Sjuk måste få vara sjuk
Varför är det så svårt för många att kalla en häst för en häst? Eller en mus för en mus? Om vi kallar en häst för en häst kan vi kommunicera mycket bättre med varandra. Då kan vi fokusera på att prata om vilken typ av häst vi ser och vad vi tycker om just den typen av häst. Jag är av uppfattningen att öppen och rak kommunikation är den bästa. Då undviks missförstånd och då elimineras mycket "skitsnack". Öppet och ärligt samtalsklimat skapar bevisligen även välmående och trivsel bland medarbetare. Inte minst i en tid där vi har många nya invånare som kommer från helt annorlunda kulturer än den svenska är det viktigt. Viktigt för att uppnå en bättre integration är att vi talar tydligt med varandra. Tydlig kommunikation har avgörande betydelse för lyckad integration. Inte direkt en svensk paradgren. Vi behöver ännu tydligare krav på att lära sig svenska i Sverige. Det handlar både om bättre integrationsmöjligheter men också om att kvalitetssäkra kommunikationen mellan människor inom till exempel omsorg och vård. Därför har jag under många år varit tydlig i min kommunikation om att kraven på att lära sig svenska måste höjas. I april 2021 blir det äntligen så i Sverige. Det är sjukt sent och vi får se hur hårda kraven blir för barnfamiljer...
Håkan Boström, GP, beskriver nedan bland annat varför rimliga kunskaper i svenska är väldigt viktigt inom omsorgs- och vårdverksamheter.
"Äldre i behov av omsorg har redan från början svårt att kommunicera. Att personalen kan god svenska borde därför vara ett minimikrav. Språktest är just den typ av tydliga krav som behövs för att få till en förbättring."
https://www.framfot.se/tips/7-tips-for-rakare-kommunikation/
Karin Pihl, GP, reflekterar återigen klokt. Jag kan bara hålla med. Låt en sjuk få vara sjuk och definieras som sjuk utan att de friska ska se ner på människor i behov av olika hjälp- och stödinsatser för att klara av att leva eller för att bli friska igen.
"Eller gör det verkligen det? Positivt tänkande har blivit något slags mirakelkur för allt möjligt. Sjukdomar och andra negativa kroppsliga och själsliga tillstånd är inte bara något som måste accepteras av den drabbade, det ska göras till en styrka. Det är ingen hejd på vad som går att betrakta som en tillgång, det är bara att googla: autism, diabetes, bipolär sjukdom, klimakteriet, dyslexi. Och inte minst adhd – det är en superkraft, enligt ett antal artiklar och föreläsare, exempelvis artisten Viktor Frisk som skrivit en bok om det."
"Tanken med att betrakta dessa tillstånd som superkrafter är förståelig. Det finns gott om felaktiga uppfattningar och fördomar om både fysiska och mentala diagnoser. En människa är inte sin diagnos. Hon har den. Det är skillnad. Men det positiva tänkandet kan gå för långt och uppfattas som ett krav. "Adhd är ingenting man ska vilja ha, adhd är inte enkelt. Faktum är att det kan orsaka väldigt stora svårigheter och ett stort lidande hos den som är drabbad”, skrev bloggaren Sara Modigh, som själv har diagnosen, för några år sedan när adhd lyftes fram. Hon är rädd för att de som har svåra problem blir missförstådda när diagnoser glorifieras."
"Det är ett slags missriktad jämlikhetsidé: om vi bara ändrar vår attityd till personer med diagnoser och funktionsnedsättningar, då kommer deras liv att bli mycket bättre. Tydligast märks det i språkbruket, där ordet ”funktionsnedsatt” ofta byts ut mot ”funktionsvarierad”. Att vara synskadad ska inte ses som ett hinder, utan mer som att vissa är vänsterhänta medan andra skriver med höger hand."
"Målet är inkludering. Men resultatet kan bli det motsatta. Hurtigheten kan leda till att lidande och svårigheter trivialiseras. Och att de som faktiskt är i behov av hjälp inte får det – för vem behöver hjälp för en superkraft?"
"Att allting, även sjukdomar, diagnoser och kroppsliga och mentala funktionsnedsättningar ska betraktas som en tillgång har något flåshurtigt över sig. Det påminner om amerikansk självhjälpspopulism: allt handlar om inställning, inre motivation och mental styrka. Vissa personer kanske blir stärkta av det, men för den som kämpar med vardagen kan ett sådant budskap bli jobbigt att höra och leda till mindervärdeskomplex."
"Motsatsen, att vältra sig i sjukdomar och svårigheter, är inte heller önskvärd. Men att försöka se personen bakom diagnosen betyder inte att man måste låtsas som att diagnosen inte finns."
https://www.gp.se/ledare/sj%C3%A4lvhj%C3%A4lpssnacket-har-g%C3%A5tt-f%C3%B6r-l%C3%A5ngt-1.36815160
Fredrick Federley ska vara sjukskriven ett tag. Undrar vilka sjukskrivningsregler som gäller?Vi får se om omdömesskandalen har lagt sig till dess han säger att han ska vara sjukskriven. Och självklart då inte gör sig tillgänglig för media. Vi får se om media kommer ihåg att följa upp och få svar på en massa obesvarade frågor. Jag har alltid tyckt att politiker måste vara tillgängliga för media och svara på alla frågor som inte berör helt personliga frågor. Hur träffades de? Vad sades på besöket hos Kriminalvården? Varför var han med på besöket till Kriminalvården? När exakt anser han att han fick kännedom om sin partners fruktansvärda brott? Varför bröt han upp först i samband med att Kriminalvårdens, sekretessakter antar jag, skulle läcka ut? Var besöket till Kriminalvården ett försök att slippa ta ansvar för sitt egna dåliga omdöme? Efter sjukskrivningen får vi se hur detta följs upp. Klämkäcka och PL-svar kommer nog bita på få. Alternativmedia kommer inte att glömma. De tycks ofta ta granskningen av makten på stort allvar. Ett sätt för C att hantera detta kan ju vara att omstarta ”idéprogrammet” med förslag om att till exempel legalisera månggifte. Som jag skrev igår är det väl mycket liberalt. Stureplanscentern har drivit många ”intressanta” önskemål. Inte minst kopplade till den ansvarslösa migrationspolitiken. Ja, ja vi får se vad som händer när sjukskrivningen är över. Planen är nog att frågan ska försvinna.
https://www.expressen.se/ledare/c-kan-inte-tiga-ihjal-federley-skandalen/
https://www.expressen.se/nyheter/federleys-mote-med-kriminalvarden-om-sambons-valdtakter/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar