Kapitalism i kris

Det är bra att lyfta blicken lite då och då. I Sverige har många det fortsatt bra. I Sverige börjar flera etablerade företag att åter visa goda resultat. I Sverige ökar skillnaderna mellan de som har och de som inte har. I övriga västvärlden ökar skillnaderna mellan de som har och de som inte har ännu mer. I länder som Kina, Ryssland, Brasilien och Indien blir de som har allt fler. Tiderna förändras.

Kan man säga att kapitalismen har en kris när de som har blir allt rikare? Mitt svar på den frågan är självklart ja. Det finns få politiker i västvärlden, oavsett politisk ideologi, som efter den enorma finanskris som drabbade oss vill låta marknadskrafterna vara så fria som de varit. På område efter område visar politiska krafter i västvärlden handlingskraft genom att införa en massa nya regler för att tygla marknaden. Det kan tyckas bra. Det efterfrågas framförallt av många invånare som med all rätt inte accepterar att vissa blir enormt rika på att kortsiktigt leka med andras pengar. I synnerhet när vi skattebetalare skall plocka upp skräpet när kalaset är slut. Det gäller ändå att hålla tungan rätt i munnen när man förändrar. En negativ effekt av alla de nya regler som införs, inte minst i de finansiella systemen, är att det drabbar de som inte har, det drabbar innovationsklimatet och tillväxten. Idag är det ännu svårare än tidigare för nya idéer, ofta med bärare som inte har, att få tillgång till det kapital som krävs för att förverkliga en idé. Det behövs många idéer som testas för att några skall lyckas. Många av de idéer som har stor bärkraft i vår del av världen är kapitalkrävande.

Det är bra att vi reagerar mot en vansinnigt kortsiktig kapitalism. Det får dock inte innebära att vi ifrågasätter grunderna till marknadsekonomin. Grunderna för marknadsekonomin är att våra sociala och överlevnadsbehov skapar marknader som kan mötas av personer och organisationer som kan tillfredställa dessa behov. Om fler försöker möta behoven uppstår en hälsosam konkurrens som driver ner priser och gör att fler kan ta del av det som erbjuds. Utan konkurrens inget tryck på effektivitet och nytänkande.

Det finns många företag som är duktiga på att kombinera ett globalt ledarskap och lönsamhetsfokus med att vara en god samhällsmedborgare. Jag har haft förmånen att jobba i två liknande företag, IBM och Ericsson. Dessa företag tycker jag är utmärkta exempel på företag och kulturer där man kombinerar kapitalismens drivkrafter med ett starkt samhällsengagemang. Båda dessa företag och dess kultur satsar mycket på att vara goda samhällsmedborgare på varje marknad där man är engagerad. Vägen mot en mer hälsosam kapitalism är att fler följer i IBM och Ericssons exempel. Vägen mot en mer hälsosam kapitalism är att underlätta för långsiktig finansiering och begränsa möjligheten att kortsiktigt spekulera.