Kris i det lilla och stora

Grader i kriser
Det är verkligen grader i kriser. Till att börja med upplever vi människor samma situationer väldigt olika. Vissa ser problem samtidigt som andra ser möjligheter. För de allra flesta av oss är de värsta livskriserna de som berör oss själva eller våra närmaste. Inte så konstigt att det är så. Att ett förhållande spricker. Att arbetssitutionen utvecklas i en oönskad riktning eller att någon i den innersta kretsen blir allvarligt skadad eller sjuk. I dagens DN är det en fängslande berättelse om en kvinna som kämpar mot en obotlig cancer. Hon försöker göra varje dag till något positivt istället för att bara må dåligt och deppa. Hennes resonemang är starkt och logiskt och lyder "typ": "jag kommer ju trots allt att dö snart och varför då slänga bort den sista tiden?". Liknande artiklar är hälsosamma för många att läsa. Då, om inte förr, förstår man att det är viktigt att leva här och nu och inte bara i morgons tänkta värld. För henne är här och nu med sina tre barn (yngre) och mannen. Eftersom tiden för henne på jorden snart är slut.

Den Europeiska krisen fortsätter. Det tycks idag som att vi byggt ett Europa på felaktiga grunder. Oavsett hur vi skall ta oss ur detta kommer det att göra ont och leda till stora konflikter mellan stora grupper inom Europa och mellan Europeiska länder. Det kanske är dax att göra om och göra rätt? Det kanske inte är så farligt att utgå ifrån USAs modell men utveckla den med lite modernt tänkande? Varför inte? Dagens uppbyggnad av EU faller samman. Samtidigt måste vi hitta något alternativ eftersom ensam inte är stark och då mångfaldens Europa behöver en gemensam förening för att kunna matcha till exempel Kineser, Ryssar, Indier och Amerikaner.
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarskieuron-gor-inte-konflikter-och-krig-omojliga

Jag har personliga erfarenheter av en nära anhörig som fick allvarlig cancer. Jag lärde mig massor under den tiden. En av de viktigaste lärdomarna var att uppskatta livet varje dag. Jag lärde mig också att dåliga celler måste avvecklas, man måste lösa problemet, annars tar det dåliga över och till slut dör det som är utsatt. Det samma gäller organismer som EU. Vi måste lösa problem i grunden om positiva förändringar skall bli verklighet.