Muammar Gaddafi är ett utmärkt och extremt exempel på en totalitär ledare som inte kan tänka sig någon annan än sig själv högst upp i Libyens hierarki. Han t o m mördar sitt egna civila folk som obeväpnade endast kräver att deras röster skall bli hörda och att någon form av demokrati skall införas. Det är svårt att skiljas från makt och rikedom. Därom kan en och annan vittna. Jag hoppas att folket lyckas fälla honom och jag hoppas att hans diktatur inte bara ersätts av en ny självcentrerad, maktfullkomlig och girig diktator. Risken är stor eftersom det finns ett hov runt honom som inte vill förlora sina privelegium. Gaddafi har definitivt makthybris.
Precis som i vår del av världen kommer aldrig alla att förorda samma ledare. Förhoppningsvis kan de dock välja nya ledare som i vart fall får stöd av en majoritet och som sedan visar ett gott ledarskap genom att verka för hela det Libyska folkets bästa. Det är glädjande att fler och fler av världens diktaturer nu verkar falla. Jag hoppas de snabbt klarar övergången till demokrati. Det är inte lätt. Det visar inte minst det Afganska experimentet.
Jag hoppas att det inte blir en religiös gruppering som tar över. Om man är för alla människors lika värde och om man är för religionsfrihet blir det absurt om man inte skiljer stat från religion. I dagens samhälle behöver inte statsmakten religiösa platser för att kommunicera med folket. Twitter, facebook och andra verktyg sprider budskapen snabbare och bättre idag.
Svenska näringslivsexempel
Folkpartisten Per Gyllenhammar var ett lysande svenskt exempel på en person som i unga år fick mycket makt (tog tidigt över efter sin pappa i Skandia för att sedan tidigt ta över efter svärfar i Volvo) och som länge var en mästare på att finta bort sina motståndare om makten. När han föll var bitterheten stor och han begav sig på landsflykt. Även Gyllenhammar hade enormt svårt att skiljas från den särställning han byggt upp som svensk maktfaktor. Han hade definitivt makthybris. Möjligen var hans stora misstag att underskatta Sören Gyll som höll i rodret på Volvo när Gyllenhammars enastående maktepok i Sverige tog slut. Nu har kärleken lockat honom åter till våra marker.
Media
Det är viktigt med journalister! Granskande journalister är viktiga för att minska risken för korruption och för att försvara demokratin. Som med alla yrkeskårer finns duktiga och mindre duktiga journalister. Det finns också mer eller mindre seriösa mediabolag. När ett mediabolag bestämmer sig för att de inte gillar någon och konsekvent och under lång tid försöker begå mediamord, då har man definitivt fått makthybris. Vem åtgärdar sådant? Konsumenterna hoppas jag gör sitt.
Maktblocken
Staten, näringslivet och media är samlingsord för de stora maktblock som finns i vår värld. Det är inte konstigt att det finns personer inom dessa sfärer som får makthybris. I synnerhet om de bara har ett gäng "ja" sägare runt sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar