En ny arbetsmarknad

Politiken i den demokratiska världen ligger ständigt steget efter

Under mina år kopplade till samhällstjänst som förtroendevald har jag ständigt saknat strategiska och på allvar utvecklande samtal med andra ledande förtroendevalda. Och den exekutiva förmågan är mycket begränsad. Ständigt är det mest småsaker och bisaker som är i fokus. De stora huvudfrågorna att lösa är uppenbarligen för svåra. De fyraåriga mandatperioderna bidrar säkert till oförmågan. Det är illa att politiken inte varje dag arbetar med frågan om hur morgondagens samhälle ska organiseras och beskattas givet de enorma och snabba tekniska förändringar som nu sker. 

AI, 3D-printing och robotar i en massa former (till exempel varianter av drönare) förändrar arbetsmarknaden kraftigt i hela världen. I ett land som Kina försöker de bland annat hantera detta genom att inga företag får avskeda personal bara för att AI kan ersätta dem. Om den inställningen lever vidare kommer Kina definitivt tappa konkurrenskraft i världen. Istället för att parera stora jobbiga förändringar på det sättet måste vi politiskt lösa det på andra sätt.

Hur ska skattesystemet se ut när skatten på arbete inte tål högre nivåer och då tekniken kommer att ersätta allt fler? Hur ska människor sysselsättas och hur ska de ha köpkraft i den nya tid som väntar? Går utvecklingen att stoppa? Nej! Det kommer alltid finns smarta företagare och samhällen som utnyttjar ny teknik till det yttersta. Som vanligt blir det de fattiga och outbildade som är de stora förlorarna. 

Nedan reportage i BBC exemplifierar väl den snabba utveckling som sker. Varför anställa fler än ett antal ingenjörer som utvecklar och underhåller maskiner som gör allt jobb? Maskiner som inte klagar och som kan jobba i stort sett dygnet runt 340 dagar om året. Vad händer i världen om över en miljard människor helt plötsligt blir av med jobben?

"They assemble cars, they perform surgery, and they even handle cargo at airports. But give most robots a needle and thread, and they would probably come undone. That's why practically all the clothes sold in the world today are still made by hand, often by very low-paid workers in Asia. Those workers may use tools such as sewing machines but fully automating such labour is difficult. "You have a problem if it's sewing," says Cam Myers, founder and chief executive of California-based CreateMe, a robotics company. "You have to keep [two pieces of fabric] in alignment under motion." His company takes another approach. Forget sewing – glue the pieces of fabric together instead. "Once the adhesive is laid down, you simply line something over it and stamp." CreateMe has designed robots that do this and the firm is already making women's underwear this way. It will begin producing t-shirts, too, in the coming months. Mass production could follow next year."

"Roboticists have eyed the garment manufacturing industry for decades. If machines could ever take over such work, clothes-making could come back to countries in the West, and the environmental footprint of garments might be slashed in the process. But millions of textile workers could also be out of a job."

"Fraede says the market for automating textile production in Europe is likely limited to specialist textiles, such as those used for bicycle bags or airbags in cars – his company's robots have helped to make both such products, among others."

"It will take 10 more years before we see the first actions of re-shoring," he says. "This industry is not used to thinking that way. They are used to saving money wherever they can."

"Others are more hopeful. Lauren Junestrand, innovation and sustainability network manager at the UK Fashion and Textile Association says, "The UK has huge potential to incorporate robotics." Garment-makers are using more and more robots for various tasks already, she adds."

https://www.bbc.com/news/articles/c0q2gkj97eko

Igår hade jag finbesök, över middag, av min mentor. Många värdefulla samtal. Precis som jag har han också bott och arbetat i andra världsdelar än Europa. Till skillnad från mig är han civilingenjör. Och han har som bland annat tidigare Koncernchef och VD för SAAB-Scania stora insikter i svensk teknik och systemförmåga. Vår systemförmåga är fortfarande i världsklass. Nu krävs reformduglig systemförmåga för att ställa om Sverige för att säkra global konkurrenskraft. 

Kunskapslyftet

Tillsammans

Visst är tillsammans ett fint ord. Det är nästan lika vackert som lagom. Tillsammans och lagom kan som ord beskriva en del av den tidigare svenska kulturen. En klok tanke om rimlig fördelningspolitik leder till ett samhälle där vi kan leva tryggt tillsammans. Lagom är en insikt om att harmoni i en grupp kräver ständiga kompromisser och därför är det ofta klokt att landa i "lagom" istället för att köra över en del av familjen, de anställda eller invånarna. En sak är säker och det är att Boris Johnson, premiärminister i Storbritannien, inte gillar ordet "lagom". Inte heller Pelling i Uppsala gillar "lagom" när Uppsala hårt ska bebyggas fort.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svart-att-se-hur-boris-johnson-ska-ta-sig-ur-skitstormen

Sverige har omfattande problem idag. Det är ett faktum oavsett vilka som försöker styra landet eller delar av landet. Det handlar om allvarliga strukturella problem. Rättsväsendet är inte tillräckligt för sin uppgift. Försvaret behöver återuppbyggas. Sjukvården är ineffektiv. Skolan har stora problem att ge våra barn den utbildning som krävs för att de ska nå sin bildningsförmåga och kunna bidra till svensk konkurrensförmåga, integrationen av invandrare går mycket dåligt, viktig infrastruktur som tågspår är risiga, nya invandringsregler hindrar universitet och företag från att rekrytera högt eftertraktade specialister och så vidare. Enligt mig är Sveriges situation så allvarlig att en samlingsregering skulle tjäna oss invånare bra under en tid. Det är bara att inse att vi inte kommer att få starka regeringar på något annat sätt. Nu är tider som kräver starka regeringar om svenskarnas bästa ska få genomslag. Att fortsätta att ge till exempel en avhoppad politiker stor faktisk påverkan på Sveriges politik är oansvarigt.

Malin Siwe skriver klokt om hur arbetsgivare behöver arbeta mycket mer strategiskt med sin kompetenssäkring. Gång efter gång när jag deltagit på möten med ledningen för Uppsala universitet har jag lyft frågan om hur Region Uppsala och Uppsala kommun säkerställer tillräckligt med praktikplatser för till exempel sjuksköterskor.

"”Det råder stor brist praktikplatser för studenter som utbildar sig till sjuksköterskor och lärare.” Citatet kunde ha stått i dagens tidning. Men det är hämtat från en Eko-sändning i maj - 2002. Problemet har funnits i över tjugo år, och har bara blivit värre. Och förstås katastrofalt under pandemin. Men den stränga ransoneringen av praktikplatser fortsätter. Till exempel har region Skåne en priolista som gäller till 1 juli. Specialistsjuksköterske- och barnmorskestuderande går före grundstudenter. Vård- och omsorgsstudenter på gymnasienivå går före dem som läser på yrkeshögskolan."

"Rektorer som har brist på legitimerade lärare resonerar likadant. De utbildade lärarna som finns på skolan måste undervisa eleverna och hjälpa de oexade kollegerna. Då går det inte att lassa på dem handledning också. Men vilket slit blir det då inte senare när fler och fler som inte fått VFU, verksamhetsförlagd utbildning, måste anställas trots allt? På skolor och i vården."

"I det privata näringslivet är det näskorta tänkande också utbrett. Arbetgivareförbunden klagar i högan sky över att yrkesvägledare inte lyckas övertyga högstadieelever att välja praktiska program."

"Praktiken är den stora vitsen med yrkesprogrammen på gymnasiet. Liksom yrkeshögskolan och flera högskoleutbildningar. Grundskolarna har länge haft svårt att få fram praoplatser. Ändå lobbade Svenskt Näringsliv för att två veckors prao ska vara obligatorisk. Det gäller sedan höstterminen 2018."

"Fyra elever hade ”prao” på Göteborg Energi i våras. Veckan innehöll också studiebesök på gymnasieskola, möten med politiker, test av digitala verktyg för gymnasievalet och skattjakt. Alltså det mesta – utom rejäl praktik. Men det är riktig sådan som lönar sig, för arbetsgivarna som slipper senare utbildningskostnader och kan rekrytera. Och för studenterna som får de faktiska kunskaper som ger jobb."

"Praktik kostar en del nu, men det är i längden mycket dyrare att avstå. För alla arbetsgivare. Och för alla önskar möta kunnigt yrkesfolk i lust och nöd." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/utan-praktikplatser-stannar-sverige/

I sammanhanget kan jag inte låta bli att lyfta behovet av att motivera de flesta invandrare att inte skaffa fler barn än de klarar av att uppfostra väl. Nackdelarna med många barn om man inte har råd och tid att sköta om dem är mycket stora. Läs gärna bifogad artikel om det från Kvartal. Sverige behöver fler som efterfrågas på den lagliga arbetsmarknaden och färre som har mycket svårt att försörja sig själva. Sverige behöver fler barn som har goda möjligheter till en god studiemiljö även i hemmet.

https://kvartal.se/artiklar/manga-unga-en-riskfaktor/

I dagens UNT sågar tre företrädare för Utvecklingspartiet demokraterna Uppsala kommuns sätt att sköta skolorna. Det är med stor sorg jag konstaterar att bristerna i våra skolor är så omfattande idag. Det är tragiskt för många elever som inte får den utbildning de har rätt till och det är illa att lärarna har en så bristfällig arbetsmiljö. Och Pelling och alla partier som röstat för det ansvarslösa Uppsalapaketet bidrar inte till att vår skola stärks. Uppsala och Sverige i övrigt behöver ett stort kunskapslyft, det brådskar.

"Det är tydligen inne att vara i opposition mot sig själva för dagens partier som sitter vid makten. Den 30/5 kunde vi läsa en debattartikel av Jennie Claesson från Liberalerna och ansvarig för Uppsala kommuns skolor. Artikeln är full av vackra ord om hur skolan måste vara och hur den ska bli bara Liberalerna får styra. 

"Nu är det så att Liberalerna ingått i Uppsala kommuns styre under snart fyra år. Samma parti har varit och är i ledarställning för skolverksamheten i Uppsala kommun. Möjligen är det så här illa det går när makten går före förmågan att göra positiv skillnad för de invånare man ska tjäna."

"Uppsalas skolverksamhet är idag inte en framgångssaga. I Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” 2021, kom Uppsala kommun på plats 261 av 290 kommuner. I den senaste öppna jämförelsen mellan kommuner rankas Uppsalas elevresultat på plats 141 av 290 kommuner. Ja, du läser rätt. I lärdomsstaden, och i en kommun med mycket goda förutsättningar, misslyckas det politiska ledarskapet att säkra en god utbildningsmiljö och goda studieresultat för våra elever."

"Nej, Claesson, vi tycker en spade ska kallas för en spade. De senaste årens ledarskap över Uppsalas skolor får F."

https://unt.se/debatt/replik/artikel/vi-ger-f-till-kommunens-skolledarskap/lqdzqnpr

Patetiskt skådespel

A, B och C lag

Turerna runt förändringar av LAS visar hur sjuk dagens svenska rikspolitik har blivit. Sossarna vill till varje pris ha makten trots att de nu ska bidra till försämrad anställningstrygghet i Sverige. Sossar som självklart insåg att Svenskt Näringsliv inte hade några incitament alls att komma överens om något som var sämre än ”Januariavtalets utredning”. Förhandlingarna mellan ”parterna” var med andra ord bara teater. Jag anser att arbetsrätten behöver moderniseras. Kompetens och prestationsförmåga måste väga tyngre än antal anställningsår. Bättre metoder för ständig kompetensutveckling krävs. Varje enskild medarbetare har ett eget ansvar för att hänga med i branschens utveckling. Arbetsgivaren måste bidra till den ständiga kompetenshöjande investeringen. Om nedskärningar av personal tyvärr blir nödvändig ska mätbar kompetens och mätbara arbetsprestationer avgöra vilka som olyckligtvis måste lämna. Sist in först ut är en för enkel och korkad modell som också hindrar vissa från att byta jobb på grund av rädsla för att bli sist in på en ny arbetsplats. Jag har bloggat om arbetsrätten förr. Personligen anser jag att en kompetens och prestationsmodell stärker fackens roll. Godtycklighet är aldrig acceptabelt. Eftersom facken och Svenskt Näringsliv inte kom överens måste ribban som fastställts av Januariröran kraftigt ha begränsat parterna på arbetsmarknadens möjligheter att komma överens. I en tid där Sverige kraftigt gått in i en mycket socialt- och ekonomiskt tuff period är det inte smart att toppa krissituationen med en kraftig arbetsmarknadskonflikt. Allt fler invånare i Sverige blir en del av B och C laget. Särskilt allvarligt är det att C laget växer kraftigt då jag är övertygad om att försörjningsstödet (bidragen) kraftigt kommer att reduceras framöver. Det innebär att Sverige inte längre klarade av att vara ett generellt välfärdssamhälle. Vi blir som många andra samhällen där 20-33 procent av befolkningen har en mycket, mycket lägre levnadsstandard än en familj med två hårt arbetande medelklassare med två barn. Ett tragiskt faktum är att det är en misslyckad migrationspolitik och ett för generöst bidragssystem som försatt det svenska folket i denna situation. Om jag hade vetat att Sverige skulle köra så här snett hade jag sannolikt emigrerat för 20 år sedan. Det fanns och finns andra samhällen med mer hållbara system för att upprätthålla en anständig lägsta levnadsnivå. Familje- och vänskapsbanden är mycket viktiga men jag vill inte leva i ett samhälle där 1/3 av befolkningen på riktigt är fattig. Levnadsmiljön för de flesta i ett sådant samhälle blir otryggt och på många sätt orättvist. Stora delar av mitt politiska engagemang handlar om att vända denna mycket negativa trend och åter leda Sverige mot ett generellt välfärdsland. Det går! Det krävs bara kunskaper, erfarenhet, mod och vilja. 

Inom idrotten finns en tydlig uppdelning mellan olika kompetensgrupper. Idrottens värld är metaforiskt krass. Samma verklighet råder självklart till exempel inom näringslivets arbetsmarknad. Den marknaden är ju precis som idrottens värld konkurrensutsatt. Politikens värld är också konkurrensutsatt så länge det finns personer som vill konkurrera om olika politiska uppdrag. Den offentliga sektorn är inte alls lika pressad av konkurrensens tryck. På individnivå tävlar självklart ambitiösa om intressanta uppdrag. A och B lag finns i alla sammanhang. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara. I attraktiva samhällen att leva i är helheten av det vi gemensamt presterar så bra att vi anständigt klarar av att ge våra svagaste invånare en anständig levnadsnivå. Att Uppsala och Sverige klarar av att vara samhällen som kan erbjuda våra svagaste invånare en anständig levnadsnivå tycke jag är viktigt.

Håkan Boström skriver läsvärt i GP. Uppsala och övriga Sverige måste ledas bättre för att kommande svenska generationer ska få attraktiva samhällen fulla av individuella möjligheter att leva i.

"Precis som då, för elva år sedan, slår dock konjunkturnedgången väldigt olika mot olika delar av befolkningen. Offentliganställda, eller akademiker med fasta arbeten har knappt märkt av hotet mot jobben. Det är unga och utrikes födda, de som står längst från arbetsmarknaden som framförallt tar smällen. Många av dessa ingår i den sjättedel av arbetskraften som har osäkra och tidsbegränsade anställningar. En uppdelning av arbetsmarknaden som förvisso gör att fler kan ha arbete i goda tider, eftersom företagen vågar expandera med sådana anställningar. Men de som har sämst anställningar är också de som först får gå i kristider."

"Att ungdomsarbetslösheten stiger när konjunkturen försvagas beror inte heller enbart på att människor sägs upp. När antalet nyanställningar är begränsade ”sväljer” inte arbetsmarknaden de nya årskullar som varje år pumpas ut i det ekonomiska blodomloppet. Det är illa. Men i nuläget ser det faktiskt ut som att de värsta scenarierna från våren inte slagit in. Ökningen av arbetslösheten har stannat upp. Några av dem som sades upp tidigare i år har faktiskt återanställts på sistone, rapporterar Arbetsförmedlingen (SVT 14/9)."

"Sveriges hantering av den ekonomiska krisen får på det hela taget godkänt. Det betyder inte att allt är bra. Sverige hade före krisen EU:s femte högsta arbetslöshet, nu har vi klättrat upp till en fjärdeplacering. Sverige har till exempel betydligt högre arbetslöshet än Tyskland, trots likartad industristruktur. På denna punkt får inte regeringen godkänt. Även om fler och fler som förlorat jobbet tillfälligt under pandemin skulle kunna återvända under hösten och vintern så kvarstår problemet att Sverige har en högre strukturell arbetslöshet än jämförbara länder, vi har helt enkelt många som inte kan få jobb oavsett konjunktur."

"Krisen riskerar att förvärra den här situationen. Långtidsarbetslösheten – mer än ett halvårs arbetslöshet, vilket gäller var tredje arbetslös idag – fortsätter till exempel att öka trots att den totala arbetslösheten stannat av. Det är välkänt att kriser tenderar slå ut delar av arbetskraften mer permanent. Kriser slår ut företag som inte förnyat sig tillräckligt och detsamma riskerar dessvärre gälla en del av dessa företags anställda. Effekterna av 1990-talet strukturomvandling, som förvisso var en mer djupgående kris, var kännbara i över ett decennium efteråt."

"Frågan är hur regeringen tänker hantera de underläggande strukturella arbetslöshetsproblem Sverige har. Migrationspolitiken är förstås en viktig faktor, både som förklaring bakåt och för att hantera problemen framåt. De generella skattesänkningar som presenterades häromveckan, som C och L drivit igenom, kan nog glädja en del men är knappast effektiv sysselsättningspolitik – speciellt eftersom de inte är kopplade till arbetsinkomst utan gäller alla. Vilken effekt uppluckrade turordningsregler skulle ha på den totala arbetslösheten är omstritt (det är inte den mest centrala flaskhalsen). Troligen skulle det leda till att konjunktursvängningarna får ett större genomslag - både uppåt och neråt - samt en viss omfördelning av arbetslöshet över åldrarna. Även i denna fråga är integrationen av nyanlända mer avgörande. Bortsett från ungdomar med låg utbildning är arbetslösheten bland infödda knappt ett problem. Långsiktigt är utbildning en central komponent för att möta ekonomisk omvandling. Vi lär dock tvingas acceptera att ännu fler befinner sig i den ekonomiska buffertzon som består av osäkra anställningar för att komma till rätta med de akuta integrationsbekymren."

"Riktade skattesubventioner av typen Rut och Rot har visat sig fungera bättre, om än långt ifrån perfekt, jämfört med generella åtgärder. I ett längre perspektiv lär det dock bli en politisk stridsfråga om arbetsmarknaden kan och bör fortsätta bestå av ett A- och B-lag. Rätt lite talar för att regeringen eller för den delen oppositionen kommer göra något för att bryta den här uppdelningen då insidergruppen på arbetsmarknaden samtidigt är den största väljargruppen."

https://www.gp.se/ledare/den-tudelade-arbetsmarknaden-best%C3%A5r-1.34147341

Älskad och trygg

Framgångsrikt lagbygge

Inga långsiktigt framgångsrika lag går att bygga utan att de som ingår i laget väl känner till vilka huvudregler som gäller och att alla utifrån dessa regler hanteras rättvist. Rättvisa har en stor moralisk funktion inom ett framgångsrikt lagbygge. Beteendevetenskapen har länge konstaterat att människan generellt har en nedärvd uppfattning om att upplevd rättvisa är mycket viktigt. I ljuset av att vi allt mer befinner oss i ett kunskapssamhälle där de som efterfrågas inom de flesta yrkesgrupperna måste vara skickliga och ordningsamma är sannolikheten för en usel arbetsgivare att driva en framgångsrik verksamhet som når sina målsättningar. Det är i ljuset av detta som önskemål om förändringar av LAS ska ses. Självklart ska inte godtycklighet tillämpas av arbetsgivare som förstår hur viktigt det är för de allra flesta arbetstagare att rättvisa är viktigt. En arbetsgivare som tillämpar en ledningsprincip som inte upplevs som rättvis kommer inte heller att attrahera eller behålla de mänskliga resurser de behöver för att nå sina verksamhetsmål. Att fackföreningsrörelser finns för att säkerställa rättvisa tillämpningar är en god ordning som också ger en enskild person en möjlighet att inte utsättas för uppenbar och orättvis särbehandling. Facken eller andra sammanslutningar erbjuder med andra ord en känsla av trygghet som många människor känner behov av i förhållande till en mycket resursstarkare arbetsgivare. Under alla mina år som chef, inom olika företag, har jag aldrig upplevt facken som ett problem om man som arbetsgivarrepresentant inkluderat dem i verksamhetens utveckling och respekterar den roll de har. Återigen vill jag betona att det är bra att en "liten" enskild människa kan backas upp mot en arbetsgivare som agerar godtyckligt och för den personen helt oacceptabelt.

Karin Pihl, GP, skriver klokt i nedan ledarartikel om att "Gig-ekonomin" långt ifrån är attraktiv för de flesta människor. Långt ifrån alla människor har den personlighet som de flesta framgångsrika företagare har som hela tiden lever på sin egen förmåga att skapa nya intäkter. Många personer vill gärna bidra, och kan göra det utmärkt, till att en verksamhet når sina mål utan att känna den dagliga pressen att ständigt dra in nya intäkter. Vi är helt enkelt olika som människor och det inser framgångsrika organisationer som gärna blandar olika personlighetstyper för att skapa framgångsrika lag. 

"I sin krönika argumenterade hon för att det är underligt att en tillsvidareanställning på ett vanligt jobb fortfarande är normen på arbetsmarknaden. Att vara "sin egen" ger så många fördelar. "Vari består den där tryggheten med en heltidsanställning? Att man vet att det kommer in pengar på kontot varje månad. Det vill säga att man får betalt oavsett vad man har levererat. Hur sunt är det egentligen?", frågar hon sig.

”Men faktum är att just den där tryggheten är ganska sund. Tillfälliga anställningar hänger ihop med psykisk ohälsa, visar en studie från Umeå universitet. Den som driver ett framgångsrikt eget företag känner sig säkert fri, men den som tvingas hanka sig fram på tillfälliga gig gör det sannolikt inte.”

”Det gig-ekonomin erbjuder för de allra flesta är inte frihet, utan osäkerhet. Att inte veta om man kommer att ha pengar på kontot nästa månad skapar nog inte en enorm känsla av oberoende för de flesta. Att inte kunna ta ett bostadslån eller signera ett förstahandskontrakt eftersom man saknar fast anställning brukar inte heller vara optimalt för att bygga framtidstro."

https://www.gp.se/ledare/vem-tackar-nej-till-ett-tryggt-liv-1.29267686

Det är viktigt att "hålla tungan rätt i munnen" när man förändrar LAS. Jag anser att den behöver ändras och bli mer anpassad till den nya värld vi befinner oss i. I den nya världen krävs mer av ständig personalutveckling, snabbare anpassningsmöjligheter för en verksamhet och självklara rättvisa krav på prestationsnivåer för den uppgift en person har. Samtidigt måste rättvisan säkerställas, annars leder en uppdatering av LAS fel för oss som önskar en positiv samhällsutveckling. Alla människor vill känna sig behövda, älskade. Nästan alla människor vill känna sig trygga.

https://www.arbetsvarlden.se/arbetsrattsexpert-uppluckrade-las-regler-hotar-kollektivavtalsmodellen/

I min bok "En stund på jorden" skriver jag om hur de mest framgångsrika företagen lyckats bygga framgångsrika komplexa lag. Tveklöst har värdegrundsarbetet en stor betydelse för om man lyckas mer eller mindre bra.

https://www.adlibris.com/se/bok/en-stund-pa-jorden-9789163983900

Även om inte andra författare gett sig på utmaningen att erbjuda en engagemangsekvation finns gott om litteratur som beskriver vad som krävs för att bygga framgångsrika lag.

