Privata pengar & judehat

Elitsatsningar
Jag är lite subjektiv men tillåter mig ändå att vara stolt över att Uppsala har många framgångsrika personer även inom idrottens värld. Med tanke på Uppsalas stora akademiska och högteknologiska arv (bl a kopplat till produktion av alkohol) är det inte givet att platsens barn och unga lyckas hävda sig mot barn och unga från tuffare miljöer där barnen lättare kan motivera sig att lägga alla timmar på träning som krävs för framgång. Trots att vi i Uppsala möjligen saknar tillräckligt många som vill göra de timmar som krävs så tror jag att huvudproblemet för Uppsala att få fram framgångsrika idrottare och idrottslag är brist på privata pengar. Uppsalas näringsliv är allt för litet och vi har allt för få medelstora och stora företag som har råd att satsa på stöd till idrotten både för att bidra till stadens image men också som en personalfrämjande åtgärd. Framförallt lagsporter kräver ett bra stöd från lokalt näringsliv för att ha någon chans att lyckas bra. Som den fotbollsentusiast jag är kan jag bara lyfta på hatten för Bengt Ågerup för att han använder några av sina miljoner, bland alla miljarder, till att försöka stötta Sirius att bli ett bättre fotbollslag. Det allra bästa med hans stöd tycks också vara att han inte bara ger pengar utan han kräver att de används klokt (utan att lägga sig i detaljer) också! Tror du det går för idrottslag att lyckas utan bra finansiell uppbackning från näringslivet?
http://www.unt.se/sport/har-ar-pengarna-som-har-raddat-sirius-fotboll-1875853.aspx

Integrationsarbete i sönderfall
Vissa säger att vi aldrig haft något seriöst integrationsarbete i Sverige. När det fungerade som bäst byggde integrationen på att de som invandrade fick arbete och genom arbetet blev de en del av det svenska samhället och samtidigt självförsörjande. Idag är situationen annorlunda och integrationsutmaningarna växer dag för dag. När våra ekonomier blir sämre så får de som har det sämst oftast det ännu sämre. Många av dem som har det ekonomiskt svårast i Sverige är invandrare som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Många av dessa invandrare är mycket olika. Att använda ordet invandrare blir idag ett allt för trubbigt begrepp. Jag tror vi måste vara mer specifika för att samhällsutvecklingen skall stöttas av konstruktiva samtal om hur vi förbättrar integrationen och inte minst minskar spänningarna mellan olika invandrargrupper. Storstäderna har de största utmaningarna men även många små orter brottas med integrationsutmaningar. Södertälje och Malmö kan absolut lyftas fram som exempel på riskerna med att politiken inte vågar ta i de problem som finns när integrationspolitiken inte är framgångsrik. När Petra Kahn uttrycker att Nazister inte längre är det största hotet mot den judiska befolkningen i Malmö är detta ytterligare en signal om att svensk integrationspolitik är misslyckad. Utmaningen är stor men vi måste få en överväldigande majoritet av dem som lever i Sverige att stötta vissa grundvärderingar och på att den svenska flaggan är vår gemensamma! Hur svårt kan det vara?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/judiskt-forbund-nynazister-inte-langre-storsta-hotet_7537852.svd