Ömsesidig respekt

Genom åren har jag hunnit vara med om en hel del. Inte minst många möten med andra kulturer i Sverige och utomlands. Jag gillar mångfald och skillnader. Det är mångfalden och skillnaderna som berikar. Tänk vad tråkigt om allt var lika. Blunda ögonen och tänk dig att alla hus där du bor skulle se lika ut. Blunda igen och tänk dig att alla skulle se ut som jag. Om du inte gillade olikheter tidigare visst känns det mer rätt efter att du blundade och såg en väldigt tråkig bild framför dig, eller?

Behandla andra som du själv vill bli behandlad
En reflektion kopplat till mötet med andra kulturer och personer är att långt ifrån alla människor har lärt sig att bemöta varandra med en ömsesidig respekt. Varför är det så svårt för många att inte döma i förskott? Varför är det så svårt för många att inte behandla andra som man själv vill bli behandlad och bemött? Självklart är jag inte heller tillräckligt bra på att behandla och bemöta alla mina medmänniskor som jag själv vill bli behandlad. Jag försöker dock att ta den utgångspunkten i livet. Jag har lärt mig att det lönar sig. Ett leende belönas ofta med ett leende tillbaks. Att hålla upp en dörr för sina medmänniskor smittar av sig. Att hjälpa någon att få en kontakt brukar oftast leda till egna nya kontakter osv. Hur bra är du på att behandla och bemöta dina medmänniskor med respekt oavsett var de kommer ifrån, vilken utbildning de har, vilket kön de har, hur de ser ut etc?