lördag 28 december 2013

Förnekelse och naivt

Från ideologi till praktisk verklighet
Precis som inom politiken finns det en mångfald av ideologier på jorden. Bara det faktumet talar för att ett ideologiskt enfald är praktiskt omöjligt att göra till långsiktig norm. Den kloke använder ett ideologiskt eller religiöst kompass men tar en praktisk väg framåt i livet. En del av det praktiska inom politiken är att för det mesta kunna kompromissa. Lena Andersson, DN skribent, tillhör en naiv ideologiskt fanatisk skara. I dagens DN beklagar hon sig över alla som är främlingsfientliga och dem som inte anser att det är praktiskt hållbart, ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, med fri migrationsrörlighet. Jag gillar inte heller främlingsfientliga och protektionister. Samtidigt vill jag gärna veta vem eller vilka som Andersson anser ska betala för kostnaderna som kan uppstå under lång tid för människor som t ex kommer till Uppsala? Hennes logik med att t ex hon själv borde få bestämma vilka hon bjuder in till sitt hem klingar falskt eftersom vi har lagar som väldigt fort innebär att kollektivet får åtaganden som hon enskilt initierat. Ohållbart och naivt. I vart fall om vi vill leva i ett välmående samhälle. Ja, lite regler måste man ha om man vill skapa ett samhälle med en viss prägel.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/i-vardagsrummens-sverige/

Våga prata om konsekvenserna
Jag skulle uppskatta om de som propagerar för fri invandring också kan beskriva hur de anser att det ska organiseras. Vilket ansvar ska kollektivet, det offentliga, ha? Vilka krav ska i så fall ställas på dem som finns på en yta som accepterar fri invandring? Utan att tala om detta är visionen om fri invandring inget annat än en ideologisk utopi. Jag delar önskan om en värld där alla fritt får röra sig på jorden. Samtidigt inser jag att det helt skulle förändra t ex det svenska samhället så som vi känner det idag. Vilka reformer vill Andersson matcha sin fria rörlighet med? En halvering av det lagstadgade sociala skyddsnätet? Acceptans för kåkstäder/slumområden? Kraftig lönedumpning för enkla jobb? Att inte erkänna att detta är sannolika konsekvenser av fri invandring är ideologiskt styrd förnekelse.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-invandrare-protesterar-mot-hardare-krav/
http://www.dn.se/debatt/plusjobben-klokaste-sattet-att-forhindra-utslagning/


20 kommentarer:

  1. "ideologiskt styrd förnekelse" - gillar uttrycket.

    SvaraRadera
  2. Tack Gita! Du får gärna återanvända uttrycket ; )

    SvaraRadera
  3. Som en som propagerar för fri invandring så skulle jag säga att det främsta som behövs för att få igenom en fungerande invandring är ifall fackens krav på minimilöner kan undvikas. Alltså att invandrare kommer hit men att de kan jobba för mycket lägre löner än svenskarna så att det skapas en helt ny industri för dem.

    Det skulle kunna göras i Sverige genom att vi öppnar för speciella ekonomiska zoner. I de skulle utvecklarna av de fritt kunna bestämma vilken politik som förs, vilket skapar en möjlighet att använda sig av den mest lyckade modellen och testa sig fram till ännu bättre lösningar. Det skulle i praktiken innebära att många delar av statens regleringar av arbetsmarknaden och företag försvinner på några orter. Om det är orter som ligger avsides lär de inte direkt konkurrera med andra svenskar om jobb och därmed borde de inte minska lågbetaldas löner heller. Här är två texter om hur det skulle kunna fungera:

    Hur vi skulle kunna ha (nästan) fri invandring
    Sverige ska ha sina egna Hong Kong!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får gärna redogöra för omfattningen av det sociala kontraktet du tycker ska gälla för alla invånare i ett Sverige där fri invandring skulle vara en verklighet! Hur skulle du beskriva att de mänskliga rättigheterna efterlevs i Hong-Kong? Vilket individuellt socialt skyddsnät tror du att de som bor och arbetar i Hong-Kong har? För att en debatt om fri invandring ska vara värd tiden måste du tala om hur du ser på framtidens sociala kontrakt för människor med de rättigheterna.

      Radera
    2. Det generella sociala kontrakt som jag anser skall gälla är att var och en borde respektera hur andra väljer att leva sina liv; att var och en har rätt att forma sin egen uppfattning om vad som utgör ett bra samhälle och att man skall kunna bygga upp det samhället, så länge man erkänner alla andra samma rätt. Utgångspunkten för det är många, men de två största är att sådana rättigheter gör det möjligt för folk att dels leva annorlunda från vad majoriteten anser är det bästa livet (vilket inte behöver vara detsamma för alla) och dels vetenskapligt testa vilka politiska idéer det är som verkligen leder till det bästa samhället (så som man definierar det).

      För staten innebär detta att den borde tillåta att folk skapar fristäder med helt andra lagar än vad som finns i Sverige.

      Poängen med Hong Kong var att ta upp ett samhälle som haft enorm framgång på väldigt kort tid, för att måla upp en bild av hur mycket framsteg som finns möjligt om vi bara kunde analysera politiken på ett annat sätt. Ingen av oss som skrev under den artikeln menar att staden inte har stora brister. Istället för Hong Kong hade rubriken kunnat vara - "Sverige ska ha sina egna [fantastiskt snabbt utvecklande samhällen som berikat miljoners människors liv och som dessutom är ganska litet]", något sånt. Vi förespråkar något som är ganska radikalt nytt - att folk får skapa sina egna fristäder - och rubriken kändes väldigt passande.

      Vilka är det du syftar på i sista meningen? Oavsett vad så anser jag att alla borde ha samma rättigheter. Det som skiljer det och mitt förslag med invandringen är att i invandringsfallet skulle folk inte ha någon generell rätt att skapa vilka frizoner som helst, utan att bara ett litet antal skulle kunna göra det.

      Radera
    3. {\rtf1\ansi\ansicpg1252
      {\fonttbl\f0\fnil\fcharset0 ArialMT;}
      {\colortbl;\red255\green255\blue255;\red34\green34\blue34;\red255\green255\blue255;}
      \deftab720
      \pard\pardeftab720\partightenfactor0

      \f0\fs26 \cf2 \cb3 \expnd0\expndtw0\kerning0
      \outl0\strokewidth0 \strokec2 Gillar ditt engagemang! Fr\'e5gorna \'e4r mycket komplexa och de g\'e5r inte att f\'f6renkla. De m\'e5ste utvecklas utifr\'e5n den komplexitet de representerar. Det g\'f6r bl a att det \'e4r sv\'e5rt att h\'e4r debattera fr\'e5gan tillr\'e4ckligt bra. Tr\'e4ffar dig g\'e4rna. Jag tycker dock att du duckar f\'f6r fr\'e5gan om det sociala kontraktet. Det \'e4r om\'f6jligt att trov\'e4rdigt argumentera f\'f6r att dagens sociala kontrakt ska vara h\'e5llbart om allt fler ska f\'f6rs\'f6rjas av allt f\'e4rre och om inte svenskt n\'e4ringsliv kan f\'f6rnya sig och hitta fler aff\'e4rsmodeller som skapar nya b\'e5de avancerade och enkla jobb i Sverige.\
      \
      Jag anser inte att en j\'e4mf\'f6relse med Hong-Kong \'e4r relevant f\'f6r Vare sig M\'e4lardalen eller Sverige. Under l\'e5ng tid var Hong-Kong en Anglosaxisk hub i Asien, under engelskt ledarskap, med alla f\'f6rdelar det innebar. Sedan England tvingades l\'e4mna tillbaka Hong-Kong till Kina har de 1) f\'e5tt en frihet som inga andra delar av Kina 2) fortfarande en v\'e4sterl\'e4ndsk hub 3) kunnat tj\'e4na massor p\'e5 Kinas exempell\'f6sa ekonomiska utveckling. Om man framg\'e5ngsrikt vill jobba med j\'e4mf\'f6relseobjekt \'e4r det bra att de \'e4r rimligt j\'e4mf\'f6rbara.}

      Radera
  4. Kul! :-) Jo, politiska frågor tål att diskuteras i timmar eller år. Skulle vara intressant att ha en längre diskussion om det, jag flyttar till Stockholm imorgon så någon gång kanske det passar för en fika eller något. Har facebook här och min mail är carl.bror[at]gmail.com.

    Jo, och jag vill ju ändra dagens sociala kontrakt. Det (och att det finns en massa andra länder) har ju lett till att hela samhället ändå är otroligt rikt, men samtidigt finns det många saker som kan förbättras, som arbetsmarknaden (för invandrare). Och det skulle förbättras genom att ha en mer vetenskaplig inställning till politik - ha ett öppet sinne för att ens egen politiska lösning kanske inte är bäst, diskutera vad som kan fungera med ett öppet sinne, bara acceptera de argument och förklaringar som det finns säkra bevis för och testa politiska förslag för att se om de fungerar eller inte. Det är en annan del av att man borde respektera andras livsval, man borde även acceptera att folk vill leva i olika politiska system (och anpassa systemet så att folk kan leva med olika modeller). Vilket är varför jag ser frizoner som en viktig praktisk lösning.

    Visst är Hong Kong situation annorlunda ifrån vad som skulle vara fallet ifall man startade en ekonomisk frizon i Sverige som hade ungefär samma regelverk som Hong Kong hade. Som jag ser det så är det just regelverket som är den viktigaste faktorn för att ett samhälle skall utvecklas. Hong Kong var i en unik situation, men det gäller alla samhällen som utvecklats ordentligt (och alla som inte utvecklats). De var ju alla på sitt ställe i världen och handlade med vissa andra - de var alla beroende av andras välstånd för att de skulle kunna handla med dem. Industriella revolutionen startade i England, som handlade med de andra europeiska länderna. De dryga 2 300 ekonomiska frizoner som finns runtom världen idag har alla blivit rika genom speciella omständigheter. Det går att jämföra en ekonomisk frizon, med mer liberala regler, med andra sådana områden just för att det är helt klart att de institutioner som ligger bakom dem (rättssäkerhet, privat egendom, fri arbetskraft) leder till ökat välstånd. De två meta-analyser som gjorts på korrelationen mellan ekonomisk frihet och bnp-utvecklingen pekar ganska klart på detta (kolla in det under rubriken "Vad säger studierna?" här). Sedan finns det även generella teorier som stöttar den här synen.

    Annars håller jag med om att Hong Kong-borna tjänata väldigt mycket på att ha fått engelska institutioner. Det fina med frizoner är att de kan "importera" fungerande rättssystem, vilket "rättsentreprenören" Mikael Strong planerar att göra i Honduras, där de nyligen tillåtitet skapandet av sådana frizoner för just det syftet att kunna adoptera andras lagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag träffar dig mycket gärna. Du är engagerad och vill som jag att alla fritt ska få förverkliga sina drömmar om det inte sker på någon annans ofrivilliga eller destruktiva bekostnad. Det destruktiva perspektivet är högst subjektivt så det får vi prata om. Jag antar att du kraftigt vill sänka dagens nivåer kopplade till Sveriges generella sociala kontrakt eller?

      Radera
  5. Hej! Ursäkta för att jag dröjt i två veckor på att svara. Jag flyttade till Stockholm dagen efter mitt förra inlägg och efter det har jag blivit lite uppslukad av allt nytt.

    Mm, den friheten ser jag som grundläggande. Rent filosofiskt tänker jag mig att den kan inskränkas, men att det främst är av problematisk risk när det handlar om risker i framtiden.

    I mitt drömsamhälle skulle det inte finnas någon stat som tar ut någon skatt, utan allt skapas och finansieras frivilligt. Men det är mitt drömsamhälle och kanske inte andras. Så, de två politiska förslag jag står bakom är:

    1) att folk skall kunna starta fristäder/frizoner var som helst i landet (helst om de äger området, men också om en majoritet av befolkningen där röstar för det), där de lever under sina egna lagar (givet att de låter andra i området också gå ur deras gemenskap),

    2) att folk skall kunna leva efter sina egna lagar utan att lämna Sverige enligt extra-territoriella principer.

    Så, jag står för en politisk lösning där alla kan leva under olika politiska lösningar. Med det sagt blir min politiska inställning lite komplicerad. Men, kort och gott kan man säga att jag inte skulle vara för att minska skatten eller välfärdsutgifterna som svenska staten om man har friheten att gå ur staten. Om man inte har den friheten då vill jag däremot minska dagens bidragssystem, för att det i allmänhet verkar vara bättre med privat produktion än statlig.

    Hur tänker du på det här med vad som blir destruktivt för andra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar att du är engagerad, vill något och lägger tid på att tänka större tankar än om endast dig själv och ditt (även om jag uppfattat att du beskriver ditt drömsamhälle).

      Min bedömning är att din drömvärld innebär att det svenska sociala kontraktet faller samman och väldigt många i Sverige kommer åter få lära sig vad riktig fattigdom och "Hard ship" är. Ingen utveckling jag önskar. Min bedömning är enkelt att väldigt många skulle välja att betala betydligt lägre skatter än idag. Eftersom det i huvudsak är skatter som erbjuder svenskarna en grundfrihet från livlinor till enskilda eller organisationer kommer över en natt miljoner svenskar hamna på gatan, inte få stöd mot sina funktionshinder, inte få sjukvård etc. Det finns gott om länder i världen där ett litet fåtal av befolkningen äger en stor del av tillgångarna. De har möjligheten att dela med sig av det de har men få, mycket få, väljer den vägen frivilligt.

      Om du utvecklar dina tankar i en bok kanske du lägger grunden till en ny Marx version. Hans drömsamhälle låter rätt attraktiv på papper, i teorin, men när det görs försök att tillämpa idéerna i verkligheten visar det sig att vi människor, i vart fall en stor majoritet av oss, inte fungerar så som modellen önskar.

      Radera
    2. fortsättning på förra inlägget:

      Sedan finns det en säkerhetsspärr i mitt andra politiska förslag. För, det jag säger är att folk ska ha rätt att gå ut ur staten. De allra flesta har dock ett någorlunda starkt ekonomiskt intresse av att stanna kvar i den eftersom de får tillgång till de flesta socialförsäkringar via den. Så om en person går ur staten får denne inte heller något ifrån den, och det skulle ta ett tag tills vi som är först med att gå ur staten har hunnit skapa alternativa socialförsäkringssystem som känns lika trygga som de staten tillhandahåller idag. (Om det inte är så att vi hinner skapa det parallelt med dagens välfärdsstat - men då lär vi också hinna skapa tillräckligt många välgörenhetsorganisationer tills dess också.) Så om den här politiken gick igenom idag skulle det främst vara unga som (med dagens synsätt) skulle se sig ha ett ekonomiskt intresse av att lämna staten. Det är ett problem för staten, men det skulle kunna lösas genom en kompromiss mellan den och de som bryter sig ut, så att de som bryter ut måste betala en skatt för det. Det skulle vara bra för både oss och staten, och det skulle gynna alla i samhället eftersom det öppnar upp för att folk lättare kan testa vilken politik som är bra och skapa de institutioner som verkar vara bäst.

      Radera
  6. Ursäkta att jag igen skriver ett svar så lång tid efter ditt inlägg. Jag håller på att skriva ned ett ordentligt svar på frågan om fattiga utan välfärdsstaten, men det tar också lång tid att skriva, så jag ger en snabb skiss på det här.

    Som jag förstår ditt argument så menar du att om varje individ fick rätt att välja fritt hur mycket skatt de skulle betala så skulle många välja att betala väldigt lite i skatt och därför skulle de fattigaste i samhället få det betydligt sämre än idag, genom att de inte har något socialt skyddsnät att förlita sig på. Vi borde förvänta oss att den överväldigande majoriteten skulle betala mindre i skatt (och inget i välgörenhet) eftersom det är så som det fungerar i många länder där ägandet är väldigt koncentrerat. Den här effekten skulle dessutom märkas av direkt om mitt andra politiska förslag gick igenom.

    Min egen bedömning är att om svenskarna fick möjligheten att gå ur staten så skulle den överväldigande majoriteten av de som går ur den att ge bort mycket mer pengar till välgörenhet än vad de gör idag och att den summan de ger bort skulle vara tillräcklig för att hjälpa alla som inte kan klara sig själva och även kunna ge alla barn en god start i livet. (De två viktigaste målen för min del.) Detta eftersom när man kollar på folk som levt utan en större välfärdsstat (som amerikanare och svenskar under slutet av 1800-talet) så märker man att välgörenhet (antingen direkt eller genom organisation) var en vardaglig del av deras samhälle. I USA gav man bort pengar för att bygga skolor, bibliotek, vägar och fattighus. Ett särskilt intressant tillfälle var när flera städer i USA helt eller nästan helt tog bort den stadsbaserade "poor relief", som typ överensstämmer med socialbidrag vilket ledde till att folken där skapade egna välgörenhetsorganisationer för att ge till de fattiga. (Politiken var efterfrågad av folket eftersom de flesta trodde att man kunde förbättra det för de fattiga med en frivillig välgörenhet.) I en stad, Indianapolis, där stadens socialbidrag minskat med ca 80% hade de frivilliga bidragen gått upp till nästan samma nivå som vad stadsmakten hade gett ut. (Källan och relevanta utdrag.)

    Sedan ser jag det som att dagens samhälle hindrar människor från att kunna klara sig själva, så att problemet med att hjälpa de som behöver hjälp ser ut att vara mycket större än vad det egentligen behöver vara. Fram till 70-talet var lätt att få tag på tillfälliga jobb i Sverige, men delvis tack vare att nästan alla arbetsplatser har minimilöner som är mycket högre än folks produktivitet, så finns det idag inte några sådana jobb, vilket främst slår på de lågproduktiva (som invandrare). I ett fritt samhälle skulle alla som vill kunna jobba, så de ytterst få människor som är fysiskt eller psykiskt oförmögna att göra det skulle mer än väl täckas av folks välgörenhet.

    Jag har skrivit mer om välgörenhet och välfärdsstaten här och diskuterat det här. Det finns mer att skriva om det - som varför folk ger bort i välgörenhet, hur ett fritt samhälle skulle se ut - för att få en ännu klarare bild av hur mycket som skulle behövas för att alla skulle kunna få ett grundskydd och om folks välgörenhet är tillräcklig för det. Du blir kanske inte övertygad av att läsa dessa länkar, men jag tror att det ger tillräckligt med bevis för att sannolikheten att det kan fungera åtminstone går upp till 50-70%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag delar inte din syn! Jag tror att sannolikheten att många människor ska bidra mer än de generösa nivåer vi ser idag är under 20%!

      Jag gillar dock din tanke om att man lätt borde få byta nation dvs kunna rösta med fötterna om man tycker att något land t ex körs illa med vansinnigt höga skatter. Det är i praktiken möjligt idag för rika och personer med eftertraktade expertkunskaper. I övrigt gäller det inte eftersom inget land, som strävar mot välstånd, okontrollerat vill ta emot andra människoprofiler..... Det kan man ha många synpunkter på men så är det.

      Vet du att USA tar ut en skatt av alla sina medborgare? Oavsett var de bor. Det gör inte Sverige. Jag antar att skälet är att de har en massa rättigheter och att USA är tvingade att agera om de hamnar i problem i främmande makt. Även om vissa gärna negligerar det så är verkligheten så att allt, allt, kan omsättas i ekonomi.

      Radera
    2. Jo, det är möjligt att det skulle vara alldeles för få individer som skulle ge lika mycket pengar för ett frivilligt välfärdssystem som den svenska staten använder idag. Om man tar med allt som staten gör så tror jag inte det skulle vara möjligt, men jag tror definitivt det är rimligt att förvänta sig att man kan skapa ett bättre välfärdssystem för de mest essentiella delarna av den. Idag ger vi bort ca fem miljarder kronor i välgörenhet, vilket är bara 0,14% av BNP. Och i andra länder ger folk bort det tredubbla eller tiodubbla. Siffrorna där kanske är lite bättre (min siffra bygger på vad folk ger till 90-konton) så skillnaden är kanske inte alltför stor, men det visar ändå att även i samhällen med stora välfärdsstater kan folk ge bort väldigt mycket i välgörenhet. Här har vi bara inte någon bra tradition av det, olyckligtvis. Men det är allt fler som även här vill ge bort mer pengar, vi har det ändå så bra, så varför inte ge bort lite till.

      Mm, man borde verkligen göra det enklare att kunna välja bort dåliga styren. Och det finns många problem med staten, vilka nästan alla är överens om, men ingen tillåts att enkelt pröva på andra lösningar än de redan accepterade.

      Jo, ekonomiskt finns det en gräns för varje samhälle för hur många oproduktiva invandrare (tiggare tänker jag på främst) det kan tåla tills välståndet slutar öka där. Och grova brottslingar är ingen större hit heller. Men för alla andra tror jag att det är fullt möjligt och bra för samhället med invandring om invandrarna kan få arbeten i det nya samhället.

      Hade hört det om amerikanarna, ja. Helt galet. Påminner lite om skatterna eritreanerna blev påtvingade.

      Radera
    3. Jo, kom på en sak, vilken modell av att byta nation/rösta med fötterna tycker du är bäst - och vilken tror du är politiskt gångbar de närmsta tio åren?

      Radera
    4. Jag tror inte att svenskar är mindre givmilda än andra MEN eftersom vårt offentliga sociala kontrakt kostar mycket skatt anser sannolikt många att de även den vägen bidrar till mycket stöd till flyktingar, katastrofoffer, missbrukare, hemlösa, sjuka etc.

      Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Vi har särskilt brist på kunniga ingenjörer som kan bidra till att värna och utveckla vårt välfärdsskapande näringsliv.

      Rösta med fötterna kan bara de efterfrågat kompetenta eller de rika göra. De är ofta välkomna överallt eftersom de inte ses som en ekonomisk belastning för det samhälle de kommer till. Även under USAs stora invandring i slutet av 1800-talet och inledningen av 1900-talet var de mycket avvisande mot människor som inte bedömdes som arbetsföra och de var skoningslösa mot människor med känt belastningsregister.

      Radera
    5. Javisst, det stämmer ju också att man gör det till viss del. Gissningsvis borde fler vara vänligt inställda till låglöne-invandring när det presenteras som ett sätt att göra det mycket bättre för dem i de fattiga länderna.

      Jo, kulturellt fanns det många i USA som var emot invandringen - de ansågs förstöra och, vill jag minnas, korrumpera städerna. Men rättsligt verkar de enbart ha hindrat kineser, eventuella prostituerade och kriminella från att komma in i landet mellan 1875 (första federala immigrationslagen) till 1917, då de satte upp hinder för folk från alla asiatiska länder. Det viktigaste för min del är att kunna öppna den här möjligheten för så många som möjligt, så snabbt som möjligt. Vilket gör att invandringen kan begränsas något i början - så att tidigare kriminella, säg, inte kan komma dit. Enbart det skulle vara ett enormt steg framåt, och politiskt svårtänkt dessutom, men för att spekulera lite ytterligare om framtiden skulle nog några områden kunna försöka på att öppna för vissa enstaka f.d. brottslingar, ifall de har ett bra sätt att skilja mellan de som gått tillbaka till ett produktivt samhällsliv och de som inte gjort det.

      Radera
    6. Vi borde träffas. Jag tycker dina tankar är intressanta men ur mitt perspektiv orealistiska om målsättningen är att försvara och utveckla ett välståndssamhälle. Kan du träffas över en fika i Uppsala?

      Radera
    7. Det låter kul! Jag har dock lite dåligt med tid - har studier och praktik på gång - men jag kan på kvällar, och kanske en dag då jag jobbar hemifrån (fast jag vet inte när det blir av), nästa vecka. När skulle det passa för dig?

      Radera
    8. Carl, skicka mig ett mejl så hittar vi en tid som fungerar. Stefan.hanna@uppsala.se

      Radera