Kaos och statlig klåfingrighet

Skolan
Med all rätt fortsätter debatten livligt om skolans utveckling. Stundtals framstår skolan som genomrutten och så är självklart inte fallet. Min son gick nyligen ut ur gymnasieskolan och den utbildningen tyckte jag höll en mycket hög nivå med mycket läxor och engagerade lärare. Mycket högre nivå än när jag gick på gymnasiet. Min dotter är varje vardag inom barnomsorgen. Även den håller en hög nivå. Samtidigt är mycket kasst och det måste åtgärdas skyndsamt och politisk fred borde skapas runt denna centrala välfärdsfråga där både barn, föräldrar och lärare behöver kunskapsbyggande, arbetsro och långsiktighet som ledord. En av de viktigaste snabba åtgärderna som krävs är att ge ett betydligt bättre stöd till våra elever som har t ex diagnosticerad eller inte ännu diagnosticerad dyslexi, ADHD eller grundläggande problem med svenska. Jag har själv besökt många klasser och tycker att det är uppenbart att oordningen och den mindre bra undervisningsmiljön till stor del beror på att vi inte ger dessa människor ett bättre och särskilt stöd. När vi misslyckas med det stödet skapar det självklart inlärningsproblem för alla elever.
http://www.dn.se/ledare/signerat/kaosklasser-en-skola-som-forsvann/

Statens klåfingrighet är redan kraftfull
Vissa partier och personer tror att skolan ska bli bättre om staten tar över verksamheten. Det tror absolut inte jag. Om inte regeringen planerar kraftiga skattehöjningar som ska riktas till skolan så kommer inte anslagen till skolan att öka markant. Dessutom satsas massor på skolan men resultaten är oacceptabla. Avståndet till barnens och ungdomarnas övriga verklighet minskas och barn är också individer som måste ses i ett större sammanhang. Arbetsförmedlingens bristande förmåga är ett lysande exempel på att statlig byråkrati med allt större resurser knappast bidrar till att uppdraget blir enklare eller billigare.

Staten styr idag i för stor utsträckning. Med fördel kan staten skära ner på alla sina krav och istället definiera säg åtta huvudkrav vilka varje skola måste uppfylla och alla skolor jämförs utifrån dessa åtta kriterier. Graden av barn med särskilda behov ska vara en av dessa parametrar. Därutöver kan staten rikta särskilda ekonomiska statsbidrag till skolor som har större behov än andra. Betydligt mer än idag. Läs gärna denna veckas artikel om skolan i Dagens Samhälle.
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/bjoerklund-bestaemmer-–%E2%80%89kommunerna-betalar-7084