"Enligt Sofie König och Henrik Martin, författare till boken, Sex steg till en lönsam företagskultur, handlar det om tydlighet kring företagets existentiella frågor, det vill säga, varför företaget finns till, vilka värderingar som styr och leder till framgång och vart företaget är på väg. Rätt hanterat utgör företagskulturen ett effektivt styrmedel för verksamheten där medarbetarna förstår vilka beteenden det är som premieras och hur de på bästa sätt ska agera i enlighet med visionen och affärsmålen."

https://vdtidningen.se/tydlighet-ger-framgang/

Även chefsstudien som genomfördes år 2017 visar tydligt vilka framgångsfaktorer som avgör om en organisation presterar mer eller mindre bra. 

"I den här studien har vi valt att definiera framgångsrika organisationer som att organisationerna i hög grad uppfyller såväl sina finansiella som sina icke-finansiella mål. Dessa perspektiv kompletteras av en självskattning av hur nära den egna organisationen befinner sig det som den svarande chefen betraktar som en ”idealorganisation”. Det framgångsindex som denna studie grundar sin analys på bygger alltså på tre perspektiv: finansiell måluppfyllelse, icke-finansiell måluppfyllelse och överensstämmelse med idealorganisation. När vi i studien använder ordet framgång syftar vi på organisationers upplevda framgång enligt ovan definierade framgångsindex."

http://www.preera.se/wp-content/uploads/2017/06/Preera-Chefsstudien-2017.pdf

Fattig men glad ändå

Den som spar han har
Vem tänker på pensionen när man är ung och fullt fokuserad på skola, relationer, jobb, barn och fritidsintressen? Väldigt få. Det brukar ju lösa sig... För de allra flesta som har förmånen att leva till en ålder runt 70 år visar det sig väldigt bra att ha varit klok att köpa sitt boende och att ha sparat lite mer under de år man jobbat. De som inte har arbetat många år och som inte köpt en bostad, utan hyrt den, är ofta "fattigpensionärer". Oavsett om man är en priviligierad pensionär eller en garantipensionär (fattigpensionär) har alla våra 70 åringar fått den mest priviligierade livsresan av alla tidigare generationer. Det är viktigt att komma ihåg när generationskampen i nästa lågkonjunktur kommer att hårdna om begränsade resurser. Aldrig tidigare har "vanligt" folk haft sådana chanser att bygga upp en egen liten förmögenhet. Aldrig tidigare har "vanligt" folk haft så mycket tillgång till bra skola, sjukvård, omsorg, infrastruktur och en arbetsmarknad där de flesta fått plats. Men, men, hur mycket pension kommer du att få? Många vet väldigt lite om det trots de oranga kuverten. Läs gärna Alice Teodorescus ledare nedan om pensioner. Jag sammanfattar, den som spar hen har och övriga får hitta billiga nöjen som pensionär. Det går att leva helt ok i dagens värld utan en massa tillgångar. Allt handlar om vilka förväntningar och krav man har, och om man upplever det rättvist i förhållande till andra. Vi får se vad framtiden bär på.
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-blir-du-snuvad-p%C3%A5-pensionen-1.4433746

Hur ärliga vågar våra rikspolitiker vara om läget i pensionssystemet? Reinfeldt försökte ta i frågan, men inget hände. Vem vågar sälja försämringar? Churchill gav löfte om blod, svett och tårar, men det var andra tider då. Helt klart är pensionssystemet i desperat behov av reform. Det är kraftigt underfinansierat. Och att göra redan höga arbetsgivaravgifter ännu högre är en dum idé. Det personliga ansvaret kanske bör få en större roll. Krönikören nedan konstaterar som Teodorescu, "den som spar hen har". Vissa väljer att leva mamixalt nu, andra sparar lite till en eventuell ålderdom, eller en krissituation. Ska den som tar ett långsiktigt ansvar straffas för att andra maxar nu? Mycket att tänka på. Framförallt måste dagens barn också ha något att leva av när de blir gamla.
http://www.expressen.se/kronikorer/britta-svensson/pensionssystemet-ar-raketforskning/
https://www.svd.se/politiker-sluta-ignorera-ingves

Dagens kalkon
Oseriösa och kriminella finansrådgivare och finansiella förvaltare som bara blåser sina kunder. Tyvärr dyker de upp med jämna mellanrum då lockelsen efter stora personliga förmögenheter är stor bland dem som förvaltar pengar. Om de gör det framgångsrikt för sina kunder är de värda en stor ersättning för sin skicklighet, annars inte. Kriminella förvaltare ska buras in. Madoff är ett extremt exempel. Allras ägare och dess oansvariga styrelse ett svenskt dåligt exempel.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bernard_Madoff
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/j5zWo/alexander-har-plundrat-svenska-pensionarerna-pa-hundratals-miljoner

Tar med Lucifer oxå! Jag kan intyga att det är mycket obekvämt varmt! Men jag är inte lika "klimatpessimistisk" som vissa andra. Visst finns problem, och visst ska olje och gaskonsumtionen minska med över 90%. Men man måste se nu i större perspektiv. Jag har utvecklat min ståndpunkt lite i den bok jag skriver.
http://www.gp.se/nyheter/världen/värmeböljan-lucifer-tar-järngrepp-om-europa-1.4505654

Dagens stjärna
Svenska Försvarsmakten! En lysande frihetskampanj som tydligt lyfter fram varför vi behöver ha ett starkt försvar. Vi måste, och vi vill, kunna försvara vår värdgrund. Den innebär att vi respekterar alla människors fria rätt att vara den de vill vara, så länge man följer lagen!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=6220064

Eldsjälar

Drivkrafter
Människor drivs av olika saker. Nästan alla drivs av uppskattning från sin omgivning. Särskilt från människor som man själv gillar. Idag är det ett bra reportage om Uppsalas landsbygd (största landsbygden räknat i befolkning bland Sveriges kommuner) i UNT. Uppsalacenterpartisten Amelie Propst är en av dem som intervjuats. Hon är ett lysande exempel på eldsjäl. Positiv och driftig är två egenskaper som kännetecknar henne. Och till skillnad från många andra går hon från ord till handling för det hon brinner för. Bl a brinner hon för sitt närsamhälle, Järlåsa, och då händer det också positiva saker runt det ideella engagemanget. Eldsjälar är självklart inte bara nödvändiga för landsbygdens positiva utveckling. Eldsjälar är kritiska för alla verksamheters framgångar. Utan några eldsjälar ingen framgång. Så är det inom näringslivet, föreningslivet och politiken. Väldigt sällan är pengar eller materiell status drivkraften för eldsjälar. Visst är det dock intressant att inte alla är eldsjälar kopplat till närsamhällets bästa oavsett om man bor på en landsbygd eller i en stadsdel.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/landsbygden-maste-varna-de-ideella-krafterna-3778658.aspx

Ledarvärde
Efter 25 år i svensk toppolitik är föredetta statsministern Fredrik Reinfeldt arbetssökande. Idag fyller han 50 år. För en eldsjäl är 50 år ingenting. De kan göra stor nytta tills de stupar. Min morfar är ett bra exempel. +90 år och fortfarande väldigt aktiv och med sina erfarenheter och samlade kunskaper betydligt vassare i huvudet än de flesta 25 eller 50 åringarna. Som vanligt är vi människor unika. Men är det bra för svensk positiv utveckling med toppolitiker som aldrig haft "riktiga" jobb under några år? Nej, är mitt tveklösa svar. Våra kommuner och landet behöver fler ledande politiker med en omfattande arbetslivserfarenhet utanför politiken. Då blir politiken praktiskt förankrad i alla de självupplevda referensramar som vi människor bygger upp under livets vandring. Och om du dessutom ska bli politisk ledare skadar det inte om man har tränats att leda. Att vara politisk ledare är dessutom mer komplext än att vara t ex VD för ett företag.
http://www.unt.se/familj/jag-kommer-att-vara-oppen-och-nyfiken-3823785.aspx

Så vilken typ av jobb får nu den arbetssökande Reinfeldt? Om någon anställer honom som mindre enhetschef inom näringslivet kanske han visar att han klarar uppgiften och kan avancera. Han är ju trots allt ung. Nästan 44 år yngre än min morfar. Vad krävs för att han ska avancera? Först att han får just chansen att visa vad han går för. Därefter att han presterar kortsiktiga affärsmål som bolagsledningen satt. Om medarbetarna inte gillar honom kan han ändå överleva om hans enhet presterar bra resultat. Men kommer någon att anställa honom som en näringslivschef värdigt en före detta statsminister? Knappast. Hade han haft tidigare ledarerfarenheter, absolut intressant. Om han ska få den upplevelsen får han nog bygga sitt eget affärsimperium. Och varför inte? Han kan ju t ex använda sitt kontaktnät och konkurrera med Bert Karlsson om asylbostäder och liknande. Eftersom han är ung och inte har bidragit så mycket till det offentliga med nettopengar in i det offentligt finansierade systemet hoppas jag att han nu kommer att göra det. Hans analytiska förmåga, kunskap om den allt för stora staten och hans kontaktnät kan säkerligen ge honom välavlönade konsultuppdrag inom PR- och lobbying-konsultvärlden. Och självklart några styrelseuppdrag också. Jag önskar honom all lycka i det fortsatta livet och att han slipper belasta skattekollektivet med livslång fallskärm och därefter offentligt finansierad pension.

Enligt dagens UNT påstås fallskärmarna kopplade till riksdagen bara sedan valet 2014 ha kostat oss skattebetalare 147 miljoner kronor. Två av dem som intervjuats om sina fallskärmar sägs säga att "de inte fått något som känns attraktivt"..... Kan det vara så att det uppskattade självvärdet är betydligt högre än marknadsvärdet utanför politiken? Visst skulle det vara rimligare med ett arvodessystem som faktiskt tar hänsyn till t ex riksdagsledamöternas ingångsvärden? Då skulle t ex en riksdagsledamot som kommer direkt från skolbänken kunna få en bra ingångsersättning på goda 26.000 kr i månaden och hen med omfattande arbetslivserfarenhet och betalda nettoskatter 72.000 kr i månaden. Varför ska politiska verksamheter avvika från alla andra verksamheter avseende ersättningssystem? Och Reinfeldt kanske borde få betala tillbaka lite för att integrationspolitiken är så  misslyckad?....
http://www.dn.se/ekonomi/politikernas-pensionsnota-en-halv-miljard/
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/16913/Omställningsstöd%20för%20riksdagsledamöter.pdf
https://politologerna.wordpress.com/2013/05/15/ersattningen-till-avgagna-riksdagsledamoter/
https://soundcloud.com/stefanhannaspod/om-migration-och-integration-i

Fler enkla jobb tack!

Jobb för välstånd
Välstånd skapas enbart genom företagsamhet och hårt arbete! Det finns inga genvägar för en enskild eller en grupp människor som vill skapa och upprätthålla välstånd. Högt välstånd kan endast skapas om vi lokalt har attraktiva råvaror och attraktiv djup kompetens och affärsskicklighet. Men ett generellt välstånd kräver att vi också har enklare arbetsuppgifter som inte rationaliserats bort genom automation. Dessa enkla arbetsuppgifter är uppgifter som inte kräver långa och kvalificerade utbildningar eller exceptionell begåvning för att de ska kunna utföras på ett bra sätt. Handeln, restaurangbranschen, omsorgen och turistsektorn är några sektorer där liknande viktiga och värdefulla arbetsuppgifter finns och där de kan bli fler. Dessa arbetsuppgifter är också väldigt viktiga som instegsjobb på arbetsmarknaden för t ex ungdomar utan ambition eller förmåga att studera på universitet samt som arbetsmarknadsintroduktion för flykting och anhöriginvandrade. Vi behöver många fler liknande arbetsmöjligheter i Uppsala! Det tjänar alla på!
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/fler-tabun-kring-pigjobb-borde-brytas/

Vikingaparken
Väldigt tråkigt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu skjutit i sank idén om en Vikingapark i Fullerö, Uppsala. I Uppsala faller nu skulden och ansvaret för utanförskapsproblematiken ännu tyngre på Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Centerpartiet gillade inte entreprenörens idé att etablera ytterligare ett externt shoppingcenter men vi gillade idén om en Vikingapark som kraftigt skulle stärka Uppsalas attraktionskraft som turistort för mer än några timmar i anslutning till Stockholmsbesök. Vi gillade också tanken att många hundratals enkla jobb skulle skapas. Jobb som just utgör utmärkta instegsjobb för skoltrötta ungdomar, för ensamkommande ungdomar, flyktingar och anhöriga till flyktingar som fått komma till vårt samhälle. Jobb som starkt bidrar till ett socialt och ekonomiskt hållbart lokalsamhälle. Här hade vi ett skarpt förslag från en entreprenör som nu MP och S dödat. Vilka är de hundratals motsvarande jobb som de istället ska stötta?

MP och S har en mycket haltande politik! De talar om orättvisor i sin retorik men i praktiken gör de inte mycket för att bidra till att de möjligheter som finns för att skapa eftertraktade jobbtillfällen, inom rimlig framtid, förverkligas. Socialdemokraterna vill gärna att det byggs mycket bostäder. Men var ska människorna jobba? Socialdemokraterna vill gärna att alla ska bli akademiker. Men alla vare sig vill eller har den förmågan MEN de har förmågan att göra mycket annat av värde i vårt samhälle! Och om S och MP bara vill att Uppsala ska vara en sovkommun, och de flesta icke offentliganställda ska pendla söderut, så har de även misslyckats med att få till nödvändiga spårförstärkningar. Den nuvarande majoriteten saknar en helthetsidé om hur man utvecklar Uppsala starkt. Det är djupt beklagligt!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/nej-till-storbygget-i-fullero-3675343.aspx