Grandios självuppfattning

Ödmjukhet 

Ordet ödmjukhet anses vara något positivt i Sverige. Vi är många svenskar som uppfostrats att inte framhäva oss själva och att veta sin plats utan att känna sig för underlägsen. Ordet kan tolkas på många sätt, vilket också är ett faktum. Tyvärr finns gott om personer som tolkar ordet felaktigt. Enligt nedan länk till synonymer (ord som ordet kan liknas vid) till ödmjukhet lyfts följande ord fram: anspråkslöshet, undergivenhet, underdånighet, lydighet, foglighet, blygsamhet, vördnad, fromhet och skamkänsla. Du som kanske inte gjort några tidigare ordentliga reflektioner om ordet ödmjukhet, hur känns det nu? Är det positiva egenskaper att vara undergiven, underdånig, lydig och foglig? Det kan det absolut vara i min värld i till exempel relationen mellan en elev och dennes läromästare. Mest kan dock ordet ses som en utmärkt fostringsteknik för att de som har makten ska hålla tillbaka övriga ifrån att ifrågasätta och utmana den. Ödmjukhet kan med andra ord vara något positivt men också något mycket dåligt. Positivt om man förstår att lyssna och respektera sin läromästare. Negativt om det innebär att man "knyter näven i fickan" och låter idioti få råda. Ordet har bara en meningsfull betydelse som den sätts in i ett sammanhang. Ska en läromästare vara ödmjuk inför sina elever? Ska en mycket kompetent och erfaren vara ödmjuk inför inkompetenta och oerfarna? Ödmjuk inför situationen man är i kanske, men ödmjuk i övrigt?

https://www.synonymer.se/sv-syn/%C3%B6dmjukhet 

Att ha en god självinsikt, och att veta att man är duktigare än många andra inom ett eller flera områden, är inte synonymt med att man saknar ödmjukhet. Ödmjukhet måste alltid kopplas till varje unikt sammanhang. En person som är expert i ett sammanhang kan vara nybörjare i något annat. Respektfullhet visar sig som mest när duktiga, eller mycket rika, människor beter sig respektfullt och utan översittarfasoner mot ”vanliga” människor. Det som är viktigt att eftersträva är respektfullhet, inte generell ödmjukhet i en värld där det finns för många som inte är kompetenta men som ändå får viktiga uppgifter de inte är stora nog för att klara av. Många av våra superkända idrottare och musiker tycker jag uppvisar en klädsam respektfullhet, till och med ödmjukhet utanför sin "domän". För idrottsmän är det kanske lättare att stå kvar med ”fötterna på jorden” eftersom deras karriär sällan överlever mer än 20 år. Att de framgångsrika ”badar i pengar” gör dem dock inte längre till världsbäst och bjuder dem inte längre på andrenalinkicken att uppträda inför tusentals i publiken. Många svenska stjärnor tycks ha klarat den omställningen bra. Det blir intressant att se hur det kommer att gå för Zlatan.

https://www.synonymer.se/sv-syn/sj%C3%A4lvinsikt

Cecilia Blomberg, GP, skriver klokt om hur illa det ofta går med verksamheter som styrs av människor som tror att de är ”Gud” på jorden. 

”Prestigeprojekt som går i stöpet är ett återkommande fenomen genom mänsklighetens historia. Självklarheter som ignoreras orsakar haverier som Vasaskeppets förlisning, nesliga valförluster och den ökända Fyrefestivalen i Karibien som fått en egen dokumentär på Netflix.”

”Katastroferna har i samtliga fall varit förutsägbara och möjliga att undvika, om bara inte uppenbara varningssignaler negligerats. Ändå fortsätter storslagna projekt att haverera, gång efter annan.”

”En viktig förklaring är ja-sägarna. Författaren och journalisten Åke Ortmark studerade ingående fenomenet i boken ”Ja-sägarna: medlöpare och nickedockor” (1996, Gerlids Förlag). Ortmark menar att jasägerimekanismer återfinns i alla kulturer och på alla nivåer. De bygger på den ofrånkomliga relationen mellan furstar och tjänare och på mänskliga instinkter som lydnad, konformism och grupptryck. Mekanismerna framträder tydligt i fallet Kreugerkraschen, en av historiens mest omfattande konkurser, som orsakade ekonomiska svallvågor i stora delar av världen.”

”När tändstickskungen Ivar Kreuger stod på toppen av sin storhetstid var han lika mäktig och inflytelserik som en mindre statsmakt. Som världens ledande finansman var han fruktad, beundrad och geniförklarad. En oförliknelig hjälte. Att investera i Kreugerkoncernen ansågs vara en av de säkraste investeringar man kunde göra.”

”Men Kreuger ägnade sig åt ständig expansion vilket kräver ständigt kapitaltillflöde, och efter börskraschen på trettiotalet fick koncernen problem. När lågkonjunkturen väl kom, vilket den alltid gör, rasade korthuset. Konkursen var ett faktum. Varför hade Kreuger inte rustat sitt företag för sämre tider?”

”Enligt Ortmark leder stor framgång till högmod och usel omvärldsanalys. En furste upphör då att lyssna på sina medarbetare och sållar bort dem som inte bekräftar hans storhet. Medarbetarna avkrävs fullständig lojalitet, vilket effektivt kväver kreativitet och frågor. Icketroende hånas och sållas bort. Självständigt tänkande hos medarbetarna och kommunikationen dem emellan hindras.”

”Till slut finns ingen kvar som kan upplysa om triviala förhållanden. Ledaren vet mindre än andra och förlorar kontakten med verkligheten.”

https://www.gp.se/ledare/utan-nejsägare-går-det-lätt-åt-skogen-1.38610540

Så vad lär vi av ovan exempel på berättelse om hur illa det går när vi tillåter en kultur där ödmjukhet ska gälla inför överheten? Det blir inte bra. Därför är de flesta framgångsrika företagen också bra på att tillåta olikheter bland sina medarbetare för att inte köra ordentligt ner i diket. Ledare som inser hur klokt det är att alltid lyssna på människor som är kompetenta och på andra människors perspektiv har förutsättningar att kunna leda klokt.

Exempel på grandios kollektiv självuppfattning är till exempel Socialdemokraterna i Uppsala som sabbade ett mycket förbättrat näringslivsstödsarbete efter valet 2014. Väldigt mycket hade gjorts tillsammans med Uppsalas näringsliv för att skapa en arbetsmetodik som på några år garanterat skulle leda Uppsala mot att kraftigt stärkas som näringslivsmiljö. En stärkt näringslivsmiljö till glädje för alla invånare. Bland annat hade vi lyckats få en statlig institution att etablera ett kontor i Uppsala som skulle bidra till att en digital testbed skapades. Snabbt förstördes flera års värdefullt utvecklingsarbete som hade gagnat Uppsalaborna mycket. Testbedsarbetet dog ut. Ödmjukheten för kompetens visade sig tydligt vara obefintlig hos de nya styrande. 

Den nyligen släppta Coronautredningen, med fokus på hur äldreomsorgen och äldrevården fungerat, bjöd inte på några nyheter om hur illa äldreomsorgen skötts under många år. Ett av många problem var att när Socialdemokraterna tog över makten 2014 så brydde de sig inte om att på allvar ta del av nyligen genomförda utredningar. Utredningar som redan då påvisade dessa tydliga brister. Det struntade man i då. Nu kan man förlora röster på att inte ta dessa problem lite mer på allvar..... Hur kollektivt ödmjukt var det av den Socialdemokratiska regeringen? 

https://www.dn.se/debatt/kritik-av-aldreomsorgen-begravdes-i-ett-bergrum/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202080/

Den misslyckade migrations- och justitieministern Morgan Johansson har nu ertappats "med byxorna nere" när han varit ute och "Rea-shoppat" trots att han själv och statsministern sagt åt svenskarna att hålla sig hemma. Vad säger det om denna överhet och deras uppfattning om sig själva? Vi övriga invånare ska vara ödmjuka men det gäller inte fina ministrar? Men det kanske är så att ministrarna i smyg redan är vaccinerade? Då kanske de tycker att det är ok att börja leva normalt igen..... Usch! Bra att Moderaterna agerar ansvarsfull opposition och ryter till ordentligt mot detta översitteri!

https://sverigesradio.se/artikel/7635196