Det egna ansvaret

Inte alltid någon annans fel
Jag har precis återvänt till Uppsala efter några dagar i New-York. Alltid härligt att besöka frihetens och mångfaldens huvudstad. Alltid lika härligt att också få känna av amerikanernas icke Jante kultur. I den amerikanska kulturen förstår man samhällsvärdet av att ha duktiga och hårt arbetande individer inom alla områden. De allra flesta amerikaner älskar framgångssagor och de används gärna för att upprätthålla iden att USA är möjligheternas land för alla! Amerikaner glädjs över andras framgångar och det inkluderar flitiga företagare. I det amerikanska samhället är också den enskildes ansvar betydligt tydligare och självklarare än i Sverige. I Sverige finns allt för många människor som alltid tycker att problem och fel beror på någon annans beslut eller beteenden. Självklart är många fel och problem kopplade till våra enskilda beslut och beteenden. Hur svårt kan det vara att inse det?

Om man skall fostra positiva beteenden måste de uppmuntras. Vissa anser också att negativa beteenden måste straffas. Vad tror du? Inom FN, som jag nämnt nyligen, så belönas barns deltagande och flitighet kopplat till studier med mer mat till familjen.

Nu är Merkel påväg till Grekland. Vi skall vara glada över att Tyskarna är så flitiga och framgångsrika att de hittills i nutid klarat av att rädda Europa från totalt sönderfall. Vi skall också tacka dem för att de kräver att de som misshushåller med sin ekonomi också måste ta ett "enskilt" ansvar för det beteendet. Inte minst ur ett marknadsekonomiskt perspektiv är det viktigt.
http://www.di.se/artiklar/2012/10/8/kaos-befaras-nar-angela-merkel-besoker-aten/