måndag 10 augusti 2020

Rädda eleverna från destruktiv skolpolitik

Bär värdelösa kompromisser på haveriskälen?
Vad säger våra historiker om skolan och dess utveckling de senaste femtio åren? Det skulle jag vilja veta. Jag är urless på politiska förklaringar. I det politiska spelet om invånarnas röster bjäbbas det hela tiden om vad som är rätt att göra och vad som är fel. Inget konstigt med det MEN skolan är för viktig för att utsättas för denna ständiga misshandel som jag bloggat många gånger om de senaste elva åren. Och inte minst den senaste statliga utredningen om skolan sågar politikernas ständiga förändringar och riktade statliga bidrag. Tyvärr är det nya förändringar som krävs för att få ordning och undervisningskvalitet i våra skolor. Och under överskådlig tid invandringsstopp för personer som inte är självförsörjande. Finns politiska alternativ för dig som tycker skolan är viktig för vår samhällsutveckling? Ja, Utvecklingspartiet demokraterna, UP. Läs gärna en av våra debattartiklar om skolan nedan.

De senaste åren har jag ofta lyft fram Hamid Zafar som en klok och tydligt kommunicerande invånare i AB Sverige. Läs gärna hans senaste artikel i GP där han totalsågar utvecklingen av den svenska skolan de senaste decennierna. Vilka partier bär det i särklass största ansvaret för denna både dyra och tragiska utveckling? Det är tveklöst Socialdemokraterna och Liberalerna som ständigt anser sig stå för de bästa lösningarna för skolan. Och det är i huvudsak de partierna som styrt skolans utveckling de senaste decennierna.

”Hur kunde den svenska skolan gå från att rankas som en av de bästa och mest likvärdiga i världen till att idag knappt klara sig över OECD-snittet? De senaste åren har stora mängder tid och resurser i form av statliga utredningar och kommissioner tillsatts för att försöka luska ut hur det kunde bli så här. Men faktum är att vi fick ett facit på den svenska skolans utveckling redan i början av 90-talet.”

”I fjol upptäcktes en bortglömd OECD-rapport daterad 1992 som varnade svenska politiker för utvecklingen. Märkligt nog var rapporten inte diarieförd hos Utbildningsdepartementet. LO-utredaren Mattias Samuelsson fick vända sig till OECD i Paris för att begära ut den. Att ta del av rapporten idag, nästan 30 år senare, är en skakande läsning.”

”Under det tidiga 90-talet genomfördes gigantiska reformer av den svenska skolan inom loppet av ett fåtal år. Dessa skulle få konsekvenser inte bara för skolan men också samhället i stort. Först genomdrevs kommunaliseringen av grundskolan av den dåvarande skolministern Göran Persson. Därefter genomdrev regeringen Bildt friskolereformen.”

”I sin rapport riktade OECD skarp kritik mot hur reformerna hade drivits igenom och varnade för dess konsekvenser. Äldre skolreformer hade föregåtts av större statliga utredningar och kommissioner. De nya reformerna föreföll ha hastats igenom på basis av politikernas ideologiska nyckfullhet. OECD uppmanade Sverige att iaktta försiktighet och inhämta erfarenheter från andra länder som drivit igenom liknande reformer. Bland annat Australien, som visade på att liknande reformer lett till bristande likvärdighet.”

 Med facit i hand vet vi att nära nog samtliga av rapportens varningar besannats. Det går inte att backa bandet men rapporten kan lära oss några saker. Att skolan är för viktig för att experimenteras med. De senaste decennierna har skolan successivt monterats ned. Att bygga upp den kommer ta lång tid. En bra början vore att aldrig låta skolan bli ett område för politisk nyckfullhet.”



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar