Egoism
Är vår tid den mest egoistiska? Kanske. Under lång tid av människans existens har vi varit väl medvetna om att vi behöver andra människor för att klara oss. I dagens västerländska samhälle finns gott om människor som tror att de klarar sig på egen hand och de maximerar sina möjligheter att leva här och nu utan att bry sig eller känna något ansvar för kommande generationer. Finns stöd för att det blivit så? Vår slösakultur är ett utmärkt exempel på detta kollektiva paradigmskifte. En slösakultur som förstör vår miljö och som oundvikligen leder mot en ekonomisk återvändsgränd. Makten håller andan och blundar. Ingen vill se konsekvenserna av att slösasamhället får ett slut. Vad händer om människor börjar leva ett liv som matchar deras intjäningsförmåga och lite sparande? På sikt kan det bli hållbart men kortsiktigt får vi en situation som i Sverige tidigt 90-tal och som i dagens Grekland, Portugal och Spanien.
"Men den moderna människan verkar inte längre uppfatta livet som en "bana" eller "cykel" med tydlig början och oundvikligt slut: snarare då som ett fludium med vaga konturer där barndom och ungdom dramatiskt tänjts på ålderdomens bekostnad och själva ändligheten (döden) förträngts." Richard Swartz i DN fortsätter: "min ungdoms spara blir idag mobbad medan Slösa upphöjs till dygdemönster". "Även stater som fortfarande sparar - som Tyskland, Kina och Japan (rikast i världen!!! om vi tar bort kortsiktiga oljeinkomster) betraktas allt oftare som spelfördärvare, sabotörer som i solidaritetens namn borde konsumera mer för att underlätta för skuldsatta stater att exportera sig ur sitt dilemma." T o m en mindre begåvad person inser, om hen tänker efter, att denna väg framåt inte håller. Men vad gör det om det enda du bryr dig om är här och nu. Inget ansvar för långsiktig hållbarhet.
Om vi vill ha ett ekonomiskt hållbart samhälle måste invånarna generellt spara mer. Det räcker inte att 1% av invånarna har en mycket stark balansräkning medan 99% är skuldsatta över öronen och pensionssparandet är även det kraftigt underfinansierat eftersom vi lever mycket längre än vad som antagits i den underliggande pensionssparandemodellen. Om du varit med om en ordentlig baksmälla kan det enkelt beskriva situationen. Under festen, och ett allt för stort alkoholintag, kan det ha varit väldigt kul dagen efter blir dock väldigt dålig och det tar ytterligare några sunda dagar innan du är helt återställd igen. Vår nuvarande slösaekonomi uppbyggd på stora lån är ohållbar.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/radda-den-hotade-spargrisen/
Föräldraansvaret
Kan det vara så att föräldrar ska ta ett stort eget ansvar för sina barn och dess positiva utveckling? Vi kanske inte hinner med det då vi behöver lägga tiden på kortsiktig och överbelånad konsumtion?
Självklart har föräldrar ett stort eget ansvar för sina barns utveckling. Det ansvaret är primärt föräldrarnas och ingen annans! Om man inte vill eller kan ta det ansvaret kan man avstå från det största livsuppdraget man kan ha dvs att bli förälder. Bra artikel i dagens SvD.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-ar-ert-fel-foraldrar_8801108.svd
lördag 7 december 2013
Slösa eller spara
Etiketter:
baksmälla,
barn,
föräldraansvar,
hållbarhet,
Japan,
Kina,
Pisa,
skolan,
skuldsättning,
slösa,
spara,
Tyskland,
Överkonsumtion
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar