Kunskapslyftet

Tillsammans

Visst är tillsammans ett fint ord. Det är nästan lika vackert som lagom. Tillsammans och lagom kan som ord beskriva en del av den tidigare svenska kulturen. En klok tanke om rimlig fördelningspolitik leder till ett samhälle där vi kan leva tryggt tillsammans. Lagom är en insikt om att harmoni i en grupp kräver ständiga kompromisser och därför är det ofta klokt att landa i "lagom" istället för att köra över en del av familjen, de anställda eller invånarna. En sak är säker och det är att Boris Johnson, premiärminister i Storbritannien, inte gillar ordet "lagom". Inte heller Pelling i Uppsala gillar "lagom" när Uppsala hårt ska bebyggas fort.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svart-att-se-hur-boris-johnson-ska-ta-sig-ur-skitstormen

Sverige har omfattande problem idag. Det är ett faktum oavsett vilka som försöker styra landet eller delar av landet. Det handlar om allvarliga strukturella problem. Rättsväsendet är inte tillräckligt för sin uppgift. Försvaret behöver återuppbyggas. Sjukvården är ineffektiv. Skolan har stora problem att ge våra barn den utbildning som krävs för att de ska nå sin bildningsförmåga och kunna bidra till svensk konkurrensförmåga, integrationen av invandrare går mycket dåligt, viktig infrastruktur som tågspår är risiga, nya invandringsregler hindrar universitet och företag från att rekrytera högt eftertraktade specialister och så vidare. Enligt mig är Sveriges situation så allvarlig att en samlingsregering skulle tjäna oss invånare bra under en tid. Det är bara att inse att vi inte kommer att få starka regeringar på något annat sätt. Nu är tider som kräver starka regeringar om svenskarnas bästa ska få genomslag. Att fortsätta att ge till exempel en avhoppad politiker stor faktisk påverkan på Sveriges politik är oansvarigt.

Malin Siwe skriver klokt om hur arbetsgivare behöver arbeta mycket mer strategiskt med sin kompetenssäkring. Gång efter gång när jag deltagit på möten med ledningen för Uppsala universitet har jag lyft frågan om hur Region Uppsala och Uppsala kommun säkerställer tillräckligt med praktikplatser för till exempel sjuksköterskor.

"”Det råder stor brist praktikplatser för studenter som utbildar sig till sjuksköterskor och lärare.” Citatet kunde ha stått i dagens tidning. Men det är hämtat från en Eko-sändning i maj - 2002. Problemet har funnits i över tjugo år, och har bara blivit värre. Och förstås katastrofalt under pandemin. Men den stränga ransoneringen av praktikplatser fortsätter. Till exempel har region Skåne en priolista som gäller till 1 juli. Specialistsjuksköterske- och barnmorskestuderande går före grundstudenter. Vård- och omsorgsstudenter på gymnasienivå går före dem som läser på yrkeshögskolan."

"Rektorer som har brist på legitimerade lärare resonerar likadant. De utbildade lärarna som finns på skolan måste undervisa eleverna och hjälpa de oexade kollegerna. Då går det inte att lassa på dem handledning också. Men vilket slit blir det då inte senare när fler och fler som inte fått VFU, verksamhetsförlagd utbildning, måste anställas trots allt? På skolor och i vården."

"I det privata näringslivet är det näskorta tänkande också utbrett. Arbetgivareförbunden klagar i högan sky över att yrkesvägledare inte lyckas övertyga högstadieelever att välja praktiska program."

"Praktiken är den stora vitsen med yrkesprogrammen på gymnasiet. Liksom yrkeshögskolan och flera högskoleutbildningar. Grundskolarna har länge haft svårt att få fram praoplatser. Ändå lobbade Svenskt Näringsliv för att två veckors prao ska vara obligatorisk. Det gäller sedan höstterminen 2018."

"Fyra elever hade ”prao” på Göteborg Energi i våras. Veckan innehöll också studiebesök på gymnasieskola, möten med politiker, test av digitala verktyg för gymnasievalet och skattjakt. Alltså det mesta – utom rejäl praktik. Men det är riktig sådan som lönar sig, för arbetsgivarna som slipper senare utbildningskostnader och kan rekrytera. Och för studenterna som får de faktiska kunskaper som ger jobb."

"Praktik kostar en del nu, men det är i längden mycket dyrare att avstå. För alla arbetsgivare. Och för alla önskar möta kunnigt yrkesfolk i lust och nöd." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/utan-praktikplatser-stannar-sverige/

I sammanhanget kan jag inte låta bli att lyfta behovet av att motivera de flesta invandrare att inte skaffa fler barn än de klarar av att uppfostra väl. Nackdelarna med många barn om man inte har råd och tid att sköta om dem är mycket stora. Läs gärna bifogad artikel om det från Kvartal. Sverige behöver fler som efterfrågas på den lagliga arbetsmarknaden och färre som har mycket svårt att försörja sig själva. Sverige behöver fler barn som har goda möjligheter till en god studiemiljö även i hemmet.

https://kvartal.se/artiklar/manga-unga-en-riskfaktor/

I dagens UNT sågar tre företrädare för Utvecklingspartiet demokraterna Uppsala kommuns sätt att sköta skolorna. Det är med stor sorg jag konstaterar att bristerna i våra skolor är så omfattande idag. Det är tragiskt för många elever som inte får den utbildning de har rätt till och det är illa att lärarna har en så bristfällig arbetsmiljö. Och Pelling och alla partier som röstat för det ansvarslösa Uppsalapaketet bidrar inte till att vår skola stärks. Uppsala och Sverige i övrigt behöver ett stort kunskapslyft, det brådskar.

"Det är tydligen inne att vara i opposition mot sig själva för dagens partier som sitter vid makten. Den 30/5 kunde vi läsa en debattartikel av Jennie Claesson från Liberalerna och ansvarig för Uppsala kommuns skolor. Artikeln är full av vackra ord om hur skolan måste vara och hur den ska bli bara Liberalerna får styra. 

"Nu är det så att Liberalerna ingått i Uppsala kommuns styre under snart fyra år. Samma parti har varit och är i ledarställning för skolverksamheten i Uppsala kommun. Möjligen är det så här illa det går när makten går före förmågan att göra positiv skillnad för de invånare man ska tjäna."

"Uppsalas skolverksamhet är idag inte en framgångssaga. I Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” 2021, kom Uppsala kommun på plats 261 av 290 kommuner. I den senaste öppna jämförelsen mellan kommuner rankas Uppsalas elevresultat på plats 141 av 290 kommuner. Ja, du läser rätt. I lärdomsstaden, och i en kommun med mycket goda förutsättningar, misslyckas det politiska ledarskapet att säkra en god utbildningsmiljö och goda studieresultat för våra elever."

"Nej, Claesson, vi tycker en spade ska kallas för en spade. De senaste årens ledarskap över Uppsalas skolor får F."

https://unt.se/debatt/replik/artikel/vi-ger-f-till-kommunens-skolledarskap/lqdzqnpr