Vad ser du?

Vems sanning?
Gnällspikar och förståsigpåare finns det gott om. Eftersom sanningen är i betraktarens ögon blir vår världsuppfattning aldrig mer eller mindre än summan av vad vi själva upplevt, vad vi själva lärt oss, vad vi själva lyssnat till av andras upplevelser osv. Därför kan jag tycka att du inte har rätt i en fråga eftersom jag bedömer frågan utifrån mina perspektiv och du dina. Oavsett vem som har mest rätt är den som får flest människor som håller med den som sannolikt får se sin fråga utvecklas som man önskar. Det är demokratins enkla spelregler.

I dagens UNT kan man läsa några citat från en lokal företagare. Han tycker inte att något parti verkar ta entreprenörskap och småföretagande på allvar. Entreprenörskap önskas också som ämne i skolan. Det är bra att man är kritisk men vilket eget ansvar har enskilda personer för att veta vad de pratar om? Han vet uppenbarligen inte vilket lokalt och nationellt politiskt program Centerpartiet har. Han vet uppenbarligen inte att det är Centerpartiet som outtröttligt driver frågan om entreprenörskap i skolan inom relevant nämnd i Uppsala kommun. Om liknande utspel ska ses som seriösa får man vara mer specifik och inte generalisera. Det är stor skillnad mellan partiernas syn på t ex näringspolitik. Det är viktigt att förstå det. Då kan man rösta på det parti som bäst driver en politik som man tycker ligger närmast sina egna önskemål. Om du inte lyssnar och läser på, vad ser du då?
http://www.unt.se/uppgang/

Det är väldigt kul med en bilaga som Uppgång. Enskilda positiva företagarberättelser lyfter närsamhället!

Hur byggs hållbart välstånd?
Altruistiskt vill jag hjälpa alla behövande i världen. Särskilt vill jag krama, föda och utbilda världens barn som saknar kramar, saknar föda och som inte får någon utbildning. Samtidigt inser jag, när jag tänker med både hjärta och hjärna, att livet inte är så enkelt. Om jag kunde ta alla behövande till Sverige, vad skulle hända då? Redan idag har Sverige en sedan länge misslyckad integrationspolitik. Om alla behövande får en fristat här hos oss kollapsar hela det svenska välfärdssystemet. På vilket sätt är det hållbart värdefullt för våra och andras svaga och utsatta? Välstånd byggs inte av ord. Välstånd byggs genom företagsamhet, hårt arbete, bra utbildningssystem, bra infrastruktur, ett fungerande rättssystem och genom att skapa starka sociala kit mellan människor. Utan människor som är företagsamma och hårt arbetande har vi inte något välstånd. De är hjältarna som bär upp den generella välfärden. Ingen som kan vår mänskliga historia kan trovärdigt förneka det. Företagsamma och hårt arbetande människor finns inom alla verksamheter. Inte minst inom Uppsala kommun.

Gotland Hashemzadeh har en fin och för mig självklar människosyn. Människor är människor och alla förtjänar samma grundläggande mänskliga respekt. Men att raljera över att vi människor också olika bidrar till välfärdsskapandet inom ett företag, en förening, en kommun eller i ett land är oseriöst. Om man vill leva i och önskar försvara ett generellt välfärdssamhälle på ett territorium, då måste man driva en hållbar politik som klarar av att leverera den generella välfärden. Då krävs många företagsamma och hårt arbetande i värdeskapande verksamheter. Är det svårt att förstå? Vi behöver många fler Grimaldis och Tavakolis i Sverige.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/ingen-ar-som-de-andra/