Svenska, svenska och åter svenska
Nu kanske även det mest svenska neggot tycker att det är viktigt att de som lever i Sverige ska lära sig svenska? Nu handlar kunskaper i svenska inte bara om att ha en bra chans att försörja sig eller att utan tolk kunna kommunicera med människor som talar andra språk än det egna. Det handlar också om hälsa och liv. Både egen och andras hälsa och liv.
Markus Uvell, GP, skriver mycket läsvärt om spridningen av Corona och den misslyckade integrationen i Sverige.
"I debatten om den svenska coronakrisen har ett perspektiv hamnat i skymundan, trots att det berör något centralt i det moderna Sverige: Kopplingen mellan de många dödsfallen, invandringen och vår misslyckande integrationspolitik."
"Den höga andelen utlandsfödda var en viktig faktor för hur smittan kom till Sverige och snabbt kunde drabba så många. När Folkhälsomyndigheten den 11 juni publicerade en analys av olika genetiska grupper av coronavirus framkom att de omtalade skidresorna till alperna bara var en delförklaring."
"Det är vad myndigheten syftar på när man försiktigt påpekar att invandrargruppers resande bidrog till smittspridningen. Det ska ha gällt bland annat stora bröllop och släktfester, perfekta miljöer för många att smittas."
"Utlandsfödda, särskilt de sämst integrerade grupperna, har också drabbats hårdare än infödda svenskar."
"Den svaga integrationen är även en förklaring till att vi så kapitalt misslyckats med det allra viktigaste målet: att skydda de äldre."
"Många anställda i äldreomsorgen har utländsk bakgrund, ofta från grupper med mycket utbredd smitta. Många talar också dålig svenska. Kommunal larmade redan 2018 om att många anställs trots att de inte förstår svenska. ”Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna”, som en fackligt förtroendevald uttryckte saken i Kommunalarbetaren."
"Det är förstås i sig ett stort problem om sköra äldre inte lyckas göra sig förstådda. Men språkproblemen har också gjort att basala hygienrutiner inte följts, vilket exempelvis Coronakommissionen konstaterar i sitt första delbetänkande. De äldre tas alltså om hand av personer som har språkligt svårt att förstå instruktioner om till exempel hygien och skyddsutrustning."
"Vad är slutsatsen? Att det är invandrarnas fel att så många dött? Nej. Men att vår misslyckade integrationspolitik sannolikt bidragit till att öka dödsfallen."
"Stora grupper lever i Sverige utan att någonsin bli en del av vårt samhälle. De förstår varken språket, kulturen eller vad som förväntas av dem. Och majoritetssamhället ställer få krav. Tvärtom sänks trösklarna maximalt, som om brist på krav vore ett uttryck för omtanke. Problemet är inte nytt men coronakrisen gör situationen akut. Det kommer fler pandemier och nästa kan ha mångdubbelt högre dödlighet. Hur många fler ska behöva dö innan vi inser att den som bor i Sverige också måste vara en del av vårt samhälle?"
Nedan debattartikel, av polisen Nadim Gazaleh, är läsvärd. Den bjuder inte på några nyheter men lyfter fram fyra viktiga perspektiv kopplat till ökad kriminalitet som är viktiga att komma ihåg. Tre uttalade och ett som inte nämns men som är central. Volym har alltid stor betydelse. De senaste åren har mängden socioekonomiskt svaga människor i Sverige ökat kraftigt. I alla tider har viljan att leva flottare än vad den egna förmågan lagligt klarar av varit stor hos många. Fler socioekonomiskt svaga ökar naturligt sannolikheten för mer brottslighet. Att bryta denna negativa utveckling kräver ett flertal års stopp för all icke högkvalificerad invandring och fullt fokus på en mycket bättre integrationspolitik än hittills. Det outtalade perspektivet är förmågan att läsa, skriva och tala svenska. Den förmågan är faktiskt usel bland många invandrarbarn som faktiskt är födda i Sverige. Det är ett stort underbetyg för alla ansvariga politiker som låtit volymproblemen uppstå och som inte säkerställt att åtminstone alla födda i Sverige lär sig rimligt bra svenska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar