Deprimerande

En ljus framtid

Framtiden kommer bli ljus och positiv för alla människor som fokuserar på möjligheter, bildar sig och som hittar lagliga sätt att bli självförsörjande. Framförallt blir det ljust för dem som lyckas fylla sitt liv med sammanhang och mening. Sammanhanget att till exempel tillhöra olika grupper som har gemensamma målsättningar. Och engagerar man sig i kampen för att nå dessa målsättningar skapar man sig mening. Sammanhangen kan vara ytliga eller djupa. Eller både och. 

Min mening är att ständigt bilda mig och förhoppningsvis uppnå visdom innan jag dör. Min mening är också att bidra till mina barn och barnbarns positiva utveckling. Därutöver har min mening blivit att vända den negativa demokratiska trenden och bidra till att demokratin som metod för människans samarbete åter stärks. Jag känner ingen meningslöshet. Jag känner stor positiv framtidstro. 

Adam Cwejman, GP, tycks ha haft en dålig dag i sitt liv när han skrev nedan ledare. Idag har jag bland annat deltagit på en Uppsalamöte om Elitidrotten. Det var ett mycket bra möte. Och det var uppenbart att Cwejmans dystra framtidsbild inte delas av många miljoner som engagerar sig inom idrottens föreningar. Långt ifrån alla människor har gått i materialismens fällor. Långt ifrån alla människor behöver tro på en Gud eller tappa bort sig själva i den digitala världen. 

”Några av de mest utmärkande dragen för vår tid är följande: en majoritet av oss lever i stora städer. År 1900 levde 27 procent av den svenska befolkningen i tätorter och städer, eller “urbana områden”. Idag är den siffran 88 procent. Våra städer har blivit mer lika varandra, liksom livet vi lever i dem. Naturen befinner sig på behörigt och romantiserat avstånd.”

”Många av oss tillbringar numera en stor del av dygnet i digitala världar, vare sig de hör till yrket eller fritiden, gränserna däremellan har ju lösts upp. Med människans inträde i det digitala följer samhället. Och numera bor vi i den digitala världen granne med listigt utformade algoritmer som styr vår uppmärksamhet och tid.”

”En majoritet av oss är inte religiösa eller särskilt traditionella, i bemärkelsen att vi följer organiserade system som fyller våra liv med vägledning och andlig mening. Vi väljer det som är bekvämt, och väljer bort det svåra och kravfyllda som traditioner och religioner ofta påbjudit.”

”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”

”Aldrig har vi levt så länge och varit så fysiskt friska. Fler människor i världen är överviktiga än underviktiga. Viktnedgångsmediciner gjorde danska Novo Nordisk till Europas högst värderade bolag under en tid.”

”Vi lever i modernitetens tidevarv och trenden är att vi snarast kommer bli mer sammanflätade med teknologin, rationaliteten och den kapitalistiska ekonomin, inte mindre.”

”Resan vi är på, och dess riktning, påbörjades för mer än hundra år sedan. Inte långt efter att Friedrich Nietzsche i “Den glada vetenskapen” (1882) hade proklamerat att Gud var död “och vi har dödat honom – du och jag!” så skrev de italienska futuristerna - en samling poeter, konstnärer och filosofer – om hur den snabba rörelsen, framåtskridandet och föraktet för det gamla skulle definiera oss hädanefter.”

”Grundarna av de moderna techjättarna Meta, Amazon, Nvidia, Microsoft, Google, är sällan lika filosofisk lagda som Marinetti var. Men det finns ett undantag.”

”Marc Andreessen, techmiljärdär, investerare och numera nära samarbetspartner med Trumpadministrationen skrev för två år sedan Teknikoptimistens manifest. Det borde alla läsa som vill förstå det ideologiska fundament som ligger till grund för den stora AI-guldruschen som pågår just nu.”

”Marinetti och Andreessen är samma andas barn, trots avståndet i tid. Det ständiga framåtskridandet skapar, enligt Andreessen, “evig materiell skapelse, tillväxt och överflöd”.”

”Teknikoptimisten, hävdar Andreessen, tror “på romantiken i teknologin, i industrin. Tågets eros, bilens, den elektriska lampans, skyskrapans. Och mikrochipet, neuralnätverket, raketen, den klyvda atomen.””

”Marinetti och Andreessens tankar är de som definierar vår tid, oavsett vilket samhälle vi befinner oss i. Men de flesta av oss möter tekniken som konsumenter. Det är samma tekniska konsumtionskultur som förenar indier, kineser och svenskar.”

”Vi konsumerar – produkter, tjänster och befinner oss alla i det eviga digitala flödet. Dessa är visserligen på olika språk och innehåller olika trender men de är samtidigt alla lika i att de behöver, och får, vår konstanta uppmärksamhet.”

”I detta samhälle är platsen, rötterna, traditionerna och gamla gemenskaper överflödiga. De är reliker från det förflutna. Med åren lär fler och fler betrakta dem som närmast mytologiska fenomen, för vi blir mer digitala för varje år som går.”

”Samhället har med stor entusiasm gjort oss av med det som tidigare definierade oss som människor – rötterna, den metafysiska meningen i tillvaron och närheten till naturen. Vilket kanske är naturligt. Vi är framåtskridande varelser som ständigt lägger ny mark, bokstavligt och figurativt, under oss. Men vad återstår då?”

”Författaren Paul Kingsnorth skildrar den här nya människan och den civilisation hon har skapat. I sin senaste bok “Against the machine – On the unmaking of humanity” (2025) skriver han att “Vi – åtminstone om vi är bland de lyckliga – har varje pryl och recept och webbplats och butik och exotisk semester i världen tillgänglig för oss, men vi saknar två saker som vi verkar behöva, men ändå griper efter: mening, och rötter.””

”Att försöka återskapa mening, samvaro och rötter i den digitala världen är svårt bara genom insikten att utbudet och valmöjligheterna är obegränsade. Det kräver en oerhörd ansträngning att begränsa sig själv.”

”Den samtida människan, åtminstone om hon är lyckligt lottad, som Kingsnorth skriver, har allt men samtidigt inget. Vi kan få varje fysiskt behov tillfredsställt många gånger om. Men ändå så saknar vi något. Vi är förfrämligade från naturen, oss själva, varandra, våra rötter. Vi är materiellt de rikaste människorna någonsin, men existentiellt försöker vi ständigt fylla ett stort gapande hål inom oss.”

https://www.gp.se/ledare/svart-att-finna-mening-i-maskinen.ac6cc35a-9eca-4de5-89f4-e84860e467ff

Ja, nedan är positivt i min värld:

”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”

Jag är sekulär, jag är urban, jag är teknikoptimist, jag fascineras av universums oändlighet och big bangs nollpunkt, jag har en stark framtidstro och jag älskar filosofi. Jag gillar också regelbunden fysisk träning. Jag älskar att lära mig mer om mycket. På toppen av det gillar jag att skriva berättelser. Och jag är besatt av att försöka bidra till en stärkt demokrati. Det finns mycket som kan skapa mening i en människas liv. Materialismen och att bli rikast innan man dör tycker jag är en usel mening. 

Alla dessa prioriteringar

Att vilja duger inte, man måste alltid prioritera!

Politiker kan vilja allt möjligt. Det gör också enskilda politiker och partier. I den verkliga världen är det dock så att vi alla, i alla sammanhang, måste prioritera hur vi använder vår tid, hur vi använder andra begränsade tillgångar och vad vi använder våra begränsade pengar till. Inte minst inom sjukvården krävs ständiga prioriteringar. När man försöker förstå prioriteringarna genom att läsa hur de beskrivs på 1177 känner man ingen särskilt prioritering. Tycker du nedan ger tydliga instruktioner till vårdpersonalen? När jag gjorde min militärtjänst fick vi på allvar lära oss att vid allvarliga sjukvårdsinsatser prioritera bland begränsade resurser. Nedan är ett lysande exempel på att politikens företrädare idag inte vågar stå för känsliga prioriteringar. Det kommer att leda oss mot ett framtida sjukvårdssystem där basvården styrs enligt nedan och allt mer annat kopplas till vilka privata försäkringar vi tecknat. Kanske en del av de dyra arbetsgivaravgifter arbetsgivare idag tvingas betala. Då prioriteras arbetande människor. På grund av den politiska oförmågan att på allvar prioritera bland begränsade resurser får vi sannolikt innan min död ett system som direkt avviker från människovärdesprincipen. 

"Prioriteringarna i hälso- och sjukvården ska bygga på en värdegrund som riksdagen har beslutat om. Värdegrunden innehåller tre principer:

• - Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda       och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk   ställning.
• - Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste   sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de   svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte   känner till sina rättigheter.
• - Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation   mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika   behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas.
• Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen."

Adam Cwejman, GP, skriver klokt och läsvärt om att även politiker måste våga prioritera. Allt annat är att ljuga för dem man ska företräda. Vissa kallar det bra politiskt maktspel. Riskerna att förlora röster på att tydligt prioritera anses tydligen i vår demokrati för höga.

”Politik, mina kamrater, det är att vilja något”. Orden är Olof Palmes. Med ”kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft”, avslutade Palme samma tal, skulle den unga socialdemokratin skrida in i framtiden. Huvudbudskapet var att ideologierna inte på något sätt var döda, de levde, och i synnerhet socialdemokratin, menade Palme, var mer nödvändig än någonsin tidigare. Många gånger har orden använts för att inspirera eller kortfattat förklara vad det är politik handlar om – viljan att arbeta för det goda i tillvaron."

"Att vilja något är den enkla biten. Alla vill något. Men minst lika viktig som viljan, om inte viktigare, är insikten om alltings ändlighet. Alla ekonomier, må de vara din privatekonomi eller den svenska statens budget, styrs av sina begränsningar."

"Givet detta ställs människan inför väldigt svåra val. Praktisk politik, i synnerhet när den kommer nära medborgare i kommunpolitiken, är inte sällan ett gytter av till synes likvärdigt dåliga alternativ. Ständigt ställs politiker inför alternativkostnader: Om vi gör a så gör vi inte b. Det kostar alltid något. Det måste vara jobbigt för politiker som ska vilja så mycket samtidigt som de aldrig, under några omständigheter, ”ska ställa folk mot folk”, som det så ofta heter i den offentliga debatten. Men medan de utåt sett håller sig nära Palmes credo om att ”vilja något” vet de innerst inne att det egentligen handlar om att ”välja något”."

"Politik är prioriteringarnas konst och att prioritera innebär alltid att någon blir missnöjd. Men obehaget med att prioritera är värre än så. Det kräver dessutom att man ställer olika grupper och intressen mot varandra. Men vad händer om man vägrar välja?"

"Det finns dock hopp om att de ofrånkomliga prioriteringarna ska kunna ta en mer synlig roll i svensk politik. En majoritet av svenskarna förstår nödvändigheten av att välja eftersom de dagligen handskas med ändliga resurser i den egna privatekonomin. De är mätta på politiker med ett överflöd av vilja och en avsaknad av konsekvensanalys, de förstår att politik är att välja."

https://www.gp.se/ledare/politik-handlar-mer-om-att-v%C3%A4lja-%C3%A4n-att-vilja-1.62068025

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är ett nytt parti. Kanske är det därför vi bland annat vågar vara väldigt tydliga med vilka prioriteringar vi gör i UPs politiska program för Uppsala kommun och region Uppsala. Genom mig har UP också tydligt visat dessa prioriteringar i den Mål och budget som jag yrkade på för 2022 med plan för 2023 och 2024. Till skillnad från alla övriga partier visar vi tydligt att vi prioriterar kvalité inom skola, vård och omsorg före extrem byråkrati och administrativt arbete. Till skillnad från övriga partier prioriterar vi också vad som är viktigast att få ordning på inom skolan, vården och omsorgen. Du kan lätt ta reda på UPs sakpolitik genom att besöka www.updem.se. Där beskriver vi varför vi valt våra fokus, hur vi uppnår önskade resultat och när önskade förbättringar kan bli verklighet. Rösta klokt 2022!

https://updem.se/wp-content/uploads/2021/05/Utvecklingsparitet_demokraternas_politiska_program_2021-2028.pdf

Johan Rudström, UNT, har tyvärr sannolikt rätt om att alternativen till Socialdemokraterna får det mycket svårt i riksdagscirkusen. Trots att S är långt ifrån sitt tidigare starka väljarstöd är de fortfarande bättre än övriga partier på maktspel. I Uppsala hoppas jag att väljarna ger Utvecklingspartiet demokraterna en god chans att visa att vi demokratiskt kan styras mycket bättre än nu. Och att solen i det svenska politiska systemet inte självklart är det Socialdemokratiska partiet. Dagens oppositionspartier är helt enkelt vare sig tillräckligt relevanta eller skickliga.

”År 2021 kan läggas till handlingarna som ännu ett år då Sveriges socialdemokratiska arbetareparti styrt den svenska politiken. Ett av många de senaste 100 åren, kan tilläggas. Skälen till detta är en splittrad opposition som fortsatt att slita varandra i stycken, både partier emellan och inom partierna. Men också ett rejält stycke politisk hantverksskicklighet. Ju förr belackarna erkänner det, desto bättre för dem.”

”Det är fritt fram för oppositionen att göra anspråk på makten. Då krävs ett bättre samarbete och en vision för Sverige.”

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/det-kaotiska-aret-da-allt-gick-i-las-for-s/lymn0d7l

Yta för stunden eller långsiktigt värde

Mening och sammanhang
Ska politiker försöka göra något åt problem och förstärka möjligheter, eller ska politiken handla om att försöka vara ”någon”? Ska stora frågor och sammanhang stå i centrum eller är det egot för människor som ska företräda andra som ska få vara i fokus? Mrs Thatcher, västvärldens första demokratiskt valda kvinnliga regeringschef (Storbritannien) gav uttryck för sin avsky över förskjutning från uppgiftslösning till självcentrering bland politiker. Kanske till delar en konsekvens av ett system där politiker blivit ett yrke där många ledande politiker gått från ungdomsförbund och hela det vuxna livet försörjt sig på politiska arvoden. Jaget går lätt före laget och laget är ”bara” en plattform för maximering av egna intäkter. Personligen är jag övertygad om att politiken måste vitaliseras genom att locka yrkesmänniskor, och erfarna pensionärer, att utifrån grundläggande principer inom politiken bidra till det gemensamt bättre. Vi behöver många fler politiker som inte ser politiken som en karriär utan en viktig plattform för att bidra till bästa möjliga greppbara samhällsutveckling. Den övergripande utvecklingen som påverkar oss alla, mer eller mindre.

Vissa har Margaret Thatcher som förebild, andra har Nelson Mandela. Båda starka personligheter som gjorde stort intryck på sin omgivning. Båda påverkade många människor långt utanför de territorier där de blivit valda. En dog som symbol för förlåtelse, tolerans och samförstånd. Den andre som symbol för principfasthet. Principer är viktiga men de måste pragmatiskt balanseras mot kompromisser som förhåller sig klokt till demokratins spelregler. Mening kan skapas på många sätt. Tveklöst kände både Mandela och Thatcher att de gjorde nytta under sitt politiska engagemang. Deras långa arbetsdagar och nedprioriterade familjeliv hade en mening.

Mening och sammanhang kan skapas på många sätt. Ett hållbart sätt att bygga politiska rörelser är med hjälp av grundläggande principer. Principer som samlat kan förpackas i en ideologi.
Principer är viktiga för att minska risker med godtycke och för att skapa starka grupper av människor. Människor som väljer att ha ett antal principer som sin minsta gemensamma nämnare inom en förenings verksamhet. Är det svårt att förstå?
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideologi
https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

Principer är ofta kulturellt kopplade. Det vill säga att vi som enskilda människor har lättare att gilla principer som matchar kulturella seder och bruk från samhällen vi vuxit upp i. Ett exempel är hedersförtryck. Hedersförtryck kan tveklöst ses som en viktig princip inom ett samhälle som fortfarande ser klanen som den viktigaste samhällsgruppen. För att förändra människors principer krävs omfattande värderingspåverkan. I Kina skickas man till tuffa ”uppfostringsläger” om man tänker ”fel”. I Sverige borde integrationsarbetet kraftigt växlas upp bland annat genom att tydliggöra kända generella kulturella skillnader mellan till exempel afghaner och svenskar. Och när de är ”på bordet” tydligt, men förenklat, redogöra för vad som gäller oss alla på det svenska territoriumet. Sveriges rikes lag som i sin helhet beskriver vad som i detta land anses vara rätt och fel, och konsekvenserna av att välja fel väg. Om man åker fast...
https://www.synonymer.se/sv-syn/princip
https://genteknik.nu/fyra-principer-for-att-gora-moraliska-val/
http://omställning.net/om/sju-principer/

Svend Dahls artikel nedan är mycket läsvärd i sammanhanget. Gå inte på det okunniga pratet om att det inte är svårt med kulturella skillnader. Det är svårt för människor med mycket olika kulturer att leva tillsammans om skillnaderna görs till konfliktytor och ovilja att söka samförstånd råder. Och i alla tider har vissa människor sökt individuell makt genom att förstärka konflikter. Den guruförklarade steategikonsulten Peter Drucker talade ofta om att ”Culture eats strategy for breakfast”. Väldigt många ledande politiker skulle behöva lyssna på hans kunskaper som också bygger på omfattande forskningsstudier.
https://www.managementcentre.co.uk/culture-eats-strategy-for-breakfast/

”Kaufmanns slutsats är att det är demografi och kultur, och inte ekonomi, som är nyckeln till att förstå högerpopulism. Snabba demografiska förändringar gör majoritetsbefolkningen mer medveten om sin kulturella identitet och risken att det sammanhang man känner sig hemma i håller på att gå förlorat.”

”De senaste årens debatt om svenskhet och svenska värderingar bör ses mot en sådan bakgrund. Även i ett samhälle där det finns en lång tradition av solidaritet med omvärlden har den egna identiteten politisk betydelse. Mötet med människor som har andra värderingar och prioriteringar gör oss helt enkelt mer medvetna om de liberala och sekulära värderingar som utmärker det svenska samhället.”

”Dessa demografiska förändringar märks idag i allt fler människors vardag. Inte minst syns de i sömniga landsortskommuner där gamla stadshotell och kursgårdar förvandlats till boenden för asylsökande, medan affärslokaler på många håll tagits över av butiker som vänder sig till de nya kommuninvånarna. Det har på kort tid förändrat många småstäders karaktär.”

”Men det innebär också att frågorna om kultur och identitet kommer att bli allt viktigare. Hur ska det faktum att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle vägas mot att en överväldigande majoritet i SOM-institutets mätningar menar att integrationspolitiken bör ha som mål att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur och tradition?”

”Svenska politikers förmåga att konstruktivt förhålla sig till den frågan kan i själva verket vara det som avgör möjligheten att långsiktigt vinna folkligt stöd för en liberal syn på migration.”

http://www.gp.se/ledare/det-är-kultur-och-identitet-som-avgör-1.12030597
Dagens besvikelse
Manuel Macron, Frankrikes president. Thomas Sterner beskriver ett av Macrons stora misstag på ett bra sätt. Synd för klimatutvecklingen att han och hans närmaste klantade till det så mycket. Tyvärr inte förvånande när människor som växer upp och lever i exklusiva bubblor får styra. Det borde vara självklart att förstå det politiskt dumma att enbart gynna dem som redan är mycket priviligierade. Bubbel

”Klimatet är långsiktigt. Politiker har däremot bara några månader på sig att handla. Macron har redan förslösat mycket av sitt förtroendekapital. Synd. Frankrike försökte bli det andra landet efter Sverige att ha en hög skatt på koldioxid. Men Macrons regering förklarade aldrig varför detta var nödvändigt för klimatet. När man höjer drivmedelsskatter måste man dessutom använda pengarna på ett sätt folk kan förstå och uppskatta – eller betala tillbaka dem, till exempel genom att sänka andra skatter. Macron valde istället att skatteväxla mot förmögenhetsskatten! I ett läge där det redan råder stor upprördhet över vidgade inkomstklyftor. Undra på att de gula västbärarna blev upprörda.”
http://www.gp.se/ledare/att-vända-ett-tankfartyg-1.12152365

Dagens stjärna
Johan Hakelius. När man gör odemokratiska förhållningssätt till sin huvuduppgift har man förlorat sin demokratiska legitimitet. Trist att de partier som säger sig vila på liberal grund inte utvecklar och driver sin politik bättre. Trots prat om både konservativa- och socialistiiska vindar är jag övertygad om att en väldigt stor andel av Sveriges invånare har ett inre liberalt kompass. Vare sig de förstår det eller ej.

”Jag tar upp saken, eftersom jag faktiskt fortfarande har svårt att begripa regeringsbildningen, eller kanske snarare bristen på regeringsbildning. På fredagen talade talmannen med både moderat- sosseledare på telefon. Liberalerna håller på att dela sig och Centern ska kalla in sitt förtroenderåd. Men allt är precis som det varit sedan i början av september: så snart Centern bestämmer sig är saken biff. Och biff kan knappast bli så mycket annat än att Stefan Löfven får fortsätta. Av de oförenliga löften som Centern ställt ut, är löftet att inte bli stödparti till sossarna det som är möjligt att svika. Det andra löftet – att aldrig ge stöd till en regering som behöver hjälp av Sverigedemokraterna – har vuxit och vuxit tills det blivit Centerns själva existensberättigande.”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/vill-centern-ge-tillbaka-skane-till-danmark/
https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6188487