Orättvisa

Betygsinflationen orättvis

Jämlikhet och rättvisa är mycket viktigt för många människor. Extremt viktigt för mig. I jämlika och rättvisa samhällsbyggen frodas individuella möjligheter som bäst. Där kan alla utifrån sin förmåga och sina målsättningar fylla sitt liv på ett rikt och meningsfullt sätt. I Sverige, och övriga Norden, har vi bland annat kommit längst i världen med jämställdhet mellan kvinnor och män. Inte minst mina tidigare svenska kvinnliga släktingar har kraftfullt bidragit till att kvinnor i Sverige har samma rättigheter och skyldigheter som män. För min dotters och barnbarns skull vill jag nu att den sista stora matchen om jämlikhet avgörs. Männen måste helt dela på familjeansvaret. 

Det viktigaste för livets utveckling är skolan och hur vi presterar där. Och skolans utvärderingssystem måste bli mer jämlikt och rättvist!

”Under hela 2000-talet har svenska elever blivit allt kunnigare. I alla fall om man ska tro betygen. Men nationella prov och internationella tester avslöjar att det handlar om glädjebetyg.”

”På onsdagen kom den hett efterlängtade betygsutredningen. Den visar att betygsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare och skolor” 

”Men det allra bästa är att utredare Henrekson understryker att också elever som går ut nian med betygen 1-3, som motsvarar dagens F, i kärnämne bör få börja på nationellt program på gymnasiet.”

https://www.expressen.se/ledare/ledare-sola-inte-med-att-sanka-gladjebetygen/

Istället för att återinföra medaljer borde den nuvarande regeringen fokusera på att laga en kraftigt skadad skola! Idiotin med betyget F måste bort. Betygsystemet måste bli både rättvisare och konkurrenskraftsfrämjande. Är det möjligt? Ja!

Trots att delar av den nuvarande regeringen ligger bakom mycket av dagens dåliga skolordning, inklusive F, finns hopp om de tar nedan utredningsförslag om ett 10 gradigt betygsystem på allvar. Wao vad jag hade blivit taggad av att försöka få 10:or. ”Tian öppnar upp taket och låter eleverna ana att det finns en stjärnhimmel ovanför. Den kan ge särbegåvade elever lust att svinga sig så högt upp som potentialen faktiskt tillåter, och – minst lika viktigt – manar lärare att ta vara på de sällsynta begåvningarna.”

Susanna Birgersson, GP, reflekterar klokt om det nya förslaget på betygsystem nedan! Implementera det NU!

”Skolans problem är komplext och det finns ingen enskild reform som kan dika ut träsket av flum, byråkrati och ideologisk idioti. Eller? Nej, det gör det inte, men det föreslagna betygssystemet skulle kunna nå väldigt långt, alldeles på egen hand. Så bra är det.”

”Genom en snillrik konstruktion ska enskilda elever få ett meritvärde som delvis består av lärarens bedömning av elevens kunskap, delvis av resultatet på de nationella proven. På individuell nivå kan betyget avvika något från provresultaten, både uppåt och nedåt, men på skolnivå kommer betyget harmonisera med de nationella proven.”

”Oseriösa skolföretag kommer alltså inte kunna konkurrera med oskäligt fin betygsstatistik. 

”Som om inte det är nog:

”Det tog åratal innan skolpolitikerna förstod att betyget F och dess underkänt-funktion, är extremt destruktiv. Skolorna tvingas enligt lag att lägga stora resurser på alla elever som riskerar att hamna under gränden för godkänt, också om motivation och kognitiv förmåga att nå godkänt saknas. Därtill har vi gjort tillgången till vidare utbildning nästan ouppnåelig för dem som inte lyckas få godkänt i en lång rad teoretiska ämnen. Det är grymt och omåttligt korkat. Måste man verkligen behärska grammatik och geometri för att kunna bli djurskötare, arbeta i storkök eller utbilda sig till målare? Givetvis inte.”

”Dagens betygskriterier kan verka transparenta och rättssäkra, men i själva verket är de godtyckliga. Det är ändå läraren som avgör till exempel om eleven kan göra ”välgrundade och nyanserade reflektioner” i samhällskunskap – eller om de i och för sig är ”välgrundade” men däremot inte ”nyanserade”. Enligt förslaget ska läraren inte längre sätta betyg utifrån de många och snåriga betygskriterierna, utan göra en samlad bedömning av hur elevens resultat förhåller sig till ämnets syfte, mål och centrala innehåll. Det där som lärare oftast vet intuitivt.”

”Ja, det är som att läraren ska tillåtas bli människa igen, inte bara en maskin som hanterar matriser, utan en myndighetsperson vars omdöme och erfarenhet tillmäts vikt och värde. Och när betygen binds upp mot skolans snitt, då blir läraren friare i förhållande till elevers och föräldrars krav och gnäll.”

https://www.gp.se/ledare/nya-betygssystemet-ar-en-10-poangare.313e7521-f142-44b4-9605-ebdf77247de1

Underhåll, laga och bygg nytt

Välskött offentlig ekonomi nödvändig

De privatpersoner som äger ett eller fler boenden vet att man måste kunna låna till investeringen, finansiera köpens kostnader i form av räntekostnader, driftskostnader och underhållskostnader. Samma logik gäller för våra gemensamma tillgångar. Så är det. En växande kommun måste nå ett överskott och kunna låna pengar. Politisk stabilitet och en ekonomi i balans är helt avgörande för priset på finansieringen. Det är ett av många skäl till varför Utvecklingspartiet demokraterna till sist landade i stöd till S i Uppsala. 

För att klara både ett bra underhåll och nyinvesteringar måste man driva den befintliga verksamheten effektivt för att skapa överskott som krävs för nyinvesteringar. De största behoven av nyinvesteringar finns inom Uppsala kommuns bolagskoncern. Det är dags att tydligt tala om både underhållsbehovet och behovet av nyinvesteringar. Stora delar av västvärlden har nu stora konkurrensnackdelar kopplat till att till exempel Kina och Vietnam har en fantastiskt modern infrastruktur.

En framgångsrik samhällsutveckling kräver att vi underhåller, lagar och bygger nytt. Framförallt viktigt att vi underhåller och lagar det vi har. Det är beklagligt att många kommuner inte sköter underhåller våra tillgångar bättre. Nytt, nytt och nytt är roligare för många istället för god omsorg om det man har. Det är ofta inte miljö- och klimatsmart. Ibland vill man bygga nytt för att klara en önskad tillväxt. Ibland måste man bygga nytt för att till exempel gamla lösningar blivit allt för dyra i drift och omoderna. WSP har publicerat flera rapporter om underhållsberget. Man måste ta utmaningarna på stort allvar.

https://www.wsp.com/sv-se/nyheter/2022/el-vagar-jarnvagar-och-vatten-det-viktiga-underhallet-skjuts-pa-framtiden

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om att kommuner och staten länge misskött underhållsarbetet och investeringsbehovet. Uppsala är inget undantag då till exempel Uppsala Vatten och Avfalls AB har både stora underhållsskulder och nyinvesteringsbehov. Ett annat exempel är akutmottagningen på Ackis som ständigt får stryk för på tok för liten kapacitet. 

”Fram till och med 1970-talet höll sig svenska staten med en särskild investeringsbudget vid sidan av den vanliga driftsbudgeten. Stora investeringar i vägar, bostäder, hamnar, kraftverk och ledningar finansierades separat från löpande utgifter för vård, skola, omsorg eller pensioner. Det är egentligen en naturlig uppdelning. Investeringar görs för att de ska ge tillbaka pengar längre fram. Konsumtion handlar om att spendera pengar här och nu. Det är därför mer försvarbart att låna pengar till investeringar än till konsumtion. Samma uppdelning görs i privata företag. Varför slutade man då med denna ordning på budgetdepartementet? Den uppmärksamme läsaren kanske redan ställt sig frågan om inte ”skola” också bör räknas som en investering. Eller kanske undrar ni om inte bostäder bör betraktas som konsumtion?”

”Som så ofta inom politiken finns det gränsdragningsproblem mellan olika kategorier. Det betyder dock inte att den mest intelligenta lösningen alltid är att sluta kategorisera. Hopslagningen kan ha bidragit till att Sverige efter 1980 underfinansierat sin infrastruktur. Det märks inte minst på landsbygden där underhållet av vägnätet ofta ligger på miniminivå. Detsamma gäller vatten- och avloppsnätet (VA) och delar av elnätet. All distribution är förstås dyrare på landet. Städerna har å andra sidan slukat merparten av de senaste 20 årens invandringsdrivna befolkningstillväxt på över en och en halv miljon människor som i sin tur belastat infrastrukturen där.”

”Den växande infrastrukturskulden råkar sammanträffa i tiden med att Sverige fick ett nytt finanspolitiskt ramverk på 1990-talet. I huvudsak var denna nyordning nödvändig. Sveriges förtroende var kört i botten efter att vi levt över våra tillgångar under 1980-talet, pengar som inte sällan plöjdes ned i en ineffektiv byråkrati. Vi var tvungna att sätta betsel på oss själva.”

”Klart är att det så kallade överskottsmålet (över konjunkturcykeln) i statens budget nu borde kunna ersättas med ett balansmål – det vill säga att det borde räcka om budgeten går plus minus noll. Det är knappast en höger-vänsterfråga då de frigjorda pengarna lika gärna kan användas till skattesänkningar som välfärdssatsningar. Men grundfrågan är om de inte framför allt bör gå till investeringar i landets infrastruktur – något näringslivet länge efterfrågat. Därtill har vi den kommande mångmiljardupprustningen av det militära försvaret. Så räcker det med att bara införa ett balansmål – som givet behoven ger ett ganska marginellt tillskott?”

”När vi nu ser ut att gå in i en lågkonjunktur kan det vara läge att satsa från statens sida – när väl inflationen sjunkit ned igen. Tanken att återinföra någon form av investeringsbudget förtjänar också en seriös diskussion. Det är i varje fall att föredra framför så kallad offentlig-privat samverkan, med delvis privat finansiering som tas ut i avgifter, vilket i regel både blir dyrare och sämre för medborgarna – vilket Arlandabanan är ett pedagogiskt exempel på. Staten lånar alltid billigast. Om inte annat är det troligt att liknande initiativ snart tas på EU-nivå. Europa är långt ifrån samma infrastrukturkris som USA, men i konkurrensen med Kina och Indien kommer det behövas stora investeringar även i den offentliga infrastrukturen. Frågan är bara var makten över besluten ska ligga.”

https://www.gp.se/ledare/dumsn%C3%A5lt-att-l%C3%A5ta-infrastrukturen-f%C3%B6rfalla-1.82732212

Fotbollsspänning och mod

Varumärkesbygge
Är image och varumärkesbyggande viktigt? Ja, det är väldigt viktigt. Kan starka framgångsrika varumärken byggas på lögner? Nej. De måste vara ärliga och regelbundet leverera utifrån sina löften. Ett sätt att bygga starka nationella varumärken och image är genom idrott. Idrotten har därför sedan årtusenden använts som del av önskad propaganda. Sveriges fotbollslag i VM, och deras prestationer, påverkar självklart bilden av Sverige. Inte minst bilden av att vi är ett av världens mest jämlika land.

Ny spekuleras det för fullt om den svenska förbundskaptenen, Peter Gerhardsson, i fotboll var ”galen” eller ”smart” när han valde sin startelva mot USA igår. Även om Sverige skulle förlora mot Kanada var Gerhardssons drag ett bevis på att han är en klok och modig ledare. Det ger sannolikt bra resultat redan i detta VM samtidigt som det lägger en ännu bättre grund för framtida landslag. Nya krafter har fått göra matchpremiär i ett VM. Det kommer garanterat motivera dem ännu mer framåt. Bra för fortsatt imagebygge kopplat till Sverige. Mod är något jag tycker många svenska forskare och affärsmänniskor i tusen år representerat. Tidigare svenska samhällsledare har också haft mycket mod. Något jag länge saknat inom modern svensk politik. Kanske kommer Nyamko Sabuni att åter föra in modet att stå upp för det rätta och hållbara i svensk rikspolitik.
https://www2.svenskfotboll.se/landslag/damer/varldsranking/
https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/jag-vill-alltid-spela-men-de-tar-ut-laget/

Vad förknippar du med svenskhet? Ja, ja, ja jag vet att vi alla är unika och att vissa hatar att man kan försöka ge stereotypiska beskrivningar som normaliserar och sårar dem som inte känner sig sedda och förstådda. Nu är det dock så att varje människa inte är en ö i ett samhällsbygge. Vi är en mäktig pusselbit i ett stort och ständigt förändrande samhälle. De mest framgångsrika samhällsbyggarna liknar framgångsrika företagsbyggare. De har tydliga ambitioner, tydliga värdegrunder, inkluderar sina medarbetare, är respektfulla och utåtriktade och förstår värdet av image och varumärkesbyggande för att locka till sig attraktiva människor.

Jag vill att Uppsalas och Sveriges varumärken starkt ska kopplas ihop med ambition, nyfikenhet, innovation, lagarbete, värderingsstyrd mångfald och företagsamhet. Vad vill du? Nedan historiska berättelse tycker jag är ett exempel på hur denna image och vårt varumärke kan byggas och stärkas. Visste du att det var en svensk expedition ledd av holländare som var bland de första kolonisatörerna av Nordamerika? Att det var ett multikultigäng på svenska kronans uppdrag som grundade det attraktiva lågskatteparadiset Delaware? Det visste inte jag förr. Se gärna den bifogade historiska berättelsen om skeppet ”Kalmar Nyckel” och dess uppdrag.
https://www.svtplay.se/video/22655630/vetenskapens-varld/vetenskapens-varlds-sommarfavoriter-kalmar-nyckel-jakten-pa-nordamerikas-rikedomar
https://www.expressen.se/sport/kronikorer/tomas-pettersson/sjalvklart-kunde-sverige-inte-vinna-med-det-laget/

Dagens besvikelse
Marika Lindgren Åsbrink. ”Åtstramningen” av välfärden har bara börjat. Hon drar fel slutsatser om skälen till åtstramningarna. Skälen är volymrelaterade och kopplade till brist på kompetenslyftsprogram i kombination med flyttprocess. Fler äldre äldre, fler barn och många invandrare som inte matchas snabbt mot självförsörjning gör att volymen ställer till problem i välfärden. Volymer, det där vi inte får prata om i Sverige. Vi får inte heller prata om att grupper ställs mot grupper. Ovan har du tre stora grupper (om än heterogena). Yngre, äldre äldre och bidragsberoende invandrare. När volymer spökar, hur prioriterar du bland dessa grupper?

”I Sverige visar forskning att SD har varit särskilt framgångsrika i områden där fler fått det relativt ekonomiskt sämre sedan 2006, dels på grund av av regeringen Reinfeldts reformer, dels på grund av finanskrisen.”

”Framväxten av de högerpopulistiska partierna kan också kopplas till strukturomvandlingen i globaliseringens och robotiseringens spår. En del av bekymren är alltså direkt politiskt skapade, i andra fall handlar det om bristfälliga politiska svar på kraftfulla omvärldsförändringar.”

”Det är på intet sätt förvånande att människor reagerar på minskad trygghet, pressade plånböcker och försämrad ställning på arbetsmarknaden. De vänder de etablerade partierna ryggen och letar svar någon annanstans.”

”Vi står alltså inför en smygande åtstramning av välfärden. Tillsammans med de andra ekonomiska förändringar vi gått igenom skapar det en farlig politisk cocktail, som glädjen hos den lilla klick höginkomsttagare som får sänkt skatt inte kan kompensera.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/atstramad-valfard-goder-politisk-populism-28246

Dagens stjärnor
Expressens ledare. Det skulle vara utmärkt om teknikstöd kan fixa så att vi som kör fordon inte kan  måste köra fortare än beslutade fartgränser. Oavsett hur frustrerande det kan bli ibland....
https://www.expressen.se/ledare/gor-det-omojligt-att-kora-for-fort/

Yta för stunden eller långsiktigt värde

Mening och sammanhang
Ska politiker försöka göra något åt problem och förstärka möjligheter, eller ska politiken handla om att försöka vara ”någon”? Ska stora frågor och sammanhang stå i centrum eller är det egot för människor som ska företräda andra som ska få vara i fokus? Mrs Thatcher, västvärldens första demokratiskt valda kvinnliga regeringschef (Storbritannien) gav uttryck för sin avsky över förskjutning från uppgiftslösning till självcentrering bland politiker. Kanske till delar en konsekvens av ett system där politiker blivit ett yrke där många ledande politiker gått från ungdomsförbund och hela det vuxna livet försörjt sig på politiska arvoden. Jaget går lätt före laget och laget är ”bara” en plattform för maximering av egna intäkter. Personligen är jag övertygad om att politiken måste vitaliseras genom att locka yrkesmänniskor, och erfarna pensionärer, att utifrån grundläggande principer inom politiken bidra till det gemensamt bättre. Vi behöver många fler politiker som inte ser politiken som en karriär utan en viktig plattform för att bidra till bästa möjliga greppbara samhällsutveckling. Den övergripande utvecklingen som påverkar oss alla, mer eller mindre.

Vissa har Margaret Thatcher som förebild, andra har Nelson Mandela. Båda starka personligheter som gjorde stort intryck på sin omgivning. Båda påverkade många människor långt utanför de territorier där de blivit valda. En dog som symbol för förlåtelse, tolerans och samförstånd. Den andre som symbol för principfasthet. Principer är viktiga men de måste pragmatiskt balanseras mot kompromisser som förhåller sig klokt till demokratins spelregler. Mening kan skapas på många sätt. Tveklöst kände både Mandela och Thatcher att de gjorde nytta under sitt politiska engagemang. Deras långa arbetsdagar och nedprioriterade familjeliv hade en mening.

Mening och sammanhang kan skapas på många sätt. Ett hållbart sätt att bygga politiska rörelser är med hjälp av grundläggande principer. Principer som samlat kan förpackas i en ideologi.
Principer är viktiga för att minska risker med godtycke och för att skapa starka grupper av människor. Människor som väljer att ha ett antal principer som sin minsta gemensamma nämnare inom en förenings verksamhet. Är det svårt att förstå?
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideologi
https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

Principer är ofta kulturellt kopplade. Det vill säga att vi som enskilda människor har lättare att gilla principer som matchar kulturella seder och bruk från samhällen vi vuxit upp i. Ett exempel är hedersförtryck. Hedersförtryck kan tveklöst ses som en viktig princip inom ett samhälle som fortfarande ser klanen som den viktigaste samhällsgruppen. För att förändra människors principer krävs omfattande värderingspåverkan. I Kina skickas man till tuffa ”uppfostringsläger” om man tänker ”fel”. I Sverige borde integrationsarbetet kraftigt växlas upp bland annat genom att tydliggöra kända generella kulturella skillnader mellan till exempel afghaner och svenskar. Och när de är ”på bordet” tydligt, men förenklat, redogöra för vad som gäller oss alla på det svenska territoriumet. Sveriges rikes lag som i sin helhet beskriver vad som i detta land anses vara rätt och fel, och konsekvenserna av att välja fel väg. Om man åker fast...
https://www.synonymer.se/sv-syn/princip
https://genteknik.nu/fyra-principer-for-att-gora-moraliska-val/
http://omställning.net/om/sju-principer/

Svend Dahls artikel nedan är mycket läsvärd i sammanhanget. Gå inte på det okunniga pratet om att det inte är svårt med kulturella skillnader. Det är svårt för människor med mycket olika kulturer att leva tillsammans om skillnaderna görs till konfliktytor och ovilja att söka samförstånd råder. Och i alla tider har vissa människor sökt individuell makt genom att förstärka konflikter. Den guruförklarade steategikonsulten Peter Drucker talade ofta om att ”Culture eats strategy for breakfast”. Väldigt många ledande politiker skulle behöva lyssna på hans kunskaper som också bygger på omfattande forskningsstudier.
https://www.managementcentre.co.uk/culture-eats-strategy-for-breakfast/

”Kaufmanns slutsats är att det är demografi och kultur, och inte ekonomi, som är nyckeln till att förstå högerpopulism. Snabba demografiska förändringar gör majoritetsbefolkningen mer medveten om sin kulturella identitet och risken att det sammanhang man känner sig hemma i håller på att gå förlorat.”

”De senaste årens debatt om svenskhet och svenska värderingar bör ses mot en sådan bakgrund. Även i ett samhälle där det finns en lång tradition av solidaritet med omvärlden har den egna identiteten politisk betydelse. Mötet med människor som har andra värderingar och prioriteringar gör oss helt enkelt mer medvetna om de liberala och sekulära värderingar som utmärker det svenska samhället.”

”Dessa demografiska förändringar märks idag i allt fler människors vardag. Inte minst syns de i sömniga landsortskommuner där gamla stadshotell och kursgårdar förvandlats till boenden för asylsökande, medan affärslokaler på många håll tagits över av butiker som vänder sig till de nya kommuninvånarna. Det har på kort tid förändrat många småstäders karaktär.”

”Men det innebär också att frågorna om kultur och identitet kommer att bli allt viktigare. Hur ska det faktum att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle vägas mot att en överväldigande majoritet i SOM-institutets mätningar menar att integrationspolitiken bör ha som mål att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur och tradition?”

”Svenska politikers förmåga att konstruktivt förhålla sig till den frågan kan i själva verket vara det som avgör möjligheten att långsiktigt vinna folkligt stöd för en liberal syn på migration.”

http://www.gp.se/ledare/det-är-kultur-och-identitet-som-avgör-1.12030597
Dagens besvikelse
Manuel Macron, Frankrikes president. Thomas Sterner beskriver ett av Macrons stora misstag på ett bra sätt. Synd för klimatutvecklingen att han och hans närmaste klantade till det så mycket. Tyvärr inte förvånande när människor som växer upp och lever i exklusiva bubblor får styra. Det borde vara självklart att förstå det politiskt dumma att enbart gynna dem som redan är mycket priviligierade. Bubbel

”Klimatet är långsiktigt. Politiker har däremot bara några månader på sig att handla. Macron har redan förslösat mycket av sitt förtroendekapital. Synd. Frankrike försökte bli det andra landet efter Sverige att ha en hög skatt på koldioxid. Men Macrons regering förklarade aldrig varför detta var nödvändigt för klimatet. När man höjer drivmedelsskatter måste man dessutom använda pengarna på ett sätt folk kan förstå och uppskatta – eller betala tillbaka dem, till exempel genom att sänka andra skatter. Macron valde istället att skatteväxla mot förmögenhetsskatten! I ett läge där det redan råder stor upprördhet över vidgade inkomstklyftor. Undra på att de gula västbärarna blev upprörda.”
http://www.gp.se/ledare/att-vända-ett-tankfartyg-1.12152365

Dagens stjärna
Johan Hakelius. När man gör odemokratiska förhållningssätt till sin huvuduppgift har man förlorat sin demokratiska legitimitet. Trist att de partier som säger sig vila på liberal grund inte utvecklar och driver sin politik bättre. Trots prat om både konservativa- och socialistiiska vindar är jag övertygad om att en väldigt stor andel av Sveriges invånare har ett inre liberalt kompass. Vare sig de förstår det eller ej.

”Jag tar upp saken, eftersom jag faktiskt fortfarande har svårt att begripa regeringsbildningen, eller kanske snarare bristen på regeringsbildning. På fredagen talade talmannen med både moderat- sosseledare på telefon. Liberalerna håller på att dela sig och Centern ska kalla in sitt förtroenderåd. Men allt är precis som det varit sedan i början av september: så snart Centern bestämmer sig är saken biff. Och biff kan knappast bli så mycket annat än att Stefan Löfven får fortsätta. Av de oförenliga löften som Centern ställt ut, är löftet att inte bli stödparti till sossarna det som är möjligt att svika. Det andra löftet – att aldrig ge stöd till en regering som behöver hjälp av Sverigedemokraterna – har vuxit och vuxit tills det blivit Centerns själva existensberättigande.”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/vill-centern-ge-tillbaka-skane-till-danmark/
https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6188487

Skandal är ett för lindrigt ord

Hönan eller ägget...
Hur dåligt får man sköta ett samhälle som politisk ledning utan att straffas hårt för sina misslyckanden? Väldigt mycket av det en kommun ansvarar för är reglerat enligt lag. Det som en kommun framförallt starkt påverkar är hur man stimulerar till ett positivt näringslivsklimat och hur det offentliga rummet utvecklas med byggnader, vägar, fritidsanläggningar och så vidare. Även om dagens kommunala utjämningssystem inte uppmuntrar lokala politiker att vårda och utveckla det lokala näringslivsklimatet inser de flesta politiker, oavsett partitillhörighet, att det är klokt. Men uppenbarligen inte i Uppsala. Tro mig, jag har allt sedan mitt politiska engagemang för Uppsalabornas bästa varit mycket engagerad i att bidra till ett mycket bättre lokalt näringslivsklimat. Att det idag är uppförsbacke i Uppsala är inte så konstigt eftersom MP, S och V inte alls kan ses som näringslivspositiva partier. Inom istort alla kommunens verksamheter missköts relationerna med näringslivet. Ett av många exempel är vinstjakt istället för en tuff kvalitetsförsäkran. Våra företagare är de "hönor" som värper "äggen" i våra samhällen. Winston Churchill uttryckte det väl beskrivande: ”Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset.”

Efter förra årets bedrövliga ranking i Svenskt Näringslivs värdefulla ranking av kommunernas näringslivsklimat trodde jag det var omöjligt att Uppsala skulle försämras ytterligare! Det var möjligt! Uppsala fortsätter att rasa och hamnar nu på skandalösa plats 213. Plats 213 av 290 kommuner... Det är en stor skandal och ett enormt underbetyg till Uppsalas majoritet, S, MP och V. Det enda som är bra med detta stora misslyckande är att den nya näringslivsdirektören nu omöjligen kan misslyckas mer. Det är uppenbart att den rödgröna ledningen i Uppsala inte förstår vad som är huvudsak och bisak i välfärdsskapandet.
http://mobil.uppsalatidningen.se/aktuellt/rodgron-satsning-pa-klimat-och-arbetsklader-4742127.aspx

En skandal ska kallas en skandal. Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande. Uppsala har bland de bästa förutsättningarna i Sverige att vara ett lokalsamhälle där företagsamheten lever i god harmoni med övriga samhället, så är det inte. S och MP äventyrar Uppsalabornas långsiktiga välstånd och försämrar kraftigt våra möjligheter till ett bättre integrationsarbete genom sitt mycket negativa förhållningssätt till näringslivet.
http://www.foretagsklimat.se/?name=Uppsala
http://www.foretagsklimat.se/
http://24uppsala.se/2017/09/26/uppsalas-jatteras-i-foretagsklimatsranking-en-skandal-ska-kallas-en-skandal/
http://mobil.unt.se/start/uppsalas-samsta-placering-nagonsin-4769794.aspx

Dagens kalkon

Erik Pelling. Satt nyligen och talade i P4 Radio Uppland om hur befolkningstillväxt kan användas som hävstång för att bryta segregationen.... Det Pelling borde ha sömnlösa nätter över är det av Uppsalaföretagare upplevt värdelösa näringslivsklimatet. Ett stärkt näringsliv som upplever Uppsala kan kraftigt bidra till att integrationen blir betydligt framgångsrikare och segregationen ett mindre problem.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6785374

Dagens stjärna
Alice Teodorescu. Klok, ansvarstagande och klarar av att balansera ideologiska perspektiv med pragmatism!
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-antirasister-och-rasister-i-armkrok-igen-1.4669083

Ett skenande politikerförakt

Förtroende

Kan man ärva förtroende? Nej. Förtroende måste alltid förtjänas. Precis som mellan föräldrar och barn byggs förtroende mellan människor utifrån hur vi beter oss mot varandra. En förälder som röker mycket är knappast trovärdig mot sitt barn om den säger "det är väldigt dumt och dyrt att röka". Vilket barn vill se sin förälder som dum? Förtroende måste vi ständigt förtjäna i förhållande till varandra. Personligt förtroende och ett varumärkes förtroende tar lång tid att bygga upp men kan snabbt raseras. Det raseras när man inte levererar i förhållande till det man sagt och gjort tidigare. Förutsägbarhet är viktigt för att människor ska känna förtroende för varandra. Om jag ber en vän om hjälp förväntar jag mig att de hjälper mig. Om en vän ber om min hjälp förväntar sig hen motsvarande stöd. Självklart kopplat till stöd som ligger inom lagens alla perspektiv.

http://www.synonymer.se/?query=f%F6rtroende 

Sanningssägaren

Bland många Uppsalabor har jag fått smeknamnet "sanningssägaren". Det tycker jag är intressant. Det indikerar att de anser att jag till skillnad från andra säger hur det är och vad jag anser om något. Personligen är jag glad över att jag har den imagen då jag agerar precis så. Jag kan inte låtsas som att jag inte ser problem. Jag anser att det är min uppgift som förtroendevald att visa att jag förstår vad som händer i samhället. Jag anser också att det är min och mina partikompisars skyldighet att möta samhällsproblem med förslag på förbättringsåtgärder. Just det gör vi också. Dessutom engagerar jag mig mycket i att förstärka möjligheter som invånare kämpar med. Jag törs utmana dig på att jag aldrig lyfter problem utan att också presentera förslag på hur vi kan lösa problemen. Att jag alltid agerar så är inte samma sak som att media rapporterar det. Jag törs påstå att jag representerar "What you C is what you get". Jag vare sig orkar eller vill leva på något annat sätt. Så länge jag får människors förtroende kommer jag fortsätta att göra allt jag kan för att leva upp till det ansvaret det innebär.

Demokrati i gungning

Vi lever onekligen i oroliga tider. Tider då förtroende är viktigare än någonsin. Det globala paradigmskiftet gör att vi befinner oss i en materiellt bättre tid än någonsin för jordens befolkning samtidigt som främst människor i krigshärdar och i stora delar av västvärldens befolkning känner sig som stora förlorare. Ropet på mer nationalism kan ses som ett försök från vissa att ta tillbaka politisk kontroll som i globaliseringen gått nationella politiker ur händerna. Jag kan förstå den frustrationen men i min värld är det till exempel EUs misslyckande att säkra en rimlig nationell beskattning av multisar som bidragit till denna frustration och möjlighet till negativ populism. Den transnationella politiken har i västvärlden misslyckats att bättre stå på det stora flertalets sida, det vill säga medelklassens sida. Därför befinner vi oss i en demokratisk gungning som riskerar att få hela EU projektet att haverera under 2017. Holland, Frankrike och Tyskland har val i år. Vi får se hur det går.

Det mest allvarliga i nuläget, i hela västvärlden, är att politikerföraktet kraftigt ökar. Vad leder det oss mot? Vilka konsekvenser får det om stora delar av befolkningen slutar lita på att folkrepresentanter i kommuner och för riket kämpar för deras bästa? Om de tror och blir allt säkrare på att politiska företrädare bara företräder egenintressen. Farligt, farligt! Visst träffar jag sådana personer men min uppfattning är att de allra flesta politiker jag träffar kämpar för mer än sig själva. Ett problem är dock att många inte är tillräckligt pålästa eller verklighetsförankrade för att känna att de klarar av att uttala sig och debattera svåra frågor. Många gånger är det nog också så att de inte vågar då vänstermedia kan vara brutal och partikarriären kan vara hotad om de gör minsta fel. Mod och ledarskap saknas i på tok för stor utsträckning. Vi kommunalpolitiker borde höja våra röster mycket mer! Det är vi som har bäst koll på vad som händer i våra samhällen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Politikerf%C3%B6rakt

http://www.unt.se/nyheter/omvarld/stark-misstro-mot-svenska-politiker-4543099.aspx

Lös problem

Visst kan vi ha en viss förståelse för att politikerföraktet växer när inte våra politiska ledare kan lösa ut viktiga frågor och reformera det som alla vet måste reformeras, på ett eller annat sätt. Det politiska blockspelet kan inte få vara det viktigaste. Sakpolitiken måste vara i fokus. Sedan länge vet vi att vi har stora brister inom mycket viktiga områden. Inte minst inom bostadsförsörjningsområdet. Håll med om att vi har all anledning att kunna vara besvikna på våra nationella politiker som inte kan förhandla fram reformförslag inom dessa viktiga områden! Visst kan vi vara besvikna över att mycket pengar och tankekraft lades ner av tidigare Framtidskommission utan att så många av alla deras kloka förslag omsatts i konkreta reformer!

http://www.regeringen.se/49b6cf/contentassets/c709bf195f8a48278ec51d02cdbc82cf/framtidskommissionens-slutrapport-svenska-framtidsutmaningar

Tågtrafiken

Skämmigt
Jag tvingas om och om igen konstatera att vi i Sverige inte kan få tågen att gå i tid även under perioder då det är strålande väder och varmt. Om och om igen är det inställda tåg och tåg med kraftiga förseningar. Det är inte nog med att det skapar stora samhällsekonomiska förluster, det är skämmigt också. Skämmigt när utlandsgäster besöker oss och förstår att det inte är en engångshändelse utan mer något som regelbundet äger rum. Idag fick jag kommentaren från en amerikansk affärsbekant på besök "I used to have the impression Sweden was a high tech country.......". Vad krävs för en avsevärd förbättring?