla som är satta att ansvarsfullt hantera andras pengar.

Har vi en miljö- och klimatkatastrof? Är en generell "klimatkatastrof" ett lämpligt ord att använda för att beskriva var vi är påväg inom kort? Nej. Går vi mot snabb utrotning? Nej. Leder människans rovdrift på naturtillgångar till snabbare klimatförändringar på vår jord? Ja. Drabbar de alla jordens människor? Ja, men i mycket olika grad. Nedan program från Vetenskapsradion P1 är värt att lyssna på där det talas om hur ordval har väldigt stor betydelse och att miljöaktivister ofta använder ord som kraftigt överdriver problemen. I kampen om vad som är verklighet har orden stor betydelse. Och ständigt utsätts vi av olika tolkningar eller viljor om hur verkligheten ska uppfattas. Och det finns gott om forskare som är oeniga om vad som är mest sant. Och ingen vet vad framtiden bjuder på. Ingen, oavsett hur många akademiska poäng man har.

"Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara."

"Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten."

https://sverigesradio.se/avsnitt/extremsommaren-i-klimatkrisens-tid

Skratta eller gråta

En fisk ruttnar från toppen

Turerna kring Jomsoft och Hamilton beskriver väl att Sverige behöver demokratiska reformer. Som jag skrivit tidigare innebär samlingsregeringar mycket dåliga möjligheter för till exempel en statsminister att byta ut en dåligt presterande minister tillsatt av ett annat parti. Jag tycker absolut Jomsof visat så dåligt omdöme att han minst borde omplaceras om man är mån om svenskarnas välmående. Hamiltons uttalande är ”spännande”. Det var klokt att han och partiet insåg hur korkat hans uttalande var. För Jomsoft var det enkelt att uttrycka vad han ville. Och Åkesson hängde på utan att bry sig om att deras ord nu har direkt påverkan på svenskarnas trygghet. SD är inte längre ett nationellt oppositionsparti. Åkesson sa i sitt sommartal att SD nästa gång deras röster behövs för att bilda regering ska de ingå i regeringen. Det var intressanta besked. För omvärlden är SD en del av Sveriges regeringsunderlag och har man dessutom ordförandeuppdrag i viktiga utskott smittar okloka uttalanden direkt på Sveriges regering. Och i detta fall ökar det svenskarnas säkerhet inte bara ute i världen utan även på hemmaplan.

Om Kristersson kunde skulle han kunna överväga att omplacera Jomshof till kulturutskottet eller något liknande. Där kanske han kan övertyga en bred majoritet om att det finns kulturella starka skäl att tycka mer eller mindre illa om olika religiöst kopplade människor. Jag är ”lite ironisk”. Som ordförande för justitieutskottet räcker det med att tydligt stå upp för att i Sverige gäller svenska lagar alla jämlikt.

Expressen tycker till nedan om Jomsoft och Hamiltons ageranden nedan. Som sagt,  Hamilton är borta. Särskilt liberal var han inte i sitt tyckande. Säkerhetsrisken Jomsoft är kvar. Hade jag varit statsminister och haft verkningsfull makt över allas ledande uppdrag kopplade till regering och riksdag skulle jag ha omplacerat Jomsoft. Nu ser inte spelsystemet i Sveriges riksdag ut på ett sätt som medger det, om det skulle vara så att statsministern skulle vilja det. 

”Liberalen Carl B Hamiltons rangordning av folkgrupper är betydligt skadligare än SD-Jomshofs omdömeslösa religionskritik.”

https://www.expressen.se/ledare/liberalens-utspel-ar-varre-an-jomshofs/

Hur vilset är landet Sverige där de liberala politiska krafterna fullständigt gått vilse och där det stora missnöjespartiet ständigt förenklar lösningar på komplexa och allvarliga problem? Och där det stora missnöjespartiet bygger sin kraft på att skapa konflikter mellan befolkningen i Sverige utifrån religiösa trosuppfattningar. Jag vill leva i ett sekulärt samhälle. Återigen, det räcker med att jämlikt stå upp för lagarna och att föreslå nya lagar om man till exempel tycker att det behöver förtydligas att burkor inte är förenligt med vår syn på jämlikhet och säkerhetstänkande. I herrens trädgård ryms alla varianter av människor och deras uppfattningar, men i ett fungerande samhälle upprätthålls de gemensamma lagarna. I vissa länder mer jämlikt och rättvist än i andra. SD tvingade till sist fram en nödvändig förändring av migrationspolitiken. Bedrövligt att det tog så lång tid. Jag efterlyser ett seriöst nytt riksdagsparti i Sverige som bygger sin politik på konkreta förändringar som stärker vår demokrati och åter gör oss till ett av världens rättvisaste bäst fungerande länder. Det är tragiskt att följa Sveriges förfall. Är det någon som längre reagerar över dagliga skjutningar och sprängningar?

https://youtu.be/IJNIqCYqiCw?si=iUr9W4j0Cwk20Yvo

Heja Sverige

Nationalist javisst!

Vad är Sverige? Sverige är ett geografiskt område som genom krig och förhandlingar fått sina gränser. Sverige är ett land med en generell kultur som fortfarande bärs av de flesta formad av många generationer som levt i dessa norra delar av världen. Sverige är idag en demokrati som fortfarande har kvar en symbolisk monark som statsöverhuvud. Sverige styrs idag av lagar som ska gälla alla invånare jämlikt och rättvist. Ett sekulärt land där människor får tro på vad de vill och nästan tycka vilka dumheter som helst. Lagar formade av sakkunniga, jurister och politiker. Sedan 1921 beslutade av demokratiskt valda partiers företrädare. Enkelt uttryckt är det Sverige. 

Ett Sverige värt att försvara med sin globala särprägel som genom sina invånare och naturresurser skapat så mycket imponerande i modern tid. Ett samhälle där t ex inte burka och niqab har att göra. Nedan ledare i GP har rätt! Det är dags för Sverige att välja politiska företrädare som vågar stå för och uttrycka en positiv nationalism. Det den svenska flaggan i modern tid står för är något stort och fint sett ur människans historiska samhällsbyggarperspektiv. Läs Naomi Abramowicz ledare nedan, den är mycket viktig. Och Sverige behöver ett nytt trovärdigt parti med åtminstone liberalkonservativa kompass för att rädda Sverige. De nuvarande partierna som gärna viftar med ”liberalt kort” har misslyckats. 

”För det första blandar man ofta ihop chauvinism, att förhärliga den egna gruppen på andra gruppers bekostnad, med nationalism – en gemenskap inom nationens gränser. För det andra behöver det inte finnas något motsatsförhållande mellan liberalism och nationalism. Tvärtom finns det gott om liberala filosofer och tänkare genom tiderna som har sett nationalstaten, och den nationella gemenskapen, som en garant för den liberala demokratin och ett samhälle där medborgerliga fri- och rättigheter kan upprätthållas.”

”Över huvud taget känns den svenska debatten om nationalism yrvaken. Men så är Sverige ett ungt invandrarland ur ett historiskt perspektiv. Medan andra länder har behövt förhålla sig till den här diskussionen i flera hundra år var Sverige ett utvandrarland fram till bara 90 år sedan.”

”Så länge som Sverige var ett homogent land med ett fåtal minoriteter, där merparten talade svenska, behövdes egentligen ingen debatt om nationalism. Det var så självklart att alla hade gemensamma referensramar, att alla läste samma böcker för sina barn och tittade på samma tv-program att det inte fanns något att diskutera. Det fanns inget behov av att skapa nationell sammanhållning eftersom man kunde ta den för givet. Men så är det inte längre. Sverige är ett multietniskt land där var femte person är född någon annanstans.”

”Att skapa en nationell sammanhållning betyder inte att någon behöver ge upp sin eller sina föräldrars kultur eller förneka sitt ursprung. En modern nationalism kan vara öppen och bejaka olikheter. Men det krävs en gemensam grund, och någon form av minsta gemensamma nämnare. Något som dessvärre saknas i Sverige i dag.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-behöver-en-inkluderande-nationalism-1.107593213

Svenskt Näringsliv har rätt prioriteringar för att Sverige åter ska bli ett land att vara stolta över. Att ösa mer pengar över kommuner och regioner är fel så länge som de själva inte klarar av att skära på administration, jobba effektivare, prioritera bättre och lyckas bryta utanförskapet bättre. SVTs reportage nedan är värt att titta på där Svenskt Näringsliv och LO tycker till. Sverige är i stort behov av reformer!

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kritiken-mot-regeringen-fel-fokus-och-for-aterhallsam

Sverigedemokraterna har tjänat Sverige som en alarmklocka. Sopandet av allt värre samhällsproblem under mattan fungerade till sist inte. Och allt fler svenskar känner av att svenskens globala köpkraft bara minskar och minskar. Sverigedemokraterna samlar väldigt många som med rätta är missnöjda med det politiska etablissemangets misslyckanden. Samtidigt kommer det partiet aldrig kunna bära Sverige och dess invånare mot en ny storhetstid. Både partiets bakgrund, avsaknaden av integrationspolitik och deras framtoning gör det omöjligt. Visst, flera riksdagspartier har haft unkna perspektiv. Det tar dock väldigt lång tid att ”ömsa skinn”. Trist att det inte idag finns ett nytt seriöst parti som nytänkande kan erbjuda svenskarna en ny framgångsrik och stolt framtid. En framtid där alla svenskar, oavsett bakgrund, känner stolthet och lojalitet för Sverige och mot varandra. Ett Sverige där till exempel nyligen invandrade starkt känner sig inkluderade och som självklara svenskfinsk, svensknorsk, svenskdansk, svenskislänning, svensk-rysk, svenskjapan, svenskamerikan, svenskpalestinier, svenskarmenier, svenskisrael, svenskfransk, svenskkines och så vidare. 

Livslång hälsa

Så enkelt och ändå så svårt…

Det finns inget viktigare än vår hälsa. Det vet alla som varit sjuka eller skadade. Särskilt de som varit allvarligt sjuka eller skadade. Ändå är de flesta av oss dåliga på att leva på ett "lagom" sätt för att hälsan ska ha bästa möjliga chans. Många äter för mycket. Många rör på sig för lite. Många har beroenden i olika former som är både dåliga för kropp som själ. Även jag har förbättringspotential inom hälsoområdet på många sätt. Nedan studie är samtidigt glädjande och visst borde nästan alla kunna ställa upp på att dagligen fixa dessa enda steg som vetenskapligt bevisats räcka för att kraftigt öka chanserna för ett långt och rimligt friskt liv. 

SVT har ett kort reportage om ovan värt att ta del av. Mitt problem är inte att jag rör mig för lite. Jag är usel på att äta lagom portioner mat. Bäst mår vi alla om vi äter lagom och regelbundet utför fysiskt krävande aktiviteter. Att till exempel använda en elsparkcykel för en sträcka på 500 meter är en dålig hälsoidé. Promenera är en mycket bättre idé! Särskilt många unga tycks inte ha förstått det. Priset för det kommer om de har förmånen att bli gamla.

"En ny studie visar att redan vid 2 300 steg om dagen minskar risken för sjukdom i hjärta och kärl. Går man 4 000 steg om dagen minskar risken även för andra sjukdomar."

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/studie-sa-fa-steg-per-dag-racker-for-halsan

För mig är det viktigt att både barn och barnbarn kombinerar livslångt lärande och målmedvetet arbete med mycket fysiska aktiviteter. Aktiviteter som ordentligt får upp pulsen och dessutom får kroppen att koka av härliga naturliga endorfiner (lust och glädjekänslor). Nu är min sondotter, mitt barnbarn 1 år. Som en av hennes stöttepelare i livet kommer jag till min död bland annat uppmuntra henne till just livslångt nyfiket lärande och mycket fysiskt tränande, gärna mycket dans. Nedan korta SVT-reportage borde motivera de flesta att dansa mer!

https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/dans-forbattrar-halsan-och-minnet

Att fylla varje dag med minst 2300 steg ska alla klara av! I Uppsala har jag promenerat en hel del med sossarnas lokala ledare. Om det kan man tycka mycket. Promenaderna har onekligen bidragit till fler steg. 

Ledarskapets betydelse

Vem blir ny VD för VOLVO?

Nästan oavsett vem du är finns alltid människor som tycker du är bra eller dålig. De flesta tycker inget alls. Oavsett vad det gäller för sammanhang behövs ledare, i det lilla och i det stora. Vissa personer är både engagerade och tillräckligt kompetenta för att klara krävande ledarroller. Andra personer är engagerade och sugna men definitivt inte kompetenta för uppgiften. Ibland inom politiken får människor med rimliga meriter uppdraget. Ibland får inkompetenta uppdraget. För invånarna eller aktieägarna går det illa när inkompetens och ansvarslöshet får råda. För mig obegripligt när det tillåts vara så. Väljarna avgör och får stå för sina val. 

Inom näringslivet är det ingen som blir VD för ett större företag utan tillräckliga meriter. I de meriterna inkluderas ledarförmåga. VOLVOs VD, yngre än mig, Martin Lundstedt vill bli ersatt av någon ny som orkar driva VOLVO mot fortsatta framgångar. Lundstedt är skolad civilingenjör på Chalmers, fostrades industriellt inom Scania och har gjort en mycket imponerande insats på VOLVO. Jag lyfter på hatten för hans insatser. Du tror väl inte att han undgått kritik för både det ena och det andra under sina år som VD. Den med ledartröja på måste tåla kritik. 

Personligen är jag väl ledarerfaren. Både inom näringslivet, föreningslivet och inom politiken. Demokratiskt är jag för en nytändning av demokratin och att invånarnas röst ska väga tyngre i stora vägvalsfrågor. Processen som ledde fram till att alla partier, representerade i Regionfullmäktige, ställde sig bakom Fyrspårsavtalet var enligt mig demokratiskt vidrig. Och att fortsätta dessa planer när förutsättningarna kraftigt ändrats är ansvarslöst och kommer att kosta dem som bor kvar i Uppsala kommun och Region Uppsala massor. Bland annat i kraftigt höjda skatter ifrån redan höga nivåer. Vansinnigt. Ansvarslöst. Och så är det, ansvarslöst.

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/nu-far-uppsalaborna-tycka-till-om-kommunens-byggplaner/r22q1o3r

Det kanske är dags att ställa upp som ny VD för VOLVO om Ericssons tidigare VD Carl-Henrik Svanberg ringer och frågar.... Varför inte, jag brinner för att Sverige i framtiden ska vara konkurrenskraftigt och i det spelet är VOLVO fortsatt viktigt. Det finns många sätt att försöka bidra till att just vi som bor i Uppsala och övriga Sverige kan få en välmående framtid. Politiken kan inte få annat än F i betyg de senaste åren. Och väljarna har hittills inte visat sitt missnöje på andra sätt än att rösta på SD. Priset för det politiska misslyckandet får vi alla betala. 

I Uppsala fortsätter vissa häckla mig och UP för att vi efter valet släppte fram det minst sämsta alternativet. Och utan att media korrigerar påståenden att kommunen bestämmer över regionens kollektivtrafik fortsätter dessa lögner att spridas. Hur mycket får ett engagemang för invånarnas bästa känslomässigt kosta?  Var går gränsen för när man tycker idioti får råda och som man inte vill förknippas med? 

Att sluta kämpa för något bättre känns oacceptabelt. Det kan göras på många sätt. I Uppsala är det vansinnigt att samtliga partier ställde sig bakom extremt dyra byggplaner och en spårvagnslösning i Uppsala! De som kan har alltid möjlighet att flytta till någon mer välskött kommun och region. Och sura kristdemokrater tror att UP är så barnsligt och oprofessionella och låter personkemi påverka våra ställningstaganden. UP är vare sig ”höger” eller ”vänster”, det är UPs erbjudande. UP väljer det alternativ som ger mest påverkansmöjligheter. Fram tills att Liberalerna återigen bekände färg och gjorde upp med V, MP och S fanns en stor möjlighet att bygga ut Uppsala klokare. Liberalerna har hela tiden varit för spårväg och extrembygge i de södraste delarna av Uppsala. Korkat.  

https://unt.se/replik/artikel/fel-att-gora-min-kritik-till-en-konsfraga/lq85z3pl

   

Det räcker nu

Organisera specialistsjukvården nationellt

Varför är det inte invånarnas bästa som står i fokus kopplat till hur olika offentliga ansvar organiseras? Kompetensbrist i högsta ledningen är ett problem. Högsta ledningen är politisk. En del av det politiska problemet är att ”det partipolitiska komplexet” som efterfrågar allt för många arvoderade uppdrag med fina titlar. Trots att antalet invånare engagerade i politiska partier bara blir färre och färre. 

Vad lär man av nedan debattartikel om sjukvården i Stockholm? Kanske att det bara går att få ekonomin inom sjukvården att gå ihop när verksamheten levererar dålig tillgänglighet? Att ättestupan ska införas? Att det politiska ledarskapet är kasst oavsett politiskt styre? För mig är det tveklöst rätt att göra specialistvården nationell. Då får alla medborgare likvärdig sjukvård. Då kan en huvudman få bukt på kvalitetsbristerna och de skenande kostnaderna kopplade till stafettpersonal. Då kan inköpen bli betydligt kraftfullare. Då kan rörligheten inom ramen för en huvudman fungera bättre. Då får också många av de allt för många riksdagsledamöterna, 365 stycken, göra rätt för sina arvoden.

"Neddragningarna i vården som patienterna nu får erfara är också en konsekvens av en ansvarslös ekonomisk politik. De 7 miljarder i överskott som våra partier lämnade efter oss brändes snabbt bort. S, V, MP och C röstade igenom en budget med 3,5 miljarder i underskott. I stället för att ta ansvar för den förda politiken har man gjort det till en konst att skylla bristerna i den egna politiken på andra. Det duger inte."

https://www.expressen.se/debatt/vansterstyret-kan-inte--fly-ifran-verkligheten/

Prioritera

Låt den tydliga kampen börja

Sanningen är i betraktarens ögon. Så är det, trots att det en enskild människa upplever som sant ofta inte är den mest rätta betraktelsen av verkligheten ur ett strikt objektivt perspektiv. Kort och gott upplever varje individ sin unika verklighet och alla jordens ”trollfabriker” lägger ner massor av tid på att utifrån sina ”narrativ”, sina subjektiva perspektiv, övertyga betraktaren om vad som är rätt eller fel. Dog Wagnerchefen i en olycka? Blev han dödad av Putin? Blev han dödad av CIA? Blev han dödad av kineserna? Tog de kollektivt självmord…. Sanningen är alltid i betraktarens ögon. Det lär man sig till exempel i Disneys ”Lejonkungen”. I takt med att vi blir äldre och erfarna blir också de flesta klokare. Verkligheten blir tydligare och närmare sanningen i takt med att vi blir äldre och erfarnare. Det är därför som äldre runt om i världen oftast är i ledande ställningar i samhällsbyggarperspektivet. I det vi kallar det offentliga i Sverige. Det är en klok ordning. Den ordningen behövs för att vända Sveriges nedgång. 

Det är dags för kampen mellan partierna att förtydligas om vad som ska prioriteras, omvänt vad som inte ska prioriteras. Eller som många partier föredrar att höja skatten för att slippa välja bort. När ett land sköts dåligt faller det fort eller sakta sönder. Det är dags att reformera Sverige så att vi åter kan känna stolthet över att vara svenskar i världen. Så är det inte nu. Tryggheten måste återskapas. Skolan måste leverera konkurrenskraftiga elever. Sjukvården måste snabbt och effektivt lösa sina vårduppdrag. Äldreomsorgen måste värdigt och kärleksfullt stötta dem som gått före oss och byggt mycket av det som fortfarande är bra. Och Regionerna som separata politiska enheter måste läggas ner. Ju förr desto bättre! Region Uppsala förstår inte ens att de är ansvariga för kollektivtrafiken. De har i huvudsak två uppdrag. Sjukvård och kollektivtrafik. Båda sköts på ett sätt som får betyget F!

Daniel Åkerman, GP, är helt rätt ute i nedan artikel. Jag delar hans uppmaning till finansministern. Min betraktelse är att sjukvården inte lider av penningbrist, de lider av ledarskapsbrist. Bland annat ledare som tvingas prioritera. Och som vågar stå för de prioriteringarna. Att de kommande åren välja högre skatter mot medelklassen kommer tveklöst att krascha landet Sveriges ekonomi.

”Det behövs stora satsningar på bland annat försvar, rättsväsende, energiproduktion och infrastruktur. På samma sätt som statsbudgetarna har hållits strama måste även regionpolitiker göra svåra prioriteringar. Tyvärr verkar många inte ha velat inse det. I SR-inslaget intervjuas exempelvis Jörgen Bragner, tillförordnad regiondirektör i den regionen med störst underskott: Södermanland. Han förklarar att regionen ”har haft en ansträngd och tung ekonomi under flera år”, men att ”coronapandemin gjorde att ekonomin räddades av de statsbidrag som kom”.”

”Politikerna verkar ha tagit de tillfälliga stöden som en ursäkt för att inte se över inkomster och utgifter. Naturligtvis svider det att behöva höja skatter och avgifter eller att dra ned på bidrag eller kommunal service. Men det är krisens verklighet – vi har blivit fattigare. Det går inte att komma runt. 

”Det finns dock några saker regeringen kan göra. En åtgärd vore att omvandla de riktade statsbidragen till generella. Det skulle ge regioner och kommuner betydligt större frihet att anpassa sin budget efter lokala förutsättningar. Samma sak gjordes med framgång under 90-talskrisen. Regeringen bör också säkra långsiktigt ansvarstagande i kommuner och regioner. Nationalekonomen Stefan Fölster påpekar på SvD:s debattsida (16/8) att det fortfarande inte finns någon oberoende effektivitetsrevision av kommuners verksamhet. En granskningsmyndighet liknande Riksrevisionen skulle kunna öppna för minskade utgifter i framtiden. Oavsett måste regionerna visa eget ansvar innan de kan få mer statliga pengar.”

https://www.gp.se/ledare/ös-inte-mer-pengar-över-regionerna-svantesson-1.107502117

Kloka väljare i Uppsala röstar på UP! 

Ofrivillig ensamhet

Vuxendagis

För allt för många har högre utbildning blivit som ett "vuxendagis". Som jag skrev i ett blogginlägg nyligen anser jag det samhällsekonomiskt oklokt. Då exkluderar jag konceptet ”Senioruniversitetet” som är utmärkt för dem som gärna deltar på deras utmärkta erbjudanden. Med det sagt, kan det finnas ett behov av ett "vuxendagis"? Varför inte om vi vill höja många människors mentala välbefinnande och minska trycket på sjukvården. Det behöver inte kosta särskilt mycket heller. Vuxna kan roa sig själva bara mötesplatser och lite alternativa aktiviteter erbjuds.

Ett sätt att bli ensam på, eller i vart fall känna sig ensam även om man har massor av människor runt sig, är att inte kunna det språk som gäller där man är. Jag vet hur det känns. Under nästan tre år var jag tvungen att en gång per månad gå på ett JCI Tokyomöte (i Japan). Jag fattade ingenting och kände mig bland ett tusental väldigt ensam. I bifogat SR/P1 reportage kan du både lyssna på samtal om ensamhet med en forskare och samtidigt imponeras över hur snabbt han lärt sig bra svenska.

https://sverigesradio.se/avsnitt/george-pavlidis-lamnade-proffsbasketen-for-att-bli-aldreforskare-repris

Ensamhet är ett stort socialt problem. Och i takt med att människor i välbärgade delar av världen blir generellt allt äldre ökar också känslan av ensamhet. Det är ett faktum som kräver ett klokt förebyggande hälsoarbete.

Det är ständigt svårt inom politiken att satsa på förebyggande hälso- och trygghetsåtgärder. Det är ett politiskt otyg då det kommer att bli allt dyrare med äldreomsorg och sjukvård om vi inte blir bättre på att förebygga ohälsa. Av naturliga skäl är det mest äldre inom befolkningen som är i behov av omsorg och sjukvård. Och generellt är fakta att det är kvinnor som i mycket större utsträckning än män som besöker sjukvården. Kvinnor är samtidigt generellt också mycket mer sjukskrivna än män. Samtidigt toppar äldre män andelen av åldersgrupper som tar livet av sig. 

https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa

Väldigt många av våra äldsta invånare upplever sig som mycket ensamma. Många är det också. Särskilt de som inte har vänner kvar i livet och saknar barn samt barnbarn som har en väluppfostrad förmåga att då och då höra av sig samt hälsa på. Många av dessa allt fler ensamma äldre behöver mer omsorg och vårdinsatser än nödvändigt. Bristen på sociala sammanhang påverkar hälsan. Att utveckla bättre metoder för äldre att känna meningsfullhet och social tillhörighet är inte bara bra för en berörd medmänniska. Det är samtidigt ekonomiskt klokt. En betydligt bättre inkludering av många av våra äldsta invånare leder mot en bättre social- och ekonomisk hållbarhet. Lyssna gärna på nedan SR reportage. Dels är det intressant ur ett ”ensamhetsperspektiv” men också hur snabbt han lärt sig bra svenska. 

Varför ett långt liv

Är ett långt liv något positivt?

Historiskt har väldigt många av historiens mest kända människor dött innan de var fyllda 70 år. I vår tid blir de flesta människor över 70 år. I krig som i till exempel Ukraina slaktas dagligen unga människor i onödan. En slakt kopplad till maktbegär och rädsla i en tid när människan borde ha lärt sig att samarbeta och handla med varandra istället för att kriga. Vi borde alla ha lärt oss att ”kriga” om välstånd genom att glänsa inom skolan, näringslivet och idrottsarenorna. Det gör ont i hjärtat att så många unga människors liv släcks på grund av krig med vapen. Eller fruktansvärda terrordåd i tider då ministrar varnar för tågresor…

Är det ett egenvärde att vi ska leva allt längre eller ska fokuset vara på år med livskvalité? Frågar du mig, ska fokus vara på utveckling och livskvalité. Att utvecklas är en del av livskvalitén för de flesta av oss människor. Personligen försöker jag fylla livet med personlig utveckling, meningsfulla insatser för det samhälle jag lever i och nöjen med nära och kära. Vad får dig att känna mening med att stiga upp på morgonen?

Hur länge vill du leva? För mig handlar det inte om ålder utan återigen om personlig utveckling, meningsfullhet men också hälsotillstånd. De tre perspektiven hänger ofta ihop. Varför vill man dö om inte sjukdomar och skador plågar en med ständiga kraftiga smärtor? Varför vill man dö om man känner att man fortfarande har orken och viljan att bidra till önskad förändring? Varför vill man dö om man känner att det finns andra människor som älskar en och uppskattar något av det man gör? 

Nedan ett intressant BBC-reportage om jakten på ett långt och friskt liv. 

https://www.bbc.com/reel/video/p0g4174s/is-this-mysterious-animal-the-key-to-human-longevity-

Berättelsen om Dagny Carlsson är fantastisk! Den om något beskriver väl att mängden år på nacken inte med nödvändighet leder mot demens, obefintlig kreativitet och noll nyfikenhet. Dagny visade att ett tråkigt liv till 90 kan bli en fantastisk tid mellan 90 och långt över 100 år gammal. Dokumentären ”Livet börjar vid 100” kan med fördel tittas på av alla som är sjukligt ungdomsfixerade. Och alla som tror att livet med nödvändighet bär utför efter 50 bör också titta på dokumentären. Två gånger!

https://kvallsstunden.se/108-aringen-som-blev-kandis-efter-hundra/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/a7oLKA/dagny-carlsson-dod-blev-109

Ekonomiska reformer

Regeringsunderlag som inte kommer överens

Varför presenterar inte Sveriges regering ordentliga  ekonomiska reformer? Man kan tycka vad man vill om Kristersson men till skillnad från många politiker är han inte utbildad till ”samhällsvetare” utan till ekonom. Han är till och med utbildad i Uppsala. Sverige utvecklas snabbt i negativ riktning och behöver ekonomiska reformer som gör landet mer konkurrenskraftigt och ger oss invånare stark internationell köpkraft. Nyligen slog svenska kronan bottenrekord jämfört med euron och utländska investerare har fört ut många miljarder från den svenska kapitalmarknaden det senaste året. Förtroendet för svensk ekonomi framåt, bland globala investerare, vittnar om en stark misstro om att svenska politiker inom kort klarar av att genomföra de reformer som behövs. Vissa samhällsdebattörer varnar för att Sverige ska gå ett liknande öde till mötes som Uruguay. Från demokratiskt välmående välfärdsland till samhällsförfall på kort tid. Så kan det gå om partierna som röstas in i kommuner och riksdag klarar av att genomföra nödvändiga reformer.

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/uruguay/modern-historia/

Nedan några reformförslag som ställer om Sverige mot framtida konkurrenskraft och möjlighet att erbjuda generellt välstånd. 

- Sänk arbetsgivaravgiften 

- Höj grundavdraget innan skatt ska betalas på arbetsinkomst

- Gör löpande personliga kostnader för vidareutbildning avdragsgillt med 25.000 kr per år kopplat till namngivna bristyrken. 

- Återinför arvsskatt där fribeloppet är minst 10 miljoner

- Ge kommuner investeringsbidrag för byggen av hyresbostäder med låga hyresavgifter. Kombinera investeringsbidraget med reformerade villkor från Boverket.

- Ge kommuner investeringsbidrag för att aktivera eftersatt och nödvändigt underhåll samt modernisering av Vatten- och avloppssystem samt smartare och redundanta elförsörjningssystem.

- Öka statens investeringar i underhåll av tåginfrastruktur, ökade räls- och stationsinvesteringar med särskilt fokus på Sveriges hetaste ekonomiska zoner.

- Öka statens investeringar i underhåll av elförsörsörjningssystem samt säkrad systemeffekt.

- Genomför en kraftig reform av bidragssystemet där antalet bidrag kraftigt reduceras och där alla arbetsföra med bidrag måste prestera mätbara studie- eller arbetsinsatser i utbyte för bidragen. 

- Förenkla kvalificerad och självfinansierad arbetskraftsinvandring.

- Inför en miljö och rättviseskatt på fastigheter. Om det inte är en verksamhetslokal kan den med fördel styras av antal kvm/boende. 

- Öppna upp byggmarknaden för verklig internationell konkurrens där företag i andra EU länder får tillämpa egna arbetsgivarevillkor kopplat till byggprojekt.

- Ändra Boverkets regelverk så att bra men betydligt billigare bostäder än nu är möjliga att bygga. Och sätt ett lägre maxtak i de bidragsgrundande riktlinjerna för hur stora bostäder personer med försörjningsstöd kan få. Orimligt att personer som lever på försörjningsstöd ska kunna bo bättre än arbetande medelinkomsttagare. 

Och staten måste sluta att lura in kommuner i okloka investeringsprojekt genom att koppla ihop egna nödvändiga investeringar med påtvingande lokala projekt. Varje investering måste bära sig på egna meriter. 

Hopplöshet

Kan inte Sverige styras bättre?

Väldigt många svenskar tror inte att det spelar någon roll vilka som försöker styra Sverige. Det gör det. Precis som till exempel fotbollen, ishockeyn, hästsporten och UFC rankar lag och enskilda prestationer borde även politiken göra det. Det är självklart värdefullt att objektivt ta del av tidigare prestationer, meriter, och nuvarande konkurrensform. Partierna kan rankas på många fler sätt än ideologiskt, väljarstöd och eventuella reformer som blivit förverkligade. Och partiernas företrädare borde generellt rankas efter utbildning, arbetslivserfarenhet, särskilda arbetsresultat, föreningserfarenheter, övriga livserfarenheter, exempel på ledaruppdrag och om de dömts för brott.

Tyvärr lider nu landet av att det sedan 2010 är svaga regeringsbildningar med ett parti med ett större väljarstöd som behöver en röra av andra partier med i sitt regeringsunderlag. Reinfeldt 2 körde i väggen bland annat genom att före en migrationsuppgörelse med Miljöpartiet. Socialdemokraterna visade tydligt hur handlingskraftig en regering kan bli när Miljöpartiet själva valde att lämna regeringen. Moderaterna brottas med att hantera det ständigt röriga Liberalerna och beroendet av Sverigedemokraterna. I den nya tidens demokratiska röra är det inte lätt att vinna väljarnas förtroende. Personligen tycker jag väldigt många väljare får skylla sig själva då de inte utvärderar partiernas hela politik och deras företrädare bättre. 

Nedan förtroendemätning i Expressen indikerar att många svenskar inte tror att det spelar så stor roll vilka som har landets ministerposter. Den röra som numera finns inom många av Sveriges demokratiska församlingar talar tyvärr för att det är svårt att forma reformdugliga regeringar idag. Det är inte positivt för dem som har få chanser att emigrera ifrån landet Sverige till något bättre. 

”Det här är inte opinionssiffror utan förtroendesiffror, och om man inte har förtroende bland väljarna är det svårt att presentera ett alternativ, säger Toivo Sjörén och fortsätter:

– Samtidigt beror missnöjet på helt olika saker bland oppositionens väljare och de på regeringssidan, som till exempel kanske tycker att Tidöavtalet inte är tillräckligt långtgående eller genomförs tillräckligt snabbt, eller att man som moderat väljare vill ha fler skattesänkningar. Att vara missnöjd betyder inte automatiskt att man håller med Magdalena Andersson.”

https://www.expressen.se/nyheter/gapet-minskar-mellan-regeringsalternativen/

Många politiker har mycket att lära av Gerhardsson!

Värdelöst debattklimat

Varför så låg nivå på samhällsdebatten?

Debattklimatet i Sverige imponerar inte. Allt för sällan bryts olika sakpolitiska frågor i längre sakliga debatter mellan partiers företrädare. Om det debatteras är nivån ofta låg och formaten tillåter inga längre dueller om vad som är bra eller dåligt ur olika partiers perspektiv. Tyvärr är inte heller många invånare intresserade av att till exempel höra argument för och emot en stor sakfråga. I till exempel Uppsala är en sådan fråga spårväg eller längre bussar. På måndag 14:00 i Stadsbiblioteket bjuder därför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, på spårvägsdebatt. Debattdeltagarna är ett NEJ-parti, ett JA-parti och en sakkunnig från ett lokalt parti i Lund. Lund är Sveriges senaste stad att införa spårvägstrafik. Under 1 1/2 timme kommer tre sakkunniga bryta åsikter och publiken får ställa frågor. UP hoppas många fler liknande debatter blir verklighet.

Nedan skriver Håkan Boström, GP, läsvärt om varför debattklimatet försämrats. 

”En ännu mer utbredd förklaring till att vår offentlighet ser ut som den gör är digitaliseringen och sociala medier. Nätets genomslag har självfallet påverkat vårt samhälle på ett genomgripande sätt, inklusive den politiska debatten. Men även här är det lätt ett fastna i ett allt för enkelspårigt perspektiv. Nätet är inte så mycket en orsak som en förstärkare, och snarast en fortsättning på tidigare utvecklingslinjer.”

”Men att många söker bekräftelse på sociala medier är faktiskt inte samma sak som att de bestämmer människors åsikter. Att få bekräftelse kan förstärka redan befintliga politiska uppfattningar, på samma sätt som de kan förstärka människors tro på konspirationsteorier. Däremot finns inget stöd för att digitaliseringen verkligen har fått fler att tro på konspirationsteorier.”

”Vissa människor är helt enkelt mer benägna att hålla sig till slutna tankesystem. Det är en fråga om psykologi snarare än teknik. I pressens barndom fanns en lika stor oro för att tidningarna skulle manipulera människor och hetsa dem till konflikt, i synnerhet sedan tidningen blivit en massprodukt. Efterhand insåg man dock att pressens makt var begränsad. Tidningarna kan påverka vad människor pratar om, men inte alls i så stor utsträckning vad de ska tycka.”

”Bägge sidor överskattar mediers makt och hur lättpåverkade vi är – eller rättare sagt hur lättpåverkade folk i allmänhet antas vara. De som varnar för detta ser ofta sig själva som ett under av insikt, förnuft och självkontroll medan majoriteten närmast betraktas som en lättledd fårskock. Övertron på medieteknikens makt skapar sin egen dramaturgi där ett fåtal aktörer manipulerar flertalet.”

”Digitaliseringen har egentligen bara skyndat på en utveckling som föregick den, nämligen ”medialiseringen” av verkligheten, eller att bilden av verkligheten blivit en del av verkligheten. Det är kärnan i den ofta missförstådda postmoderna analysen.”

https://www.gp.se/ledare/håller-vi-på-att-tappa-fotfästet-1.107430865

Om vi bortser ifrån hur sociala medier förändrat debattklimatet, med många tyckare utan relevanta faktakunskaper, har Karl Rydå på UNT rätt. Röran i många demokratiska församlingar har också förstört debattklimatet då flera partier, av makttaktiska skäl, undviker att debattera. Man ska kunna debattera mot varandra i sakfrågor men samtidigt kunna samarbeta. Jag håller med Rydå, Liberalerna har blivit en svag länk.

”Att det sedan 13 år tillbaka inte finns något traditionellt politiskt block som samlar en majoritet i riksdagen – och att partierna inte vet hur man ska hantera det.”

https://unt.se/ledare/artikel/liberalerna-ar-regeringens-variga-sar/r5600wwl

Senfärdighetens ledare

Inga ledare

Vi har ledarkris i Sveriges demokratiska system. Behovet av demokratiska reformer är akut. Att politiken är så oförmögen att tidigt ta i och lösa tydliga växande problem handlar väl inte bara om att många ledande politiker saknar praktisk riktig arbetslivserfarenhet? Det handlar väl om att det blivit svårt att få tillräckligt handlingskraftiga majoriteter som också kan hållas ansvariga för sina beslut? Vad vill Socialdemokraterna att Sverige ska vara om 30 år?Vad vill Moderaterna att Sverige ska vara om 30 år? Vad vill Sverigedemokraterna att Sverige ska vara om 30 år? Och hur anser dessa partier att landet kan hamna där, vilka reformer krävs för att ha en chans att landa där? Ledare går före och visar vägen, och ägnar mycket tid åt att putta på i rätt riktning. Vilken är vägen? Var är reformförslagen som ”puttar på”?

Det som stör mig mest i svensk politik är bristen på respektfulla och djupa debatter mellan politiska partier. De är för ytliga och bättre metoder för att både styre och opposition i offentlighetens ljus ska problemlösa krävs.

Vem skrev nyligen följande:

”När justitieminister Gunnar Strömmer (M) slår fast att det inte är rimligt att Sverige dras in i andra länders konflikter har han naturligtvis rätt – men att detta ändå sker är samtidigt ett direkt resultat av den migrations- och integrationspolitik som under decennier bedrivits av politiker från höger till vänster.”

Debattören Henrik Jönsson, GP, skriver läsvärt om att Sverige idag saknar tillräckligt livserfarna med ledarförmåga i det politiska skrået. 

”Enligt Cambridges ordlista beskriver det engelska idiomet “reality check” en omvälvande händelse som får en person att förhålla sig till fakta i stället för till sina egna åsikter, idéer och övertygelser.”

”Ändå fortsätter svensk politik att präglas av en ovilja att förhålla sig till verkligheten, där idealistiska förhoppningar inte överges förrän problemen vuxit sig så stora att de inte längre kan ignoreras.”

”Dessa ständiga omläggningar i elfte timmen innebär inte bara att politiker accepterar ett högt pris för att försvara sin egen ideologiska fåfänga – det skapar även ett demokratiskt underskott där medborgarna berövas möjligheten att transparent följa resonemangen och bilda sig välgrundade åsikter i olika frågor.”

” Oviljan att diskutera de komplexa kulturkrockar som uppstår i samband med en expansiv migration från auktoritära teokratier gör till exempel både frågan om koranbränningar och olika grupperingars allt frekventare sammandrabbningar obegripliga för väljarna.”

”När justitieminister Gunnar Strömmer (M) slår fast att det inte är rimligt att Sverige dras in i andra länders konflikter har han naturligtvis rätt – men att detta ändå sker är samtidigt ett direkt resultat av den migrations- och integrationspolitik som under decennier bedrivits av politiker från höger till vänster. På samma sätt blir både energi- och klimatfrågan obegriplig när man kräver elektrifiering, och samtidigt stänger ner kärnreaktorer – för att sedan helvända och ställa sig bakom kärnkraften när omfattande effektbristplötsligt visar sig vara nära förestående.”

”Sverige är i skriande behov av ett mer transparent och långsiktigt ledarskap, där partierna öppet debatterar både konsekvenser och prioriteringar även i ideologiskt känsliga frågor. Detta krävs för att beslut ska kunna förankras demokratiskt, i stället för att baseras på idealistiska förhoppningar om allt från “kompetensregn” till föreställningen att man i Norrland ska kunna tillverka grönt stål med propellerdrift.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-behöver-en-rejäl-reality-check-1.107302626

Karl XII förde inte Sverige mot framgångar. Var han för ung och oerfaren för den makt han hade? Sannolikt. Livets år har stor betydelse för människor som har stora och komplexa ledaruppdrag med gott om maktkamper. Hur tycker du Sverige leds nu? Tror du Sverige måste få till en konkret och omfattande integrationsmetod med särskilt fokus på inkludering av invandrare från en mycket annorlunda kultur än den svenska? Det är jag säker på behövs. 

Patrik Kronqvist uttrycker mycket klokt i nedan efterlysning efter bättre politiska ledare. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder de ”tråkiga” och erfarna politiker Kronqvist tycker väljarna ska rösta på. Så länge det finns bra politiska alternativ får invånare som inte röstar på dem skylla sig själva när lokalsamhället utvecklas dåligt. 

”Men inget block kan slå sig för bröstet. Frågan har misskötts länge och under både blåa och röda regeringar. Få har tagit denna trista fråga på allvar. Ändring nu. Politiker har ett ansvar att tänka bortom nästa mandatperiod och nästa generation.”

”Lokalpolitiker måste också själva mycket noga tänka igenom ny bebyggelse nära hav och vatten.”

”Väljarnas ansvar är att rösta på den allra tråkigaste politiker de kan hitta.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/sokes-sveriges-trakigaste-politiker/

Effekt

Enorma kostnader utan positiva effekter

Det behövs en debatt om vilket resultat alla miljarder vi satsar på HVB-platser och kriminalvård ger. Det handlar om väldigt många miljarder varje år. Om effekterna, det vill säga att de berörda personerna motiveras och tränas upp att bli laglydiga och självförsörjande vuxna, måste tydligt följas upp. Om effekterna är dåliga måste bättre förbättringsmetoder arbetas fram. Det är väl rimligt?

Och det är definitivt rimligt att köpa billigare fängelseplatser utanför Sverige för personer som ska utvisas. Varför ska svenska skattebetalare betala för vård- och utbildningsinsatser för dem i Sverige. Bättre att i så fall ge riktade bidrag till berörda fattiga länder. Debattören Jan Emanuel, GP, resonerar på många sätt klokt nedan.

”Det är inte försvarbart att låta alla kriminella sitta i svenska fängelser, till orimliga kostnader för svenska skattebetalare.”

https://www.gp.se/ledare/köp-fängelseplatser-utomlands-nu-1.107017875

Finns idioter

Integration med många utmaningar

Sverige har kraftigt misslyckats med att forma en väl fungerande integrationspolitik för invandrare som inte direkt är självförsörjande och med en internationellt gångbar kompetens. Det är inte bara ett volymskäl till misslyckandet. Det finns inga väl beprövade metoder för att inom rimlig tid integrera och inkludera invandrare in i våra svenska lokalsamhällen. I en tid då det finns gott om arbetskraftsbehov blir misslyckandet än mer påtagligt när det samtidigt finns massor av arbetslösa vuxna människor i landet Sverige. 

Naomi Abramowicz, GP, skriver mycket läsvärt nedan om hur den svenska överheten låter bli att ta i faktiska kulturproblem som vi måste våga lyfta till ytan för att hålla ihop Sverige på ett bra sätt. På ett sätt där människor oavsett religiös tro accepterar att i vårt samhälle är det lagarna som gäller alla jämlikt, utan undantag. Alla andra försök till att hålla ihop människor med väldigt olika kulturell bakgrund och konfliktfyllda religiösa samhörigheter misslyckas. Demokratiskt beslutade lagar måste gälla och upprätthållas. 

Som Abramowicz skriver är det viktigt att fatta att väldigt många av våra invandrare kommer från länder och kulturer som inte på något sätt fostrats i sekulär anda. Du som läst min bok från 2018, "En stund på jorden", kunde läsa om mina reflektioner kopplat till World Values Survey. Det är bra om många fler debattörer lyfter fram detta faktum. Det är av avgörande betydelse att man fattar dessa stora skillnader om en integrationspolitik ska ha någon framgång. Personligen tycker jag inte lagarna behöver ändras. Det som tydligen måste kunna ändras är att var personer får genomföra sina demonstrationer. I betydligt större utsträckning måste Polisen kunna hänvisa till platser som inte direkt är en riktad provokation. Varför ska någon som vill bränna en bibel få rätten att göra det utanför Domkyrkan om någon skulle vilja det? På Vaksala torg, som är en generell offentlig plats, konfronteras inte direkt religiösa personer med den som vill uttrycka sin avsky. Men vi ska definitivt stå upp för yttrandefriheten.

"Det är svårt att säga hur representativa svaren är för Sveriges muslimer i stort, eller om de som företräder moskéerna sticker ut med sina åsikter. Men det ger en bild av ett annat Sverige som sällan porträtteras i medierna, långt ifrån den svenska synen på religionens roll i samhället."

"Oavsett om moskéernas åsikter avviker från gemene muslims syn på islam är det ett obestridligt faktum att majoriteten av Sveriges muslimska befolkning kommer från länder i Mellanöstern och Nordafrika där det råder en diametralt annorlunda syn på vilket inflytande religionen bör ha över politiken."

"Men så är Sverige ett av världens mest extrema länder när det gäller vår syn på religion, enligt undersökningen World Values Survey. Vi har de mest sekulära och individualistiska värderingarna i världen. De muslimska länderna ligger i, motsats till Sverige, i andra änden av den sekulära/traditionella-skalan."

"Det vore därför inte förvånande om en betydande andel av dem som migrerar till Sverige också behåller sina värderingar, åtminstone om de inte integreras i det svenska samhället. Den som enbart umgås med andra från sin egen etniska eller religiösa diasporagrupp kommer sannolikt inte att ändra sig. Den kommer heller inte att anamma det sekulära samhällets inställning, där hån, häcklande och provokation av religion är en rätt alldaglig företeelse i svensk offentlighet. Även om det bland vissa kan ge upphov till sorg, ilska eller frustration."

"Att stå ut med att människor inte förstår eller bryr sig om det man håller heligt är en del av att leva i en demokrati med en långtgående yttrandefrihet. Det är varken möjligt eller önskvärt att inskränka svensk yttrandefrihet till den grad att den aldrig riskerar att kränka eller såra religiösa."

https://www.gp.se/ledare/att-st%C3%A5-ut-med-idioter-%C3%A4r-en-del-av-integrationen-1.106701609

Hur stor är sannolikheten att den av pojkarna som kanske inte är död, se nedan länk, blir en laglydig självförsörjande lågavlönad? Har han en IQ på över 81? Vilken arbetsgivare kommer att anställa honom? Hur många barn kommer han bidra till att sätta till världen? Vilka uppväxtvillkor får de barnen? Vilka kulturella värderingar bär han på? Hur lätt är det att få honom på bättre vägar ur ett "svenskt" perspektiv? Hur skulle de som bestämmer i länder som Iran, Afghanistan, Irak, Syrien, Eritrea och Somalia göra med pojkar som är helt urspårade och farliga för andra? Svåra frågor, men frågor som konflikträdda svenskar måste våga ta i om vi ska hitta bättre metoder för att undvika att allt fler av våra unga går enligt svenska värderingar snett i livet.

https://www.expressen.se/nyheter/krim/layth-15-saknas-efter-mordet-pa-momo-14/

Titta gärna på nedan bifogade dokumentär i SVT. Den heter ”30 år med Chania och hennes döttrar”. Du som inte förstått det tidigare kanske därefter förstår att ovan beskrivet behov av integrationsmetoder är nödvändiga om Sverige ska utvecklas framgångsrikt och jämlikt. Utan mat dör kalven. Utan en klok integrationspolitik faller flera generationers hårt förbättringsarbete samman. När får vi en tydlig och inkluderande integrationspolitik i Sverige? Den borde redan finnas!

https://www.svtplay.se/video/KrJYdaX/30-ar-med-chadia-och-hennes-dottrar

Grovt missanpassade

Vad gör vi med de helt urspårade?

Det är en djupt beklaglig utveckling i Sverige att vi har allt fler unga människor som är omhändertagna av socialtjänsten. Det är också bedrövligt att ta del av hur allt fler av våra unga placeras i extremt dyra HVB-hem och SIS-institutioner. Med all rätt vill nu en statlig utredare, och justitieministern gillar det utredaren föreslår, att SIS inte ska få ansvar för de värsta ungdomsförbrytarna, för dem ska ungdomsfängelser istället skapas med därtill kopplat kriminalvård. 

"År 2021 fick 26 200 barn och unga någon gång under året en heldygnsinsats. Majoriteten var över 15 år, varav de flesta var pojkar. Den 1 november 2021 fick 32 500 individer minst en behovsprövad öppenvårdsinsats."

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2022-9-8096.pdf

Det som stör mig mest med ovan stora antal barn och unga som far illa, och ofta hamnar i livslångt utanförskap, är att det inte går att hitta statistik över hur många av alla dessa personer som blir välanpassade och självförsörjande vuxna. Om du hittar några sådana studier får du gärna dela med dig av dem. Varför blir jag upprörd av att det inte tycks finnas sådana studier? Jag vill veta vilken effekt alla miljarder skattekollektivet betalar för familjehem, HVB-hem och SIS-platser som ger en positiv effekt. Tänk om den är mindre än 10 procent! Om det är så borde väl metoderna för att minska på dessa problem kraftigt förändras? Och finns demografiska fakta som kanske kan hjälpa oss att förstå om det finns kulturella mönster bland många av de barn och unga som hamnar i socialtjänstens ”händer”. Ledarsidorna publicerar en artikel om ett Sverige som förlorar kulturkriget. Ett Sverige som inte arbetar fram metoderna som gör att vi åter kan bli ett av världens tryggaste länder att leva i. Tveklöst tänkvärt.

https://ledarsidorna.se/plus/sa-forlorade-sverige-det-forsta-slaget-i-kulturkriget/

Helt klart är att vi har systemfel i hur vi förhåller oss till dysfunktionella familjer. Jag blir förskräckt när jag tar del av fakta om föräldrar som skaffar massor av barn som de inte sköter om. Föräldrar som fortsätter att skaffa fler barn trots att de redan misslyckats med att ta hand om flera barn som de redan har satt till världen. I nedan beskrivna artikel finns exempel på person med väldigt många syskon som alla har kopplingar till fosterhem, HVB-hem och SIS-placeringar. Hur hanterar man bäst en sådan mamma? Är det en för jobbig fråga att ta i? Uppenbarligen eftersom vi accepterar att det återkommande äger rum. Att tycka att det är ett marginellt problem är ett kraftigt misstag. Det är inte att stå på vare sig brottsoffers sida eller på skattebetalarnas sida. Nedan två pojkar är exempel på barn som inte fått chansen att utvecklas mot en positiv framtid. 

"14-åringarna Mohamed Suleiman och Layth Al-Azzawi försvann från ett HVB-hem och familjehem i Mellansverige mellan den 24 och 25 juli."

https://www.expressen.se/nyheter/krim/layth-15-saknas-efter-mordet-pa-momo-14/

Inte på min räkning

Solidaritet på rätt sätt

Vill du betala för att dina arbetsföra grannar ska slippa gå upp på morgonen fem dagar i veckan och prestera några arbetsresultat? Vill du att någon du inte känner kommer in i din bostad och kräver att du ska anpassa dig till hens önskemål om vad som gäller hemma hos dig? Jag är rätt säker på att 99 procent av oss kräver att våra regler gäller hemma i vårt hem, ingen annan. Självklart ska samma synsätt gälla när vi åker till andras hem och länder. Och att svenska lagar och regler gäller alla i Sverige, utan undantag. De som bor hemma hos mig en längre tid får tveklöst hjälpa till med hushållssysslor så att vi hjälps åt. Alla vuxna som kan göra en värdefull arbetsinsats måste göra det om de långvarigt lever på bidrag från övriga invånare. Allt annat är ohållbart. SCB beskriver hur många människor som idag lever på bidrag i Sverige. Även den mest "räddavärlden"-orienterade människan borde förstå att det inte är vare sig socialt- eller ekonomiskt hållbart. Alla arbetsföra vuxna utan reguljära jobb kan göra värdefulla insatser för närsamhället och det är rimligt att de även måste göra det. Det är orättvist mot alla andra att det inte är så. 

"Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade med 9,7 procent år 2022. Det totala antalet var 708 249, vilket motsvarar 11,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Andelen var lägst i pendlingskommuner nära en storstad, 9,3 procent och högst i lågpendlingskommun nära större stad och pendlingskommun nära mindre tätort, 14,5 procent."

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/amnesovergripande-statistik/hushallens-ekonomi-allman-statistik/pong/statistiknyhet/antal-personer-forsorjda-med-sociala-ersattningar-och-bidrag-2022/

Tidningen Näringslivet bjuder på ett kommunalt perspektiv nedan.

”I 66 av 290 kommuner var mer än varannan utrikes född kvinna i arbetsför ålder inte självförsörjande år 2021, visar en ny rapport. ”Det är faktiskt en helt galet hög siffra som visar hur stort problemet är”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.”

https://www.tn.se/arbetsmarknad/30068/har-forsorjer-sig-fa-genom-eget-arbete-kommunerna-som-sticker-ut/

Tills Sverige fått betydligt bättre ordning på inkluderingen av många i utanförskap måste är Sveriges invandring begränsas till självförsörjande personer. Så länge vi klarar av att inte få stora egna fattigdomsproblem tycker jag vi parallellt ska hjälpa fattiga och krisdrabbade i deras hemområden. Att spä på importerade religiösa och politiska konflikter i Sverige genom en fortsatt ansvarslös migrationspolitik och obefintlig integrationspolitik är korkat. Och hur är det möjligt att regimanhängare till en diktatur i så stor utsträckning fått uppehållstillstånd i Sverige? Det vill inte jag betala för! Vi måste få ner konflikttemperaturen i Sverige, inte höja den. 

”Kulturfestivalen ”Festival Eritrea Scandinavia” har hållits sedan 90-talet. Festivalen har tidigare fått kritik för att stödja den eritreanska regimen. Torsdagens demonstranter ska vara motståndare till regimen och de två grupperna har drabbat samman under sina respektive sammankomster. Även personer från andra länder ska ha försökt resa till Sverige för att delta i motdemonstrationen.”

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/stenkastning-vid-festival-pa-jarvafaltet

https://www.expressen.se/nyheter/kaos-vid-demonstration-pakar-och-stenkastning/