Fritt fall för kommunal ekonomi

Viktigare än vanligt med god ekonomisk hushållning i våra kommuner

Med den drucknes envishet har jag tryckt på inom Uppsalas kommun för en mer ansvarsfull ekonomisk hushållning. Med det har jag inkluderar att slå ner på väldigt dyra ambitioner om kraftig och snabb befolkningsökning. Det kostar att växa. Att växa snabbt kostar väldigt mycket, och på många sätt. Gång efter gång har jag lämnat formella skrivelser till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om dessa tydliga ställningstaganden. Faktumet att Uppsala kommun redan har runt 18000 miljoner i skulder är bekymmersamt! Många privatpersoner känner nu av både kraftiga prisökningar på mat och energi. På toppen av det rusar nu räntekostnaderna. ”Bara” på dagens skuldnivå i Uppsala kommun innebär dagens räntehöjning från Riksbanken på årsbasis en årlig ökad kostnad på 90 miljoner kronor! Och den avgående riksbankschefen flaggar för kraftigt fortsatta räntehöjningar. 

https://www.di.se/live/riksbanken-hojer-styrrantan-till-0-75-procent/

I det senaste numret av Dagens Samhälle är det flera artiklar om hur Sveriges kommuner nu går ekonomiska istider till mötes. Tiderna när kommunerna badat i olika former av extra statsbidrag och pandemin kraftigt minskat resekostnader, utbildningskostnader och efterfrågan på en hel del offentliga tjänster är över. Och när kommunernas ekonomier havererar kan du med fördel ta del av mina varningar i kommunstyrelsen över att Uppsala kommun anslöt sig till Kommunivest där även välskötta kommuner gjort åtaganden om att stötta kommuner som är misskötta. I Uppsala har väl en majoritet av politikerna sett det som en bra livlina när de fortsätter att kraftigt köra ner kommunen i låneträsket.... Nu kommer hårda tider och tror du Pelling med flera är redo för det? En sak vet vi, de ville inte presentera en budget före valet så återigen ligger skattehöjningar i korten. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder Uppsalaborna ett mycket starkt och framtidstroende alternativ i lokalvalen 2022. Uppsala ska utvecklas attraktivt och konkurrenskraftigt. Inte som nu, korkat, dyrt och med en riktning som ökar utanförskapsproblemen.

"Sötebrödsdagarna är över. ”Så snabb förändring har jag inte varit med om tidigare”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Flera kommuner med svag grundekonomi vittnar om stora bekymmer redan nu."

https://www.dagenssamhalle.se/offentlig-ekonomi/kommunal-ekonomi/stalbad-vantar-kommuner-nar-ekonomin-stortdyker-dags-borja-spara-igen/

Är vi väljare korkade? Många av våra rikspartier måste utgå ifrån det eftersom de nu i valrörelsen konkurrerar med att vilja ge mer till väljarna…. I tider där det både bidrar till inflation och dessutom är ansvarslöst har Expressens ledare nedan rätt. Det enda ansvarsfulla för att hjälpa enskilda människor nu är skattesänkningar. Det värsta de kan göra är att höja skatterna. Om Socialdemokraterna får fortsätta att styra Uppsala tror jag det är vad de kommer att göra. Alla kvalitetsbrister i välfärdens kärnverksamheter och Pellings vansinniga stadsbyggnadspolitik leder oss fel på många sätt. Jag tror inte Uppsalaborna är korkade. Jag tror väldigt många invånare kommer att rösta för en positiv framtid, och då lägger man sin röst på Utvecklingspartiet demokraterna 2022. 

”Inflationen skenar och hushållen blir fattigare. Nu måste även politikerna rätta munnen efter matsäcken och avbeställa valfläsket.”

”I valrörelsen borde alla kostnadsdrivande löften utvärderas med frågan: Stärker de svensk ekonomi och konkurrenskraft? Något annat har vi inte råd med.”

https://www.expressen.se/ledare/svangrem-for-hushallen-men-politiker-branner-pa/

Lyssna och argumentera

I hörnen ingen bra match

Har du varit på en boxningsmatch någon gång? Har du varit på en match i sumobrottning någon gång? Det har jag. Om de som tävlar skulle stå kvar på var sin sida och bara skrika på varandra skulle det bli en värdelös kamp och ingen skulle vinna över den andra. Det är när de går i närkamp och stöter och blöter sin teknik mot varandra som någon kommer att gå segrande ur striden, och den andre som förlorare. Inom politiken ska kampen vara argumentationen utifrån den politik man företräder. Logiken är den samma även om man inte med våld slår sönder och samman varandra. Politiska motståndare försöker med ord slå sönder varandras argumentation. Nya politiska krafter försöker de tiga ihjäl eller förlöjliga för att slippa mer konkurrens om rösterna. Det är i intelligenta debatter, och genom att lyssna på vad motståndaren säger, som vinsten kan skapas. Inga andra sätt är hållbara. Tyvärr är dagens debattklimat långt ifrån intelligent och ansvarsfullt. Politik har gjorts mer till show än det ansvarsfulla förtroendeuppdrag för invånarnas bästa det ska vara. Tyvärr har de sociala medierna kraftigt bidragit till denna stora kvalitetssänkning av politiken. Och trenderna i Sverige följer ofta trenderna i USA. En inte ointressant skillnad är att USA med 330 miljoner invånare i princip endast har två partier. Så är det i stor utsträckning även i Storbritannien. I kampen mot Kinas enpartistat skiljer med andra ord enbart ett parti....

På Agenda, SVT i söndags, tycker jag att den svensktalande gästen från Harvard University gav kloka inspel om hur dåligt dagens debattklimatet i USA är. Tyvärr kunde han inte se något ljus i mörkret. Det är mycket illavarslande för utvecklingen i västvärlden. Om västvärlden ska fortsätta att försvara demokratiska ideal måste västs samhällen erbjuda mycket mer generellt välstånd och trygghet än välskötta totalitära stater. Är det svårt att förstå? Lyssna gärna på professor Steve Kelman från Harvard i nedan Agendaavsnitt.

https://www.svtplay.se/video/33903134/agenda/agenda-29-maj-21-15?info=visa

Tyvärr är det inte bara debatterna mellan folkvalda som blivit allt värdelösare. De ungdomsförbundsinspirerade riksdagspartierna (de som inte längre är kvar i ungdomsförbundet) blir allt mer aktivistiska och allt mindre pragmatiska. Det är riktigt illa för oss invånare i landet Sverige. Riksrevisionens senaste rapport är en skrämmande läsning! Den bekräftar idiotin som vi väljare tillåter. Våra politiska företrädare saknar ofta gedigen arbetslivserfarenhet, relevanta meriter och skiter i att lyssna på vad experter och intressegrupper tycker om aktivistiska förslag. Det är ett politiskt agerande som leder ett samhälle mot ordentlig dekis. Nedan hittar du Riksrevisionens senaste rapport, det är en sorglig berättelse om hur politiskt misskött Sverige är. Vi kan ändra på det. Vi måste ändra på det. Rösta klokt i dina tre val 2022.

https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2022/pa-skakig-grund----beslutsunderlag-infor-stora-reformer.html

Framgångsrik kommun

Befogenheter, ansvar och chefscoaching

Pelle Lundblad är ett föredöme. Den nya VDn för Sveriges kommuner och Regioner, SKR, är tveklöst en person med erfarenheter och meriter värda att ta vara på mer än de flestas. Han är idag stadsdirektör i Helsingborg. Hans ledarskap har visat politiker som bryr sig, runt om i landet, att en kommun kan leverera bra kvalité inom sina verksamheter till lägsta kostnaderna jämfört med övriga kommuner. Han har också fått det att hända genom att tillämpa delar av den "medicin" som Utvecklingspartiet demokraterna vill använda i Uppsala kommun och Region Uppsala. Hans ledarskap är mycket tillitsbaserat och långt ner i Helsingborg kommuns organisation får medarbetarna stort eget ansvar och befogenheter för att lösa sina uppdrag. Tydligt ansvar i kombination med befogenheter, och bra coaching av cheferna, gör enorm skillnad kopplat till om en kommun tjänar sina invånare väl eller inte. Uppsala har idag både inom kommunen och regionen stora brister. Jag anser också att det är fel att en så i svenska mått mätt stor kommun inte har en stadsdirektör som bor i kommunen. Med en stockholmare som stadsdirektör är det för många inte förvånande att Uppsala planeras mot att bli ytterligare en förort till Stockholm.

https://www.dagenssamhalle.se/chef-och-arbetsgivare/ledarskap/han-blir-skr-s-nye-vd-bra-att-organisationens-roll-diskuteras/

En sak är säker och det är att Malmö stad (kommun) inte är någon förebild bland landets kommuner. Som stad har Malmö utvecklats stadsbyggnadsmässigt mycket attraktivt de senaste 40 åren. Tyvärr har staden också utvecklats från att vara en hårt slitande arbetarstad till att bli en bidragsstad under samma period. Det är inte ok. Expressens ledare skriver läsvärt om detta nedan. Det svenska generella välståndssamhället kollapsar om inte många fler vuxna blir självförsörjande och vi bryter den organiserade brottslighetens nyttjande av bidragssystemen som om de är gratis ”bankomater”. Även Malmö stad har mycket att lära av Helsingborg kommun.

"Malmö är rikets tredje största stad och har egentligen alla förutsättningar. Kommunikationerna är goda, avstånden korta. Det är endast en halvtimmes tågresa till Köpenhamn, där företag skriker efter arbetskraft. Ett par mil åt andra hållet ligger Lund, med ett världsledande universitet. Ändå är utanförskapet stort. Bara 125 000 av stadens drygt 350 000 invånare kan betraktas som självförsörjande, enligt en rapport av Johan Eklund för Malmö stads Tillväxtkommission. Hela 75 000 Malmöbor i arbetsför ålder jobbar antingen inte alls, eller för lite för att täcka sina omkostnader. Välfärdsstaten går minus även på fullt arbetsföra. Det kostar. Men inte bara för malmöiter. Malmö är den kommun som får mest från det kommunala utjämningssystemet – 5,5 miljarder kronor år 2019 att jämföra med tvåan Göteborgs 2,5 miljarder. Räknat per invånare halkar storstäderna visserligen nedåt i tabellen, men egentligen borde de inte alls spela i samma liga som avfolkningsbygder i Norrlands inland. Malmö är ökänt för sitt kommunala slöseri. Utöver att ha upp till 170 kommunikatörer anställda, har staden anställt skateboard-samordnare och bjudit influencers på semester. De stora summorna försvinner i dåliga upphandlingar och generösa bidragsutbetalningar. För några år sedan gav revisorerna förvaltningen skarp kritik för bristande kontroll över det ekonomiska biståndet. Men även med koll på pengarna är Malmös utgifter högre än de borde vara." 

https://www.expressen.se/ledare/hur-lange-ska-andra-betala-malmos-sloseri/

Varningssignaler

Underskattad erfarenhet

Åter har vi upplevt en tid när många dansat runt ”guldkalvar”. Tider när börsen och andra tillgångar rusar i värde och glassighet, prålighet, fåfänga och skryt är modernt. Dessa tider tycks oundvikliga i cyklerna mellan konjunkturerna för oss människor. Många klarar helt enkelt inte av att låta bli att skryta om att de i vart fall för stunden har råd att leva i överflöd. Exemplen på dessa upp och nedgångar i våra människoskapade ekonomier är många genom vår historia. Det är dock inte enskilda människors slöseri för att skryta som är den tydligaste varningssignalen om att en ny ekonomisk bubbla är på gång att spricka. 

Den tydligaste varningssignalen om att bubblan snart spricker finns att finna bland personer som snabbt gått från normalstark ekonomi till extrem förmögenhet. När människor går från smårik till svinrik på kort tid blinkar varningslamporna kraftigt. Intressant nog har det ofta varit kopplat till fastighets- och byggmarknaden som dessa snabba exemplen dykt upp. Det senaste exemplet är Iljan Batljan. Att följa honom i media de senaste åren har varit som att följa en dålig TV-serie. Batljan har oavsett hur det går för honom och hans investerare ett händelserikt och äventyrligt liv. Från flykting från Montenegro, kommunalråd, landstingsråd, vice VD i Rikshem (där han fick sparken för privata fastighetsaffärer vid sidan om sitt jobb), start av SBB (där han gärna beskrev att han har en annorlunda syn på risk), massor av köp av kommunala fastigheter och andra fastighetsaffärer, häktad för misstänkt insiderhandel och nu en snabb värderingskrasch i SBB och kanske en stundande konkurs. Det är inte lätt att skapa snabba framgångssagor utan att ta extrema risker. Så är det alltid. Vi får se hur det går för honom och hans investerare. En sak är säker, många investerare har förlorat mycket pengar på att tro att han var ”pojken med guldbyxorna”. Gång efter gång upprepar sig historien med "dansen runt guldkalven". Nya generationers människor vill göra sina egna misstag. Beteendevetenskapligt är vi fortfarande väldigt lika våra förfäder som levde i grottor. Vi måste lära av våra erfarenheter mycket bättre än vad vi gör. Bristande respekt för tidigare erfarenheter i kombination med dagens avancerade teknik och snabba takt förändringstakt gör riskerna större än någonsin tidigare. Att SBB idag rusade på börsen är ett exempel på hur spekulativt och komplex vår ekonomi blivit. Som vanligt finns vinnare och förlorare i denna ekvation av spekulanter.

https://www.di.se/nyheter/ilija-batljan-hela-var-kommunikation-har-varit-valdigt-dalig/

https://www.di.se/bors/aktier/sbb-b-949975/

Den perfekta stormen

Allt är relativt

Människor fyller sina liv med bra och dåliga tider. Ibland på grund av egna kloka eller okloka beslut. Ibland på grund av sjukdomar och olyckor. Ibland på grund av en arbetsgivares framgångar eller ett klokt och ansvarsfullt politiskt ledarskap. Nu när vi rullar in i den ”perfekta storm” vi gör ekonomiskt är det viktigt med perspektiv. Den som drabbas av allvarliga sjukdomar har det mycket värre. De som lider av krigens fasor har det mycket värre. De som lider av svält har det mycket värre. Personligen har jag svårt att stressa upp mig över ”dåliga tider” efter mina personliga erfarenheter tidigt 1990-tal. Sverige var i djup kris och Riksbankens styrränta var på 500 procent… IBM där jag jobbade redovisade tidernas största förlust och tvingades för första gången säga upp personal. Och hemma med en nyfödd son blev min hustru dödssjuk. Allt känns lätt efter den erfarenheten. Och mycket gick efter hårda tider bra igen. Sonen har blivit vuxen och framgångsrik. Exhustrun överlevde. IBM överlevde. Och jag fick en mycket värdefull internationell erfarenhet som ledare inom IT- och Telecom sektorn. Och Riksbanken hann sedan dess att gå från 500 procents styrränta till minustänta…

Sedan finanskrisen 2008, då investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs, har världens riksbanker sprutat ut billiga pengar på marknaderna. Under Covidkrisen (inte över än…) tryckte riksbankerna på med extremt mycket mer sedelpressande och började köpa obligationer bland aktiebolag. Företrädesvis i fastighetsbolag. Bland annat i det svenska experimentet SBB. När energikrisen slog igång som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina sprack många års konstgjorda ekonomiska bubblor. Nu går vi in i den perfekta ekonomiska stormen. Kraftigt ökade kostnader på allt vi människor måste betala för (mat, boende, energi) samtidigt som priset på pengar kraftigt ökar. Parallellt rasar många tillgångar i värde när fastighetspriserna- och aktiekurserna kraftigt sjunker. Parallellt med detta blir svenskarna ännu mer ekonomiskt svaga när kronan börjar närma sig sämsta växelkursen någonsin mot dollarn och euron. 

Hur går det nu? Nu tvingas vi betala för många års dålig ekonomisk och politisk styrning. Vi måste fokusera på att åter göra Sverige till ett land fullt av flitiga människor där alla som kan bidrar till ”en pånytt födelse”. Ett Sverige där det är slut med massor av bidrag utan mätbara motprestationer från arbetsföra personer. Ett Sverige där våra pensionerade uppmuntras att bidra till en mycket bättre integration av invandrare. Om dagens styrande politiker inte ”biter i det sura äpplet” och istället fortsätter att försvaga Sverige slår den borttagna FN prognosen definitivt in, och Sverige är åter ett fattigt och dåligt land för många att leva i. Glöm inte att det bara är dryga 100 år sedan som massor av fattiga svenskar sökte lyckan i USA. Ett misskött land och en misskött kommun kan fort kraftigt köra sönder vår generella välfärd.

Även det politiska systemet i Sverige är trasigt. Håkan Bengtsson, DagensArena, skriver läsvärt nedan om hur också det politiska spelet havererat i landet Sverige. Den negativa parlamentarismen fungerar inte längre när inget enskilt parti är väldigt dominant och blockbildningar skapar låsningar. Varför bildades block? Det var, och är, enda chansen att få en icke socialdemokratisk regering. Så enkelt är det. Sverige behöver tveklöst ett modernt parlamentariskt system! Eftersom dagens partier sannolikt inte ser egna vinster med ett nytt system måste det nya förverkligas genom ett nytt parti som får invånarnas förtroende. Det kan tyvärr ta tid samtidigt som Sverige är i behov av snabba förbättringar. 

”Det är de politiska partierna som försatt oss i de senaste årens röra. De måste nu visa vara de vuxna i rummet. Den som vill vinna behöver ibland vara en god förlorare.”

https://www.dagensarena.se/opinion/det-ar-partierna-som-satt-oss-roran/

Debattören Henrik Jönsson lyfter i sin senaste veckovideo perspektiv på stagflationen vi är inne i. Det är ingen tvekan om att vi är i en kristid. Som en av midsommarfirarna konstaterade har mänskligheten i modern tid både överlevt en Hitler och en Stalin, så efter ett par år av kris var han helt säker på att ”champagnen åter sprutar” för dem som ”övervintrat kristiden. Jönssons film är i sammanhanget sevärd.

https://youtu.be/wooFwfuIXd4

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om lägets allvar och att vi nu behöver ansvarsfulla partier och politiker. Rösta på Utvecklingspartiet demokraterna, UP, om du kan. Vi har en pragmatisk politik och erfarna företrädare.

”För första gången på mycket länge får gemene svensk det sämre. Och inte bara hushållen – även kommunerna och regionerna tampas med prishöjningar och stigande räntor.”

”Framför allt: småpartier som Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet måste hållas kort. När det är ekonomisk kris finns inget utrymme för ”visionär” politik, oavsett om det handlar om att införa friår eller avreglera Arbetsförmedlingen. Då handlar det snarare om att dämpa konsekvenserna för hushållen, se till att kommunernas ekonomi inte kollapsar och att hålla arbetslösheten på en så låg nivå som möjligt.”

https://www.gp.se/ledare/kaospolitik-håller-inte-när-landet-går-mot-kris-1.75498664

Ja, ja de rika klarar sig alltid. Och att vara allvarligt sjuk eller befinna sig i krig är värre. Vi kan alla bo på 10 kvadrat per person, sänka hemtemperaturen till 16 grader, i städerna strunta i bil, cykla eller åka kollektivtrafik, äta mycket mindre, aldrig resa utomlands och kramas för att hålla värmen uppe under vintertider. Att kunna är inte samma sak som att vilja. Miljöpartisterna får kanske som de vill för de flesta svenskarna framöver. Jag hoppas inte det. Bryr du dig om att våra barn och barnbarn ska få det bra? Det gör jag. Då är det dags att börja laga allt trasigt i Uppsala och övriga Sverige. Vi kan åter bygga ett starkt generellt välståndssamhälle i vår del av världen. Ett samhälle där vi uppskattar generationsrättvisa. I Uppsala har Utvecklingspartiet demokraterna politiken som leder oss rätt. Rösta klokt!

Vänsterstyre

Språket viktigt för att förstå verkligheten

Språken runt om på jorden har varit alla tiders viktigaste uppfinning för oss människor. Viktigare än hjulet. Till och med viktigare än mobiltelefoni och Internet…. (Jag är lite ironisk). Det är inte svårt att föreställa sig hur svårt det hade varit att utvecklas snabbt utan effektiv kommunikationsförmåga. Du som varit i situationer där de språk du talar inte talas av dem du träffat vet att det är mycket frustrerande att försöka förstå varandra hur mycket man än flaxar med händerna. Ett gemensamt språk är av avgörande betydelse för om ett samhälle utvecklas bättre eller sämre. Och hur vi använder språkets möjligheter har stor betydelse för vilka signaler vi skickar med våra ordval och vilken ton vi slår an. 

I Uppsala har jag under hela den här mandatperioden (2018-2022) kallat det lokala styret för vad de gemensamt är, ett vänsterstyre. S, MP och L i Uppsala är i sig själva väldigt vänsterorienterade. På toppen av det köpte S, MP och L budgetlojalitet av Vänsterpartiet. Tillsammans tveklöst ett vänsterstyre och ska då tydligt varudeklareras för vad de är. De är ett vänsterstyre. Tyvärr har jag varit ensam om att regelbundet kalla dem Vänsterstyret och inte det de själva kallar sig, ”mittenstyret”. Annie Lööfs förlovade mitten skulle alltså finnas i Uppsala 😂Att inte M, C, SD och KD förstått värdet av att konsekvent kalla dem för det de är har förbryllat mig. Att Eva Edwardsson, den liberala ordföranden för kommunfullmäktige, tycker att ”vi ska respektera varandra och kalla varandra för det vi vill kallas” är ingen ursäkt för att tillåta falsk etikettering. Det är klart att Liberalerna vill det för att det ska bli svårare för invånarna att förstå att de gått kraftigt vänsterut. Edwardsson är ju liberal. Ordvalen har stor betydelse. I Uppsala har vi ett vänsterstyre och Liberalerna är en del av det styret. 

Anna Dahlberg, Expressen, skriver läsvärt om hur partisterna i riksdagen just i ordvalen om varandra är klokare än i Uppsala. Den kloke Dahlberg underskattar dock väljarnas allt större misstro mot broilerpolitiker som politiska ledare. Ett av skälen till Magdalena Anderssons höga förtroende är att hon både är välutbildad och arbetserfaren. Hon har faktiskt varit både statssekreterare, överdirektör på Skattemyndigheten och finansminister. Även om näringslivserfarenheten saknas är hennes meriter på en egen nivå jämfört med Kristersson, Åkesson, Busch och Pehrson. Det är ett beklagligt faktum att det inte finns ordentligt arbetserfarna inom oppositionen. Att vara förtroendevald är inget arbete! Det är ett förtroendeuppdrag. Innan någon blir heltidspolitiker borde det krävas ordentlig arbetslivserfarenhet. 

”En tredje utmaning för borgerligheten är upplevelsen av att den politiska mitten tillhör de rödgröna. Det börjar faktiskt med språket. Av motståndarna kallas M/KD/L/SD ömsom för det ”högerkonservativa blocket”, ömsom det ”blåbruna blocket”.”

”Partierna har delvis sig själva att skylla eftersom de inte har skapat något eget namn åt sitt regeringsalternativ. De har inte heller lyckats namnge sina politiska motståndare på ett sätt som väcker genklang hos väljarna, exempelvis ”vänsteralliansen”.”

”Man behöver inte vara ett strategiskt geni för att inse att borgerligheten behöver attrahera fler mittenväljare om den ska vinna valet i höst. Den måste bli ett lockande alternativ för storstadsväljare i allmänhet och för kvinnliga dito i synnerhet.”

”Sakfrågorna har de redan vunnit. Nu måste de övertyga mittenväljarna om att borgerligheten också har ledarskapet och det politiska omdömet att leda Sverige.”

httpsas://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/m-kd-och-l-maste-sluta-jaga-sd-roster/

Jag ogillar skarpt att politiker säljer galenskaper för att vinna val. Jag ogillar inte minst att dessa galenskaper ofta bygger på kalkylerade antaganden om att många väljare inte förstår bättre än att gå på vallöften som kan låta bra men som i praktiken förstör för oss invånare. Broilerna Morgan Johansson och Ardalan Shekarabi är ”bäst i klassen” i detta destruktiva politiska maktspel. Varför ska de bry sig om att samhället faller sönder, de klarar sig alltid själva. De kanske till och med kalkylerar med att bli mer populära när samhället faller sönder. Expressens ledare skriver klokt om detta vansinne nedan. 

”I förra veckan presenterade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi direktiv till inte mindre än tre utredningar om sjukförsäkringen. ”Detta är ett led i arbetet med att ta tillbaka kontrollen över sjukförsäkringen”, sade ministern. Jaså, minsann. Men sjukförsäkringsreglerna beslutas ju politiskt, och S har regerat sedan 2014 – så vem har snott kontrollen från Ardalan Shekarabi? Ingen, förstås. S går som vanligt i opposition mot sig själv. Men om de tre utredningsidéerna blir verklighet lär politiken förlora kontrollen – över sjukskrivningskostnaderna.”

”Shekarabis utredningsoffensiv framstår inte som seriös alls, och intrycket förstärks av att direktiven släpps veckan före midsommar. Dessutom har inga utredare utsetts. Frågan inställer sig om utspelet helt enkelt är ett led i Socialdemokraternas valrörelse. Turerna kring ”nooshitillägget”, och Ardalan Shekarabis ofta osakliga och känslosamma twittrande om pensionärer, visar att S är redo för ren välfärdspopulism. I det läget är det förstås finfint att i valrörelsedebatter kunna peka på alla utredningar som partiet har i pipelinen för att göra socialförsäkringarna mer generösa. Men bortom röstfisket måste ju Socialdemokraterna inse att ohälsotalen och statens kostnader skulle skena om idéerna bakom utredningarna blev verklighet. Och skenat har de gjort förr. 2006 medverkade det till att Göran Persson förlorade valet.”

https://www.expressen.se/ledare/regeringens-storste-populist-slar-till-igen/

Vår inkluderingssymbol

Flaggan central i inkluderingsarbetet

Det är Midsommarafton, Sveriges svenskaste dag, även den fylld av inspirationer från andra kulturer. Men tveklöst väldigt svensk. En dag då vår vackra flagga självklart får vara med under festligheterna. Att svenska flaggans dag inte blev Midsommarafton var dock bra. Midsommar förtjänar sin egen fest med sina egna traditioner.

Så sent som 1983 fick Sverige en ”svenska flaggans dag”, den 6/6. Även Sverige hade fått en nationaldag. Av någon ideologisk anledning hade inte Sverige någon nationaldag tidigare. Att ha en nationaldag är inte synonymt med att man är inskränkt korkad. Så sent som 1996 blev 6/6 en så kallad ”salutdag”. Ännu senare, 2005, drev samordningsminister Pär Nuder igenom att den 6/6 blev en helgdag. Det var inte en dag för sent. I bakvattnet av en obefintlig eller misslyckad svensk integrationspolitik är symbolen för det svenska samhället central, den svenska flaggan. Vår flagga måste bli, och vara, vår samlande symbol för alla som inte tillfälligt bor i Sverige. Den, inte kungahuset, är den enande symbolen. Symbolen för vårt demokratiska, rättvisa och flitiga samhälle där vi också bryr oss om våra svagaste. Heja det samhället!

Karin Pihl, GP, skriver om ”värderingsfluff”. Det finns onekligen massor av värdelöst värderingsfluff. Det är dock inte samma sak som att det är klokt att dissa värderingsstyrda verksamheter. Värderingsstyrda verksamheter presterar alltid bättre än de som saknar en stark värderingsgrund. Om det kan man tycka mycket men det är fakta. Pihl har dock rätt i att värdegrunden kopplat till exempelvis skolan måste vara mer kortfattad och prioriterad om den ska vara verkningsfull. Och skolans värdegrund ska vara Sveriges värdegrund. Jag gillar Pihls ironi över mängden dokument som ska bidra till uppbyggnaden av en stark värdegrund…

”Om förslaget blir verklighet läggs det i den redan tjocka högen av befintliga värdegrundsdokument. Det finns redan en drös sådana, som jämställdhetsplan, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, som skolorna ska rätta sig efter, dokumentera och skicka in till myndigheterna. Utöver det har skolan ett demokratiuppdrag och ett uppdrag att främja mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.”

”Det saknas helt enkelt inte planer och dokument som ska säkerställa att eleverna undervisas i en miljö präglad av goda värderingar. Man kan nästan påstå att det gått inflation i värdegrundspolicyer. Filosofin bakom lyder att ju fler dokument som finns, desto bättre blir värderingarna. Men så är det inte. Snarare finns det goda skäl att minska antalet värdegrundsdokument.”

”Det är självklart i Sverige att skolor ska verka för jämställdhet och emot diskriminering. Men sådana värderingar upprätthålls genom att lärare och övrig personal förmedlar dessa värden konkret i mötet med eleverna, inte genom att skolan tvingas till ännu mer pappersexercis med ännu fler och överlappande värdegrundsdokument som ska skickas in till myndigheterna.”

httpsw://www.gp.se/ledaren/värdegrundsfluff-inte-bättre-för-att-det-kommer-från-höger-1.75103729

Jag skrev i samband med skolavslutningarna att jag blev ledsen över att många studenter viftar med en massa andra flaggor än den flagga som symboliserar det samhälle som betalat för deras utbildning, gett tillgång till många prisvärda fritidssysselsättningar och alltid ger dem rätt till dyr sjukvård och aldrig avsaknad av mat och tak över huvudet. Att inte även vifta med vår gemensamma symbol är uttryck för extrem otacksamhet och enligt mig ett föräldramisslyckande. Även många föräldrar och syskon till de som tagit studenten har fått, och får, väldigt mycket av det samhälle som har den svenska flaggan som sin symbol. Nedan följer Adam Cwejman, GP, upp mitt tidigare blogginlägg på ett läsvärt sätt.

”Men det var något med just det här studentflaket som jag inte kunde släppa ögonen ifrån: Flaggor från hela Mellanöstern. Men inte en enda svensk flagga. Själv är jag ingen entusiastisk flaggviftare. Men, tänkte jag, det är något skevt med den här scenen. Det här är kanske den enda dagen på året, bortsett från stora landskamper, som flaggviftande människor syns offentligt och då är det libanesiska och irakiska flaggor som syns, inte den svenska.”

”Vad har Libanon och Irak att göra med att du har tagit studenten, tänkte jag. Det är inte dessa länders utbildningssystem som du har tagit dig igenom. Inte dessa länders skattebetalare som bekostat skolgången. Det är inte det samhälle du, antagligen, nu ger dig ut i som vuxen, med allt vad det innebär. Det är Sverige, det underliga landet i norr, som ju faktiskt är ditt och som du lever i.”

”Vad jag främst kände var inte ilska eller irritation. Det är svårt att känna när man ser nittonåringar som är så euforiska. Det var faktiskt sorg. Att det land, vars flagga som ju är vår, inte entusiasmerar till användning. Är du inte stolt över den främsta symbolen för det samhälle du lever ditt liv i? Vad beror det här på? En ledtråd är att det svenska inte är så självklart för många, även om de är födda här. I en tråd på Quora, ett stort forum, ställdes frågan ”Vad tycker ni om svenska elever med utländsk bakgrund som viftar med hemlandets flagga på sin student istället för Sveriges?”. Ett av svaren var väldigt träffande: ”För en invandrare, att känna sig svensk känns extremt tomt och fel. Inte för det är något fel på det, men är man inte svensk så är man inte det. Det handlar om rötter, kultur, historia, etnisk tillhörighet. Man kan inte fejka sånt”.”

”Att bli en del av något kräver ansträngning. Det förutsätter att föräldrar födda i utlandet förmedlar till sina barn att det är något värdefullt att bli en självklar del av det nya hemlandet. Det är inte alltid säkert att man blir bemött med öppna armar. Inte för att svenskar inte skulle vilja dela med sig av det svenska.”

”I ett land, som Sverige var tidigare, där knappt någon är inflyttad är gemenskapen och de nationella symbolerna självklara. Man föds in i det och behöver inte reflektera över sakernas tillstånd, lika lite som en fisk funderar på vattnet som omger den. Men i det land som Sverige har blivit är det annorlunda. Det svenska är inte längre självklart. Det kanske framstår som harmlöst, en fråga om symbolik och inget mer. Men därunder göms den djupa spricka som uppstått mellan olika befolkningar i Sverige och inte kan avfärdas som något övergående.”

https://www.gp.se/ledare/sorgligt-att-svenska-flaggan-saknas-på-studentflaken-1.75103251

Jag önskar dig en trevlig midsommar! Varför inte vifta med vår gemensamma värderingssymbol mycket idag? Gör det! Då bidrar du till återskapandet av ett av världens mest rättvisa och framgångsrika samhällsbygge! Vi kan vända allt misslyckande och åter bli en medmänskligt stolt nation utan ständiga skjutningar, usla skolresultat, massor av långtidsarbetslösa full bidragsberoende, dödslånga vårdköer och en allt svagare krona. Rösta klokt! 💛🇸🇪💙

Arbetsplikt i utbyte mot bidrag

Arbetsplikt och medborgarlön

Det finns många skäl till varför alla vuxna ska studera eller arbeta. Det finns många skäl till varför mycket få vuxna ska kunna leva på bidrag utan att prestera mätbara studieresultat eller arbetsinsatser. Det är djupt orättvist mot alla som arbetar och betalar skatt att det finns arbetsföra som år efter år helt kan leva på bidrag. Bidrag som betalas av alla som jobbar. Att betala för att kraftigt funktionshindrade ska få ett anständigt liv är självklart för de flesta. Att år efter år betala för arbetsdugliga som inte jobbar är inte rättvist och en dålig ordning. Det är en ordning som inte finns i de flesta av jordens länder. Det är dags att avskaffa den ordningen i Sverige också. Kom ihåg att jag talar om långtidsarbetslösa, inte tillfälligt arbetslösa.

Direkt när jag blev kommunalråd drev jag på för arbetsplikt för arbetsföra med försörjningsstöd. Mina erfarenheter från ideella insatser med unga på Arbetsförmedlingen och från ”En väg in”-projektet Gottsunda Factory hade övertygat mig om att bidrag måste villkoras mot arbetsinsatser. Personligen anser jag att vissa jobb helt kan reserveras för människor som inte får jobb på den öppna arbetsmarknaden. Jag drev den frågan direkt inom Centerpartiet också. Centerpartiet på riksnivå gillade den inte och mina motioner gick inte igenom. C Uppsalas nya ledare var en klok person och var också engagerad i att driva detta mycket viktiga reformförslag. En reform som leder till ett betydligt mer socialt- och ekonomiskt hållbart samhällsbygge. Nu när C är i samma politiska lag som V, MP och S är det självklart omöjligt att genomföra nödvändiga reformer som handlar om ”arbetslinjen”. Bra ändå att C försöker försvara finansieringen av extratjänster som regeringen snart avser att upphöra med. Personligen anser jag dock att det inte behövs extra finansiering utan de särskilda arbetsuppgifter som bidragsberoende arbetslösa utför ska utföras i utbyte mot bidragen. 

https://sverigesradio.se/artikel/c-kraver-finansiering-av-kommunalt-integrationsprojekt-punkt-slut

Samtidigt behövs en reform där bidragen reduceras till max tre och där ett av dem är i form av ”medborgarlön”. En minimilön för minimala nödvändiga mat- och hygienutgifter samt minimalt tak över huvudet. Jag har inga problem med att kalla detta ekonomiska stöd för ”medborgarlön” istället för försörjningsstöd. Är det mer än en lek med ord? Ja, eftersom arbetsföra ska arbeta mätbart för att få något alls är det rätt att betrakta det som en medborgarlön.

Fredrik Reinfeldt och Annie Lööf fortsätter att försvara sin ansvarslösa och tokiga nyliberala invandringspolitik. Jag delar Patrik Kronqvists, Expressen, kritik av media nedan för att inte ställa bland annat Reinfeldt till svars för MP överenskommelsen 2011. Problemet är väl att DN med flera inte vill erkänna att deras känslostyrda, eller ideologiskt tokiga, önskningar gått åt helvete.

”Fredrik Reinfeldt varnar för att stänga gränserna och att ropa efter hårdare tag mot invandring. Med tanke på det låga barnafödandet och den åldrande befolkningen behöver Sverige ett inflöde av människor, menar han.”

”Fredrik Reinfeldt stoltserar exempelvis med att det är privata aktörer och inte statliga myndigheter som ger invandrare arbete. Men hur ser han då på att ynka fem procent av de migranter som har fått tillfälligt uppehållstillstånd sedan 2016, har lyckats få ett riktigt jobb som inte subventioneras av staten?”

”Reinfeldt målar också ut Sveriges invandringspolitik som lyckad på grundval av att nordiska länder brukar toppa olika internationella rankningslistor. Men Finland, Norge och Danmark har ju haft en betydligt lägre invandring än Sverige – då borde det väl vara något annat än migrationspolitik som är framgångsfaktorn?”

”De intressanta diskussionerna uteblir emellertid, Fredrik Reinfeldt väjer för alla krav på konkretion. När han ger sig in i debatten gör han det nämligen med brasklappen att han bara kan ha uppfattningar om sådant som är ”samhällspåverkande” för de uppdrag han innehar. Det är en bekväm inställning, som av en händelse är det just de svåra frågorna som Reinfeldt anser sig förhindrad att besvara.”

”Reinfeldt pratar alltså gärna om värdet av hög invandring, men vill inte befatta sig med de problem som följer av den misslyckade integrationen.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/reinfeldt-duckar-for-de-svara-fragorna/

Ann-Charlott Marteus skriver i Expressen om att de enkla jobben inte längre finns. Hon har fel. I utbyte mot medborgarlön kan dessa invånare inom äldreomsorgen och vården ta över alla enklare vardagsrutiner som idag undersköterskor utför. Rutiner som att bädda sängar, dela ut mat, mata, klä på och klä av, stöd med hantering av avföring och för icke kommunicerbara värdefulla utepromenader. Helt plötsligt får långtidsarbetslösa bidra i vårt samhälle och våra undersköterskor och sjuksköterskor får ägna sig åt mer kvalificerade sysslor och inte minst åt lite social tid med dem som ska vårdas. Ovan rutinsysslor gjorde jag bland annat när jag jobbade extra inom sjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

En arbetsuppgift för invånare med medborgarlön kan med fördel vara att täcka kommunistisk propagandaskräp som står i våra offentliga miljöer. Två sextimmars pass för att täcka nedan vidriga skräp skulle bli meningsfull sysselsättning för cirka 20 personer. Parallellt med den viktiga uppgiften kan ge turister vägledning, träna på språk och ständigt tömma närområdet från skräp. 

Våra nordiska grannar

Värdegrunder som bryr sig om de svaga

Med jämna mellanrum bjuder jag på historiska perspektiv och kopplingar till våra fantastiska nordiska grannar. Nordens invånare har varit ett företagsamt folk som bland annat tack vare hårt väder lärt sig att samarbeta väl. Ett folk som bär på flaggor med en symbol för fälgkors, för det är väl det som det gula i vår flagga symboliserar 😉.

Under många år var Sveriges samhällsbygge den starkast lysande stjärnan i Norden. Så var det även när jag växte upp som barn och ung. Danmark hade en stark företagarkultur, en mycket stark jordbruksindustri, globala affärsambitioner, bra skolsystem och ett folk som var/är stolta över sitt lands historia och samhällssystem. Finland och Norge var mycket underutvecklat och ekonomiskt svagt jämfört med Sverige. Det var då det. Norrmännen hittade olja och fick tillgång till enorma mängder kapital som i kombination med ett antal företagsamma invånare byggt landet urstarkt. Finnarna växlade upp sitt sisu och med hjälp av ett välskött skolsystem, en hög arbetsmoral, Nokias dynamiska näringslivseffekter inom high-tech och en ansvarsfull migrationspolitik har Finland blivit Nordens lysande stjärna. Sannolikt har också finnarnas starka engagemang inom JCI, ledarskapsträning för yngre människor, bidragit till framgångarna genom sin värdefulla träning och globala nätverk av nyfikna och drivna människor. Du som är +40 kan nog förstå vad jag beskriver om Sveriges position i Norden förr och idag. När Finland dessutom började vinna VM i ishockey och en finländare blev världsmästare i Formel1, då hade finnarnas självkänsla landat för att inte längre se på svenskarna med mindervärdeskomplex. 

Gå gärna in på nedan länk och ta del av hur imponerande finnarna utvecklat sitt land. Det går självklart att åter generellt bygga Sverige starkt. Det kräver tyvärr ett mycket mer arbetserfaret, ledarskapstränat och modigt ledarskap än vad Uppsala och Sverige idag har. Floskler och ordbajseri leder inte samhällen till stora generella framgångar. Bra skolmiljöer för alla, ett jämlikt och rättvist rättssystem, en stark företagsam kultur, att flit alltid lönar sig före lathet, att invandrare skyndsamt inkluderas i vårt gemensamma samhällsbygge, att invånarnytta styr det offentligt styrda, att kvalité på allvar ses som viktigt, att våra politiska företrädare har mycket arbetslivserfarenhet och meriter och att vi värnar om våra svagaste leder till framgångar. Så är det inte i dagens Sverige.

https://www.stat.fi/tup/satavuotias-suomi/suomi-maailman-karjessa_en.html

Redan i april 2013 markerade jag tydligt i DN att jag anser att våra ledande politiker måste ha omfattande riktig arbetslivserfarenheter och rimliga meriter. Ingen person är helt enkelt lämplig att företräda oss invånare om den bakgrunden saknas. Lööf blev inte glad….

https://wwww.dn.se/debatt/delat-partiledarskap-basta-losningen-for-centerpartiet/

Sverige fortsätter tyvärr sin väg ner i många viktiga rankingar och upp i de sämsta. Upp bland annat kopplat till skjutningar och dödliga effekter av alla skjutningar. För att inte tala om alla dyra skador av allt extremt grova våld som dagligen beskrivs i våra medier. Varningen som Lars V Kylberg, Sören Gyll och jag skrev om i Di debatt om svensk generell välståndsutveckling händer. Redan den 11 juni 2015 beskrev vi hur idiotiskt ”Decemberöverenskommelsen” skulle leda oss. Vi lyfte hur demokratiskt oklokt det är att mobba andra partier som fått folkligt stöd. Politiska motståndare, i en demokrati, bryter man efter bästa förmåga sönder i debatter. Och vi lyfte en välståndsprognos som en FN verksamhet politiskt tvingats att dra tillbaka. I den rasade Sverige kraftigt i den globala välståndsligan.

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

I juli 2017 lyckades jag få några modiga kommunalrådskolleger att vara med på en viktig debattartikel i DN. Den handlade om det självklara att kommuner måste få villkora bidrag till arbetsföra med att de utför arbete i någon form av praktik. Självklart tyckte Lööf illa om vårt krav på bättre stöd för verkningsfull integration.

https://www.dn.se/debatt/stall-krav-pa-obligatorisk-praktik-for-bidragstagare/

Så länge jag har mitt närsamhälles förtroende att företräda alla invånares bästa kommer jag att orädd göra det. Jag engagerade mig i politiken för att jag såg att det generella välståndssamhället var hotat. I det samhället bryr vi oss om våra svaga parallellt med att vi genom företagsamhet och flit gör det samhällsbygget möjligt. Det är hög tid att vända Sveriges dekistid och Uppsala kan bli ett ledande positivt exempel om Uppsalaborna röstar klokt i kommun- och regionvalen 2022.

Verkningsfull integrationspolitik

Allt för många börjar ge upp

Jag träffar allt för många som börjar ge upp inom Polis och Socialtjänst. Allt fler uttrycker farlig hopplöshet. De senaste årens regeringar och riksdagar har onekligen svikit den befolknings bästa de ska företräda. Jag tror inte de har gjort det avsiktligt med få undantag. Det är sannolikt en konsekvens av broilifieringen av politiken och att glappet mellan invånarna och dem de ska företräda har blivit på tok för stort. Du tror väl inte på allvar att tillräckligt många verklighetsbeskrivningar och problem lyfts från till exempel sossarnas första linje av politiker till dess topp? I den broilerkultur vi fått inom politiken slickar karriäristerna uppåt och säger det som anses bra att säga för dem som nått toppen. Det är ju de som just nu kan ge dem värdefulla uppdrag…. Och toppolitiker lever i sin fina och för 95% av befolkningen verklighetsfrämmande ”bubbla”. Raljerar jag? Nej. Jag är övertygad om att det är så. Det bästa beviset för det är att SD fått ett så starkt väljarstöd eftersom vare sig S eller M hade särskilt många politiker som vågade säga sanningar om problemen och volymernas konsekvenser. En sosse som gjort det år efter år är Boel Godner. Kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. År efter år har hon ”uppträtt” på seminarier i till exempel i Almedalen och beskrivit sin kommuns verklighet och dess konsekvenser. År efter år har gått utan att hennes och flera kommunpolitiker i Södertälje fick gehör för några av de lagförändringar de efterfrågade. När jag gjorde min utanförskapsturné 2015 träffade jag Godner, och faktiskt även en klok miljöpartist, när jag hade några studiedagar i Södertälje. Det är illa när broilifieringen gjort avståndet mellan verkligheten och politikernas övergripande takbelysningen för långt. 

Även om Sverige sakta sakta närmar sig någon variant av dansk hantering av utanförskapsproblemen är huvudproblemet att många av Sveriges ledande politiker saknar det som danska och övriga nordiska politiker har mycket mer av. De är mer pragmatiska och skyndsamma i sina problemlösningsprocesser. Återigen riktar jag problemljuset mot broilifieringen av svensk toppolitik. Människor som saknar ”skit under naglarna” lutar sig mot det de kan, ideologisk positionering, politiskt intrigerande och prat, prat, prat och ännu mer prat. I en broilifieringskultur blir pratet mest prat eftersom det i avsaknad av pragmatism leder till verbal (prat) polarisering (man står i sitt ensamma hörn och skriker utan vilja eller förmåga att jobba för möjliga kompromisser) och hanterbara problem blir stora problem. Så stora att allt fler närmast fronten ger upp. Jämfört med våra nordiska grannar har Sverige dragit på sig en mycket stor volym av utanförskapsproblem. Allt fler som arbetar inom socialtjänsten, Polisen, skolorna, sjukvården och omsorgen ger upp eller vill om möjligt byta jobb. Det är en farlig utveckling och ett gigantiskt misslyckande av Lööf och company. 

Med den drucknes envishet pekar jag på den misslyckade migrationspolitiken och den obefintliga integrationspolitiken som huvudorsaker till det svenska förfallet. Och nej, jag är inte rasist. Jag är för ett väl fungerande, hälsofrämjande, tryggt och rättvist samhällsbygge. Vi behöver nu kraftfullt inkludera alla invandrare som kommit till Sverige de senaste 30 åren. Många är redan fantastiska värdeskapande invånare i vårt gemensamma samhällsbygge. Allt för många är det inte av många olika skäl. Nu måste alla vuxna som kan arbeta också göra det om än i någon form av samhällstjänst om man långvarigt lever på bidrag. Språkträningen i svenska måste växlas upp och kopplas till negativa bidragskonsekvenser om man inte lär sig rimlig svenska efter år av Svenska För Invandrare. Alla måste lära sig att i Sverige gäller svenska lagar ALLA jämlikt utan undantag och vi accepterar inte parallellsystem där till exempel klanledare är domare när brott begåtts eller beslutas om. Parallellt med detta kraftfulla integrationsarbete måste vi försöka attrahera kompetensinvandring från alla jordens hörn. Specialistkompetens som näringsliv och universiteten skriker efter och behöver för att vara konkurrenskraftiga. Dessa krafter är självförsörjande men även de behöver träning i att förstå de kulturella skillnaderna mellan därifrån de kommer och Sverige. Stängda gränser är en dålig idé. Tills vi fått ordning på tryggheten, skolan, vården och omsorgen ska dock invandringen begränsad till självförsörjande invandring. De självförsörjande invandrarna bidrar också till finansieringen av den dyra integrationspolitiken som är nödvändig. Så kan vi väcka hoppet hos allt fler inom viktiga yrken som börjar känna hopplöshet.

För att klara denna nödvändiga förändring krävs att de som ska utvisas utvisas, att de som dömts till brott och ska utvisas får avtjäna sitt fängelsestraff utomlands och att vi som britterna börjar handlägga asylärenden utanför Sveriges gränser. Det blir dessutom mest rättvist för dem som vill fly och som hänvisar till asylrätten. Inte minst motverkar det sista den organiserade handel av ekonomiska ”flyktingar” som idag äger rum. En organiserad flyktinghandel som i till exempel USA är starkt kopplad till Mexikanska knarkkarteller. 

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om en urspårad asylrätt nedan:

”Föreställningen att det skulle vara en mänsklig rättighet att söka permanent asyl i just världens rikaste länder har förstås inget med asylrättens grundtanke att göra – att ge tillfälligt skydd undan krig och förföljelse.”

”Det är svårt att tänka sig ett mer bisarrt hycklande och samtidigt direkt inhumant system än det nuvarande där Europa gör allt för att hålla flyktingar borta från kontinenten, men samtidigt håller fast vid ett regelverk som får människor att drunkna vid dess stränder. Det finns inget humant med detta över huvud taget.” 

”Asyllagstiftningen har varit obsolet i flera decennier, eftersom den i praktiken förutsatt marginell migration. Någon modell som liknar den brittiska kommer förr eller senare bli allmängods. Den innebär trots allt att de som verkligen saknar alternativ kan få skydd, medan den stora mängd människor som idag söker ett bättre liv i Europa inser att det måste ske på andra vägar än genom att söka asyl.”

”Europa bör inte stänga sina gränser helt. Likt Storbritannien och Kanada bör man hålla öppet för kvalificerad arbetskraftsinvandring. Den som kan garantera långsiktig försörjning till sina närstående bör även ha möjlighet att ta hit dem. Europa kan också – som i fallet Ukraina – behöva öppna sina gränser vid konflikt i närområdet.”

https://www.gp.se/ledare/britterna-visar-v%C3%A4gen-i-asylpolitiken-1.74940640

Nu är hög tid att tända hopp inhemskt i Sverige. Hopp bland många i utanförskapsområden som känner hopplöshet. Hopp bland många poliser, socialarbetare, lärare och sjukvårdspersonal som känner allt mer trötthet och hopplöshet. Vi kan vända Uppsalas och Sveriges negativa utveckling. Det kräver dock nytt politiskt ledarskap för att det ska bli verklighet. 

Långa farliga köer

Ineffektivitet och kompetensbrist

Ineffektivitet och kompetensbrist leder i Sverige till allt mer trängsel och köer runt om i hela landet. Köer som bland annat leder till mer otrygghet då dömda kriminella inte blir inlåsta och människor som fått allvarliga cancerdiagnoser inte snabbt får nödvändiga behandlingar. Kösamhället är en direkt konsekvens av en ansvarslös migrationspolitik och en obefintlig integrationspolitik. Varför tillåts till exempel människor som inte ens behärskar lite svenska bli svenska medborgare? Varför avkrävs inte arbetsföra som helt lever på bidrag mätbara arbetsinsatser för det gemensamma i utbyte?

Idag publicerades en debattartikel från Utvecklingspartiet demokraterna, UP, i UNT om hur oacceptabelt dåligt sjukvården i Uppsala sköts. Köerna är långa och människor dör. Arbetsvillkoren är dåliga och sjukvårdspersonalen säger upp sig. Om vi bortser ifrån den ansvarslösa migrationspolitiken och obefintliga integrationspolitiken, varför spårar sjukvården ur så här? Dåligt ledarskap! Och toppen av ledarskapet utgörs av politiker. Vi behöver företrädas av mer erfarna politiker med relevanta meriter. Inom UP ställer vi krav på våra företrädare att ha rimliga meriter för viktiga uppdrag.

”Mycket kvalificerad vård ges vid Akademiska sjukhuset av kompetent personal. Vi är stolta över all kompetent och engagerad personal som kämpar varje dag. Det är ledarskapet som brister. Antalet vårdplatser måste öka och sjukvårdens administrativa uppgifter kraftigt minskas.”

”Vårdprocesserna mellan primärvård och nödvändig specialistvård måste kraftigt snabbas upp, för att undvika onödigt lidande.”

”För att kunna öppna fler vårdplatser och ge en god och säker vård måste all personal behållas och ges fortbildning. Satsa på en bättre arbetsmiljö för all vårdpersonal. Låt vårdpersonal vara med och påverka planeringen, inom angivna budgetramar. All överflödig administration, som inte är vårdkritisk, måste avvecklas eller kraftigt nedprioriteras för att ge mer kraft till kärnverksamheterna inom sjukvården. Ta fram strukturella, permanenta och konkurrenskraftiga lönesatsningar som är jämförbara med andra arbetsgivare. Hellre anständig lön, än en kvällsaktivitet i Botaniska trädgården.”

https://unt.se/debatt/artikel/inga-fler-kortsiktiga-losningar-for-att-klara-sommaren/re54kgyr

Vad händer med ett offentligt samhälle där inga enskilda hålls ansvarig för sin inkompetens? Vad händer i samhällen där ansvaret är kollektivt? Vad händer i ett samhälle som broilifieras med människor i ledande politiska ställningar utan att ha omfattande och relevanta arbetslivserfarenheter innan de ska företräda oss invånare?

Expressens ledare skriver en läsvärd artikel kopplat till hur politiken misslyckats att utveckla Sverige på ett för invånarna acceptabelt sätt. Köerna kopplade till viktiga tjänster är ett tydligt symptom på ett misslyckat ansvarstagande. När människor i behov av snabb vård inte får det är det dödligt farligt. När efterfrågan på omsorg är så stor att inte omsorgen kan utföras på ett rimligt medmänskligt och bra sätt är det oacceptabelt. När skolorna fylls med för stora klasser och där många elever har särskilda behov de inte får tillfredställda blir utbildningsmiljön mycket dålig. Rikspolitikernas värdelösa konsekvenstänkande, kopplat till migrationspolitiken, och den obefintliga integrationspolitiken, är huvudkällan till våra stora kvalitetsproblem inom välfärdens kärnuppgifter. 

”Vår effektiva byråkrati har varit en särskild källa till stolthet. Men på senare år har Sverige blivit mer av ett kösamhälle. Svenskarna är visserligen kända för sitt civiliserade köande. Men har vi någonsin behövt köa till så många olika nyttigheter?”

”På våningen en trappa upp, alltså den politiska nivån, hittar vi bland annat justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Han larmades i januari om att Säpo hade långa handläggningstider, men agerade inte. Hans svar nu är att Säpo får mer pengar i vårändringsbudgeten(!)”

”Det köas på fler håll på Johanssons domäner: inom Kriminalvården. De senaste åren har det varit stor brist på anstaltsplatser; i maj var beläggningen 113 procent.”

”Det innebär att många dömda har fått åka hem och vänta på sin tur att skaka galler. Med förödande konsekvenser.  Var femte person som stod i fängelsekö under åren 2019-2021 begick nya brott, enligt en kartläggning av Ekot. Bland dessa 2 200 förbrytare var stöld, rån och misshandel vanligast, men åtta dömdes för våldtäkt – varav två på barn – och tolv för inblandning i ”mordrelaterade brott”; fyra av dem för mord. Det är ett haveri utan dess like. Och skulden ligger tung på regeringen, som har skärpt straffen – vilket behövdes – utan att bygga ut Kriminalvården. Tala om att inte kunna eller vilja tänka länge än näsan räcker.”

”En orsak till de växande köerna är bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Men den utvecklingen kom ju inte som en blixt från klar himmel; beslutsfattare har i evigheter vetat att den arbetande andelen av befolkningen kommer att minska.”

”En annan orsak är den politiskt skapade, snabba befolkningsökningen som inte har lett till någon motsvarande ökning av arbetskraften. Men framför allt verkar det finnas allt färre en trappa upp som kan tänka strategiskt och lösa problemen. Resultatet är ett kö-samhälle. Sverige – var god dröj.”

https://www.expressen.se/ledare/sverige-har-blivit--ett-ko-samhalle/

Fyra arbetsdagar per vecka

Tiden det viktigaste vi har

För fem år sedan motionerade jag om att utreda för och nackdelar med att införa ytterligare en fri dag per arbetsvecka. Att gå vidare från 0 till 1 till 2 och nu till 3 dagar som man helt får styra över själv per vecka. Det vill säga 4-dagars arbetsvecka istället för dagens 5. Och särskilt viktigt istället för ett oklokt alternativ om 6 timmars arbetsdag som MP och V tycker är bra. Inte minst ur ett produktivitets och kreativitetsperspektiv är 4-dagars arbetsvecka mycket bättre än 6-timmars arbetsdag. Och kreativitet är dagens i särklass viktigaste "guld".

I DagensPS nedan kan vi ta del av en mycket intressant artikel om en utveckling mot fyratimmarsdagar. Varför har vi politiker i demokratiska länder? Det är för att de ska stå på det stora flertalet invånares sida, inte på de få extremt framgångsrika och rikas sida. De extremt framgångsrika och rika behöver oftast inte några företrädare om de inte företräder förtryck och egoism som inte bidrar till en rimlig fördelningspolitik. Vad skulle du välja, 5000 mer i månaden i lön eller en ytterligare fri dag per vecka? 

”Chefer för arbetsintensiva branscher i Europa och USA har tidigare avundsjukt sneglat på Asien där anställda jobbat betydligt mer. Kinas ”996”, som betyder att arbeta från nio på morgonen till nio på kvällen sex dagar i veckan, är ett begrepp. I Sydkorea, som har den längsta arbetstiden per anställd i världen, var genomsnittet enligt OECD 1 908 timmar per år. Det är 221 timmar per mer än snittet inom OECD. Men nu stundar det förändring.”

”Enligt en rapport återgiven av japanska tidningen Nikkei Asia A 4-day workweek? Japan gives the idea serious thought – Nikkei Asia har de långa arbetstiderna börjat att ifrågasättas av allt fler asiatiska arbetsgivare.

Dels sliter det ut anställda i förtid, dels ger det inte önskad produktivitet (se diagram nedan). Trots de längre arbetstiderna återfinns de asiatiska länderna långt efter USA och Europa i termer av produktivitet.”

”I förra månaden tog den japanska teknikjätten Hitachi steget att erbjuda 15 000 anställda 4-dagarsvecka. Game Freak, som är företaget som ligger bakom den populära Pokemon, följde efter.

Senast i raden är elektronikjätten Panasonic och telekombolaget NEC som uppges överväga samma erbjudande. Kan snart komma till Europa. Och det här har spridit sig till andra delar av Asien. Det indonesiska finansbolaget Alami och Sydkoreanska utbildningsbolaget Eduwill har infört 4-dagarsvecka.”

https://www.dagensps.se/investerardygnet/nya-trenden-fyradagarsvecka/?utm_campaign=investerardygnet&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=ENXB72vYtvxIul

Vad skulle du göra om du fick en dag till per vecka som du själv styr över? Du kanske är egenföretagare och svarar: "Som vanligt, jobbar för att uppfylla mina kunders förväntningar". Du kanske är anställd och svarar: "Då ska jag förverkliga en företagsidé och börja utveckla en turistidé jag har.". En sak är säker, tiderna förändras. Två andra saker som också är säkra är att ny teknik ersätter allt mer av det människan länge gjort och parallellt med det blir vi allt fler tusentals miljoner människor på jorden. Och glöm inte att i en värld där de som har jobb förväntas vara både mer utbildade och ha mer krävande jobb, i en alltid uppkopplad värld, kan tiden för återhämtning vara mer viktig än någonsin tidigare.

Politik är "det möjligas konst". Enligt mediabolaget BBC är den bästa politiska dramaserien någonsin "Borgen". Det är en dansk serie. Med tanke på hur befolkningsmässigt små både Danmark och Norge är måste man imponeras av hur duktiga de är på bland annat förmågan att skapa framgångsrika TV-serier. Undrar hur de skulle pitcha en programdel som handlade om att inför fyra dagars arbetsvecka....

https://www.bbc.com/culture/article/20220526-borgen-the-greatest-political-drama-ever

Förutom en ytterligare fri dag per vecka för anställda (gäller aldrig företagare) har tankearbetet om medborgarlön eller basinkomst fortsatt runt om i världen. Vissa länder har börjat testa varianter. Bland annat Finland. Det finska experimentet övertygade inte de finska parlamentarikerna. Jag tror att idén med medborgarlön ska handla om att skrota alla andra bidrag till människor som inte försörjer sig själva. Enbart erbjuda medborgarlön på en nivå under EUs minimumnivå kopplat till lön.

https://www.expressen.se/nyheter/finland-testade-basinkomst-till-arbetslosa-sa-gick-det/

Värderingar styr

Dags att minska fotavtrycket per person

Oavsett om vi pratar om organiserat kriminella, rasister eller miljö- och klimatengagemang landar enskilda människors levnadsval i värderingar. Värderingar byggs för de flesta i hemmet och i skolmiljöer. Fram till 16 års ålder flera vetenskapliga studier som styrker att det efter runt 16 års ålder är svårt att ändra uppfattning. 

I de flesta välfungerande hemmen lär sig barn att respektera andra människor, att äta ordentligt, att hjälpa till, att träna regelbundet, att inte svära regelbundet, att inte ständigt surfa på nätet eller titta på TV, att lära sig så mycket som möjligt och så vidare. Alla dessa ”att” bygger barn och ungas värdegrund. En värdegrund de bär med sig under hela livet. Vissa föräldrar klarar sitt viktiga föräldrauppdrag bättre än andra. Den generella kultur man växer upp i påverkar mycket. I den kristna delen av världen, som länge dominerat världens befolkningar, har de enkla 10 Guds bud haft stor betydelse för att bygga en generell stark värdegrund bland ett samhälles befolkning. Man kan tycka vad man vill om det men bevisligen var det en stark kraft för imponerande samhällsutveckling. Och kanske är det inte enbart för att de politiska broilerna styr politiken som de strukturella människoskskapade samhällsproblemen växer kraftigt. När allt färre fostras inom religiösa ramar tappar ett samhälle en gemensam värderingsfostran. I det sekulära (staten bestämmer inte vilken tro människor ska ha utan det är fritt för invånarna att välja) Sverige är skolan tänkt att bidra till en gemensam värdegrund. Det som kyrkan länge hade monopol på även i Sverige. Oavsett hur man i en grupp försöker skapa en gemensam värdegrund så är det bevisligen ett framgångsrecept om man lyckas. Tycker du dagens skola klarar det? Få skolor säger jag. Du vet väl att skolan har en värdegrund? 

https://www.skolverket.se/download/18.192dfce916aff44f9af6a4/1560325112335/Förslag%20läroplan%20grundskolan.pdf

En del av en hållbar värdegrund måste vara respekt för vår natur och att det är en dygd att leva mer sparsamt. Dagens extrema konsumtionssamhälle är på många sätt destruktivt. Exempelvis oligarkers, allt för många influensers och nyrikas frosseri i överdådig lyx är för mig bara osmakligt och ett hån mot vår natur som utmattas och töms på tillgångar för evigt. Om vi kan bygga en gemensam byggsten i alla värdegrunder som finns, som inkluderar avsky mot lyx och överflöd, skulle miljö- och klimatkampen göra stora framsteg. Jag har själv erfarenhet av att leva i Japan som på många sätt har en buddistisk grund i sitt samhällsbyggande. Ett exempel på hur de tar naturen på större allvar är att många av deras rikaste bor i förhållandevis små bostäder. Volymen människor på jorden måste tas på större allvar. Vi måste ta ett större ansvar för att inte förstöra vår natur bara för att många vill vältra sig i överflöd. Vi människor måste i mycket högre utsträckning styra in mot en kraftfull delningsekonomi och vi måste skapa kraftfulla system som förser oss med billig alternativenergi till oljan. Det går också att använda skattesystemet så att människor som vill leva ett mycket vidlyftigt liv också får betala mycket mer än enbart genom momsen på det som konsumeras. 

https://sverigesradio.se/artikel/varmeboljan-i-europa-hotar-jordbruket-racker-med-en-liten-gnista

Vilka är de definierade dygderna? Nedan länk beskriver dem.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kardinaldygder

Finns sju dödssynder definierade och vilka är de? Ja, de finns i olika tolkningar och har varit en del av flera kulturer och religioners fostrande budskap. Tror du dessa historiska och flitigt kommunicerade dödssynder påverkat många människors värderingar? Om du önskar ett evigt liv, skulle du våga chansa på att inte följa reglerna om du varje vecka var tvingad att lyssna på en predikant som tryckte in dessa budskap i ditt huvud? Det finns massor av olika kulturer runt om i världen. Bland dessa kulturer finns många nedärvda värderingar som är viktiga att förstå om man vill förändra dem. Inte minst kusingifte som det problematiseras om allt mer i Sverige är en sådan nedärvd kulturell yttring som förekom även i Sverige för inte allt för länge sedan. Ett av skälen till varför kusingifte i vissa kulturer fortfarande ses som viktiga är att det är kopplat till arvsregler. 

https://sverigesradio.se/avsnitt/1190553

https://www.jw.org/sv/vad-bibeln-lär/frågor/sju-dödssynder/

httpss://www.gotquestions.org/Svenska/sju-dodssynderna.html

https://www.gp.se/ledare/%C3%A5terinf%C3%B6r-f%C3%B6rbud-mot-kusingifte-1.74926388