Unikt samhällsbygge i en global värld
Varje människa är unik. Varje organiserad form av människor är unik. Varje del av vår värld är unik. Det är en viktigt insikt att ha när man tänker. Alla verkar inte ha det som ett faktum med sig i sina tankar. Jag hoppas att du har den insikten.
I den bästa av världar har en enskild människa, en enskild organisation och ett enskilt samhälle en god självinsikt, höga ambitioner och gillar vad de är. Utan att underskatta behovet av ständig utveckling. Utan att inte kunna uppskatta andra med god självinsikt och ambitioner. Ingen är en solitär och alla enskilda människor, alla organisationer och alla samhällen lever i mer eller mindre beroende av varandra. Vi är snart 8 miljarder unika människor på jorden. Genom nedan länk kan du se mer exakt data om vår demografiska utveckling. Genom ytterligare en länk hittar du en berättelse om att det enligt FN finns 201 erkända länder på vår jord. Vissa av dessa länder är mycket homogena, andra väldigt heterogena. Personligen har jag haft förmånen att besöka många av dessa länder. Alla länder har sina egna varianter av demokratier, enpartisystem eller diktatur. Alla har sin unika charm. Tyvärr blir storstäder allt mer lika varandra oavsett var på jorden de finns.
https://www.worldometers.info/se/
https://www.discoveringtheplanet.com/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden/
Malcom Kyeyune skriver intressant nedan, i Dagens Samhälle, om hur nationalismen åter stärks för att bryta segregation och för att betydligt bättre lyckas med integrationen av invandrare. Paradox? Nej! En nation är en geografisk yta och denna ytas lagar och seder. I allt större utsträckning börjar länders ledare fatta att positiv nationalism är viktig för att lyckas bättre med integrationsarbetet som har förbättringsbehov i fler länder än Sverige. Allt fler fattar att den hållbara vägen framåt är typ: ”Välkommen hit om du följer våra lagar, respekterar våra seder och gör rätt för dig!”. Vänsterns och nyliberalernas ”en värld utan gränser”-tugg är en fin utopi, men den blir bara en dröm för människor som fortfarande inte förstått grundläggande mänsklig beteendevetenskap. Positiv nationalism är en konkurrensfördel som kan ena invånarna mycket framgångsrikt om nationalismen leds klokt.
"Fienden i dag är snarare den religiösa muslimska fanatikern, som med sin salafism uppmanar till våld mot majoritetssamhället. Fienden är också den inåtblickande, konservativa invandraren, som nöjer sig med att isolera sig med andra av sitt slag i olika förorter, vilket leder till inte bara en geografisk men även kulturell och språklig segregation i Frankrike. Och fienden är också – och det är här vi blir som mest problematiska, åtminstone i progressiva västerländska ögon – den lärare, universitetsprofessor eller aktivist som predikar olika former av upplösande identitetspolitik; ideologier som vill dela upp människor i hudfärg och genus, snarare än att föra dem samman som medborgare i republiken."
"På bara tre år har således liberalismens starke man i Europa gått från en sorts utstuderad anti-nationalism till att bli en tämligen stark försvarare av samma nationalism, och den franska republiken mer generellt. Varför är då detta viktigt?"
"Tja, annat än de rent uppenbara skälen är det värt att komma ihåg att Sverige inte är ett land som uppfinner idéer eller politiska trender, utan helt enkelt kopierar dem och vässar på dem ytterligare. När socialdemokrati var det nya röda kopierade vi socialdemokratin; när Tony Blair sågs som framtiden förkroppsligad kopierade vi glatt den tredje vägen. När genusvetenskap och identitetspolitik blev samtidens hetaste idéer började våra tidningar svämma över av beskrivningar av ”svarta kroppar” och deras diverse öden här i Sverige."
"Mycket av det som hänt i Frankrike de senaste decennierna har över tid kommit till Sverige; våra två länder har ganska liknande problem, och Macrons helomvändning är därmed något av en fingervisning om vår stundande framtid. Den svenska socialdemokratin har redan i dag tappat allt intresse för diverse predikningar om att svensk kultur överhuvudtaget inte existerar eller att ”Sverige” bara är ett par linjer på en karta. Men den sortens aggressiva försvar av Sverige och det svenska statsskicket i linje med det som går att skåda nere på kontinenten har ännu inte riktigt börjat... ännu."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar