Medial räcker inte
I vår tid har politik i allt för stor utsträckning blivit ett skådespel där de ledande företrädarna är mer som skådespelare än de erfarna och väl meriterade politiska företrädare vi behöver. En av förklaringarna till denna negativa utveckling är medias utveckling. Hur du lyckas kommunicera via media för att ”nå ut” anses viktigare än din förmåga att företräda invånarna, dina vallöften, på bästa möjliga sätt. Den förmågan är självklart starkt kopplad till livserfarenhet och meriter innan man får mycket ansvarsfulla uppdrag. Uppdrag som handlar om mycket mer än förmågan att tala. Och där det är viktigt att vinna respekt från andra länders företrädare. Vilka vi politiskt företräds av påverkar vår internationella konkurrenskraft. Att Sverige är internationellt konkurrenskraftigt är av stor betydelse för välståndet i vårt land.
Det är ett västerländskt otyg att Biden och Trump tillhör undantagen bland de ledande politikerna. Oavsett vad man tycker om dem, och deras beteenden, är de onekligen livserfarna och bär åldersmässigt på mer integritet än unga karriärfokuserade. Om västvärlden ska ha en chans att konkurrera klokt mot de allt starkare asiatiska krafterna är det dags att välja fler erfarna och meriterade ledande företrädare. Om vi fortsätter på den oerfarna och allt för känslostyrda vägen kommer definitivt västvärlden tappa global konkurrenskraft. I den verkliga världen respekterar inte många viktiga ledare i andra länder när de möter allt för unga ledare från andra länder. Särskilt inte om de kommer från små länder som Sverige. Vad vi tycker om det spelar mindre roll i en mycket konkurrensutsatt värld. På många sätt är det bara att inse att människans maktcentrum är påväg att skifta från USA/Europa till Asien.
Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om hur illa det är med ledande politiska företrädare som bara är skickliga på att tycka och prata, men de saknar mycket viktig livserfarenhet. Och nej, jag är inte rasist. Den berörda ministern är bara ett av många exempel. Och ja, jag uppskattar våra unga krafter men anser att de behöver tränas längre för att axla de riktigt svåra och stora uppdragen som finns både inom näringsliv och politik. De unga som inte gillar den ordningen kan alltid visa sin förträfflighet genom att starta egna företag eller partier.
"Klimatminister Romina Pourmokthari, L, pratade en hel massa när hon tog emot rapporten. Om vikten att hålla fast vid klimatmålen, om behovet av mer effektiva åtgärder och om att det är bråttom i klimatfrågan. Men egentligen hade hon ingenting att säga."
"Det bådar inte gott inför framtiden."
Förhoppningsvis blir unga människor också gamla nog att bli livserfarna och meriterade. Låt livets skola få verka längre innan allt för viktiga uppgifter läggs på oerfarnas axlar. Priset för det blir ofta allt för högt, även om de är duktiga på att prata. Det blir också dyrt för skattebetalarna när unga tidigt får för stora uppdrag. De har arvodesupplägg som kostar skattebetalarna mycket. I takt med karriärpolitiken i västvärlden har väst tappat som global kraft. Och identitetspolitiken har bara ökat och ökat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar