Regelbundet återkommande bankkriser
Trots regleringskrav efter regleringskrav från myndigheter fortsätter banker att med jämna mellanrum krisa. Och när de krisar kommer de till skattebetalarna och erbjuds allt för ofta hjälp.
Ovan hjälplösning anser jag vara i strid med klok marknadsekonomi. När en bank tagit för höga risker och betalat delar av sina anställda för höga bonusar ska ägarna ta alla smällar. Ofta får vissa inom bankerna dessutom extrema bonusar som de aldrig är återbetalningsskyldiga för. Marknadsekonomins regler måste gälla jämlikt och självklart inkludera finans och bankföretag. Inte bara alla andra bolag. Varje gång ett finansföretag kraschar måste bankernas ägare förlora allt och staten ska därefter snabbt sälja ut spillrorna till högstbjudande.
Jag köper inte argumentet ”systemhotande” för att rädda ägarna från att förlora sina aktier. Aktier som motsvarar ägande. Ägande som innebär ett ägaransvar. Precis som kopplat till våra skolor måste kraschlösningen vara möjligheten till ett direkt offentligt förvaltningsövertagande och snabbast möjliga utförsäljning till privata ägare. Nästan alltid är privat ägande bättre än offentligt ägande.
En högprofilerad amerikansk Silicon Vallay bank gick nyss i konkurs. Inte konstigt med tanke på hur värdepapper i kryptovalutor och blödande hightechbolag utvecklats. Även den stora rikemansbanken Credit Suisse, CS, gungar kraftigt. Och CS huvudägare, Saudi-Arabien, säger att de inte kommer att skjuta till mer kapital till den krisande banken… Då går den Schweiziska Riksbanken (staten) in med ett lån på hisnande 560 miljarder kronor!
Två svenska bankkrascher i modern tid visar hur det utan undantag måste gå till när ägaransvaret brustit. Gotabank och HQ-bank. Huvudägarna till dessa kraschade banker mår fortfarande ekonomiskt mycket bra. Samtidigt fick de och övriga ägare se allt kapital i de bolagen gå förlorat. Så ska det fungera i en väl fungerande marknadsekonomi.
En risk med nuvarande regering kan vara att borgerliga styren inte alltid förstått vilka de främst ska företräda. Invånarintresset, allmänintresset. Inte särintressen. Allt för ofta har gemensamma tillgångar sålts ut för billigt och privata intressen stöttats obalanserat mycket.
https://sverigesradio.se/artikel/ny-bankoro-pa-borsen-credit-suisse-sorgebarnet
https://www.bbc.com/news/business-64964881
Varningarna om bankkraschsmitta är i full gång. Inte minst nedan BBC-reportage ska tas på allvar.
”Ratings giant Moody's has warned of more pain ahead for the US banking system after a run on deposits led to the collapse of Silicon Valley Bank. Moody's cut its outlook for the sector to "negative" from stable, warning of "a rapid deterioration in the operating environment".”
https://www.bbc.com/news/business-64949786
Samtidigt som för högt risktagande inom affärslivet måste få mycket negativa konsekvenser är risktagande nödvändigt för människans utveckling. Att låta bli att ta risker går inte heller i en konkurrensutsatt värld. Utan risktaganden i till exempel utvecklingsprojekt förlorar man mot konkurrenter. För ägare och organisationer som vill överleva handlar det om att ta övervägda och hanterbara risker. Personligen har jag förlorat mycket pengar om jag skulle sälja flera av mina ”framtidsaktier” i hälso- och Cleantech-bolag. Nu har jag inte sålt men värdena på flera av dessa bolag har sjunkit med över 80%. Det är inte kul i nuläget men jag tror fortsatt på dessa företags affärsidéer och skulle ekonomiskt inte gå omkull om samtliga dessa bolag går i konkurs. Det är exempel på övervägda och hanterbara ekonomiska risker.
Nedan BBC-reportage beskriver hur riskhanteringsintresset kraftigt ökat i världen. Det gäller samtidigt att fatta att vi lever i en tid av ekonomisk tillbakagång. Då kan vi inte satsa mer på riskhantering utan att skära ner resurser på annat. Hur tror du politiken hanterar det?
”Dr Pescaroli is a global expert in risk management, and more specifically - in how businesses and other organisations can best plan for, and cope with, the impact of a crisis.”
”Since the start of the Covid-19 pandemic, he has been a person very much in demand. And now with the conflict in Ukraine already damaging the world economy, his services are even more sought after. "We live in an interconnected world," says Dr Pescaroli. "Every single company [in the West] is going to be affected by Ukraine in some way, not just firms that do business in Russia."”
”With energy and food prices now soaring, firms in those sectors face very specific pricing and supply issues that they need to be able to deal with. However, Dr Pescaroli says all companies should prepare a list of practical things to check and tick off in the event of a crisis, and more importantly - before one. "For instance, do all your top managers still have a landline at home? Because if they don't, and the next crisis is the collapse of the mobile phone network, then they don't have any phones."
https://www.bbc.com/news/business-60660760
När allt fler svenskar, som bor nära den norska gränsen, åker till Norge och handlar mat förstår de flesta att det är dåliga tider i landet Sverige. Till skillnad från 90-talskrisen är vi nu inne i det jag kallar västvärldskrisen. Det är inte osannolikt att vi bevittnar ett globalt ”schackspel” där det finns bättre schackspelare i andra delar av världen än dem USA och Europa låter sköta ”schackspelet”. Håll i hatten! När fattar västvärldens spelare att det brådskar att skapa ett rättviseorienterat Marknadsekonomi 2.0. Vi lever i en ny tid där gamla ekonomiska modeller måste bytas ut mot moderna. Inte minst modeller som på nya rättvisa sätt kan säkerställa en rimlig fördelningspolitik. Vet du vad som hänt kopplat till britternas köpkraft?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar