Inte ett nollsummespel
I den verkliga världen måste man ofta välja mellan alternativ. I den verkliga världen måste man prioritera kopplat till begränsade resurser. I den verkliga världen finns begränsade resurser i många former. Inte minst i form av pengar nu när experimentet med att dåraktigt ösa ut dem i världen genom farligt låg ränta. Något som starkt påverkat inflationen. Få kamper på vår jord är nollsummespel. Ofta finns förlorare när det finns vinnare. Oavsett konjunktur gäller den logiken. I ekonomier som växer klarar sig dock ofta ekonomiskt svaga bättre än under dåliga tider.
En positiv utveckling för oss människor har länge varit att sjukvården blir allt mer potent. Det vill säga sjukvården blir allt bättre på att bota, laga eller dämpa sjukdomar och skador. Det är fantastiskt.
I ett samhälle som det svenska blir allt fler generellt sett allt äldre. På många sätt är det fantastiskt med tanke på att vi bara får ett liv. Bara en chans att utvecklas, njuta och bidra till nya generationers välbefinnande. Tyvärr är en del av livet för dem som har förmånen att åldras att vi, av naturliga skäl, på olika sätt går sönder. Mer eller mindre, men inga undantag. Och allt fler äldre vill gärna att just deras liv ska vara så bra och långa som möjligt. Det sätter ännu mer tryck på en redan hårt prövad sjukvård i en tid där också många invandrade bär på både mentala och kroppsliga skador därifrån de flytt. Samtidigt bryr sig de flesta av våra äldsta människor mycket om barn och barnbarns välbefinnande.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/
Det är bra att även läkarna lyfter problemen med begränsade resurser. Det är viktigt att fatta. Läs gärna den bifogade artikeln i Läkartidningen nedan. En intressant annan utveckling är att det nu föds få barn i Sverige. Vad tror du det beror på?
”De neurodegenerativa sjukdomarna parkinson och alzheimer har prevalenser omkring 22 000 respektive 100 000 i Sverige.
Ungefärlig årlig direktkostnad per patient för parkinson är 76 000 kronor och för demens 87 000 kronor. I direktkostnad inkluderas medicinska resurser som öppenvårdsbesök, slutenvård, hembesök, telefonsamtal m m men inte förlorad produktion, belastning på närstående etc. Ännu finns inte några kliniskt tillgängliga behandlingar för att bromsa, stoppa eller reversera dessa sjukdomar.
Med en åldrande befolkning väntar ökad prevalens av såväl parkinson som alzheimer. I kombination med medicinska framsteg innebär detta en ökande börda för samhället.”
En sak är säker, prioriteringar är svåra. Det märks inte minst inom en kommun där på tok för mycket förväntas prioriteras när flera partier ska samarbeta och alla ska få in just sina hjärtefrågor i en massa målformuleringar och indikationer. Tyvärr skapar detta en massa målkonflikter som är destruktiva för ett unikt samhälles positiva utveckling. Vi måste våga prioritera på ett ansvarsfullt sätt som balanserar förmåga idag med förmåga imorgon!
https://www.ledarna.se/om-ledarna/nyheter/nyheter/sa-blir-du-en-mastare-pa-att-prioritera/
Tyvärr driver kineser och amerikaner fram oklokt ekonomiskt agerande även inom EU. Med stor sannolikhet är det kineserna som började. Att misshandla grundtankarna med frihandelsavtal, och att häva förbud mot okloka statsstöd till enskilda näringar, är dåligt för mänskligheten. Det innebär dåliga prioriteringar av begränsade resurser. I Expressens ledare nedan lyfts också fram hur EUs ”följa-John” även negativt kör över viktiga demokratiska processer.
”Sverige hade en plan för att stå emot EU-krav på ”en storm av statsstöd” när man tog över som EU-ordförande. Den planen åldrades fort.”
”EU verkar kasta ut alla försiktighetsprinciper med badvattnet. Stora industri- och gruvprojekt kan få förtur på bekostnad av lokalbefolkningen, miljön, demokratiskt deltagande eller skattebetalarnas behov av pengar för andra ändamål.”
https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/ulf-kristerssons-plan-har-redan-spruckit/
När stater börjar ödsla med miljarder till olika företag brukar det innebära stort slöseri. Bättre att låta marknaden avgöra och istället prioritera att få upp kvalitén inom skolan och sjukvården istället. Ledningen för Region Uppsala ansvarar för sjukvården. De har länge tydligt visat sig okunniga, eller ovilliga, att fatta tydliga prioriteringsbeslut som sänker kötider och ökar kvalitén inom prioriterade uppdrag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar