Dyra bostadskostnaderAllt fler lever långvarigt på fullt försörjningsstöd från skattebetalarna runt om i Sverige. Inte minst i Uppsala. Det är självklart en ohållbar ordning som inom några år kraftigt kommer att försämra för de riktigt svaga i vårt samhälle. Det tycker jag är ett stort politiskt misslyckande. Allt fler, och det är i absoluta tal många, som lever på försörjningsstöd har också sina dyra boendekostnader betalda av oss skattebetalare. Det är både ekonomiskt ohållbart och mycket orättvist mot många invånare som sliter för att ha ett rimligt gott liv. Dessa slitande invånare är med och betalar för till exempel alla bostadsbidrag. Under Coronapandemin har antalet arbetade timmar sjunkit mer än prognostiserats. Tar vi hänsyn till permitteringarna ser läget kopplat till antal arbetade timmar mycket allvarligt ut. Stora delar av svensk välfärd är uppbyggd kring arbetade timmar. Idag innebär färre antal arbetade timmar att du får betala ännu mer för att försörja arbetsföra som inte arbetar. Det är en ohållbar situation.
Hur tänker staten lösa den svåra situation man är i? Staten har nyligen genomfört en statlig offentlig utredning kopplad till förändringar av Riksbankens styrning. Ett av förslagen till förändringar ogillar jag. Redan idag köper Riksbanken obligationer på marknaden. Nu föreslås en möjlighet att ännu friare kunna köpa ”privata värdepapper”. Det är en alarmerande verklighet om det blir allvar. Expressen skriver nedan lite om hur illa staten sköter bostadsmarknaden. Förvånad? Det är MP som ansvarar för bostadsfrågorna i regeringen.
”Vissa av Rikshems hyresgäster i Umeå är missnöjda över att fastighetsägaren vill rusta upp deras lägenheter. De upplever att värden inte lyssnar på deras önskemål om en mindre omfattande renovering. Dessutom anser de att Rikshem länge har struntat i att sköta det löpande underhållet. De fruktar att de mastiga hyreshöjningarna – i snitt 42 procent – kan tvinga många att flytta från området. Reportaget i DN är bara ett av många om hur hyresgäster inte har råd att bo kvar efter renoveringar. Fenomenet har rentav fått ett eget namn: ”renovräkning”. Problemet är reellt. Enligt Boverket ökar benägenheten att flytta både under och efter renoveringar. Kraftfulla upprustningar spär också på segregationen genom att låginkomsttagare som inte har råd med hyran i regel flyttar till mindre attraktiva områden. Men fenomenet är knappast nytt. Redan i 1970-talets Stockholm protesterade hyresgäster i Birkastaden mot att allmännyttan sanerade bostadshus med kraftigt höjda hyror som följd. Förklaringen till renovräkningar kan alltså inte främst sökas hos det internationella riskkapitalets intresse för svenska hyresfastigheter eller alliansregeringens krav från 2011 om att allmännyttan måste drivas affärsmässigt. Den verkliga boven är bruksvärdessystemet. I det svenska hyressättningssystemet ger endast standardhöjande åtgärder – som att ersätta en våtrumsmatta med klinkers – rätt att höja hyran. Att hålla hus och gårdar allmänt i fint skick gör det däremot inte.”
”För den som tror på ekonomiska incitament är det alltså inte speciellt förvånande om Rikshem tar lätt på det löpande underhållet för att i stället topprenovera bostäderna. Hyresgästföreningen är den mest stridbara försvararen av bruksvärdessystemet och har själv varit med och förhandlat fram att golvvärme, handdukstorkar och kryddhyllor ska ge rätt till kraftiga hyreshöjningar.”
Den så kallade Omstartskommissionen har nu lämnat sin slutrapport. Om den finns mycket att säga. En hel del är sådant som med fördel går att ta del i flera tidigare utredningar som ignorerats. Önskemål om sänkta skatter i ett land med ett av världens högsta skattetryck är inte förvånande. Att låta bli okloka investeringar i ett "höghastighetsspår" för järnväg borde vara självklart. Men, men, det jag tycker är viktigast med denna rapport är att det måste göras snabba och ordentliga statliga satsningar på prisvärda bostäder som socioekonomiskt svaga kan bo i. Alla regelverk som idag hindrar till exempel el tvåbarnsfamilj, fyra personer, att bo i en etta måste bort. Fräscha men mycket miljövänliga och kompakta bostäder där man delar på mycket måste få produceras och bli byggda ute i våra kommuner. Det duger inte att ha en ordning där människor som lever på försörjningsstöd kan bo bättre än lågavlönade människor som kämpar för fullt för att försörja sig och en eventuellt familj. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Låt staten, alla svenskar, finansiera bygget av många liknande bostäder i de 32 kommuner som fått möjlighet till löjliga EBO restriktioner. Bostäder som ska tillhöra Allmännyttan. Tills bidragssystemen i Sverige faller samman är det ändå du och jag som betalar för människor utan självförsörjningsförmåga. Bättre att göra det på detta sätt än att betala väldigt dyra hyror i dagens nybyggda fastigheter för helt bidragsberoende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar