Det finns många som tycker att det är fel att använda näringslivets professionella sätt att arbeta inom offentlig sektor. Hur kan man tycka det? Självklart kan man tycka det om man aldrig varit aktiv i ett konkurrensutsatt företag och förstått hur viktigt det är att hela tiden vara innovativa och effektiva för att försvara och utveckla sin kundbas. Problemet med dem som inte förstår det stora värdet av att lära av näringslivet är sannolikt att de inte ser oss invånare som "kunder" till offentliga tjänster och även myndighetsutövning. Om du läser kommunallagen tycker jag att du tydligt kan lära dig att till exempel Uppsala kommuns invånare och registrerade organisationer är de "kunder" som Uppsala kommuns politiker till 100% ska säkerställa får bästa möjliga kvalitet av det som definieras som kommunens lagliga uppdrag. Och allt som är värt att göra är möjligt att mäta. När det som är viktigast att göra mäts kan vi också tydligt hålla ansvariga politiker ansvariga för framgångar och misslyckanden. Som invånare vill jag kunna mäta ansvariga politiker på det sättet, vill inte du det?
https://sv.wikipedia.org/wiki/New_Public_Management
Stefan Fölster skrev nyligen en viktig ledarartikel i SvD. Han är en mycket kunnig nationalekonom. Personligen tycker jag att det är dumt att inte lyssna noga på vad han skriver nedan.
Självfallet ska verksamheter inte belamras med okynnesräknande och detaljstyrning. Men välriktad mätning och incitament fungerar över förväntan.
”Ett av regeringens paradnummer under förra mandatperioden var att det skulle mätas mindre till förmån för ”tillitsbaserad” välfärd. I många små steg har det hatade NPM, New Public Management, försvagats och ersatts med, ja, NPM – No Public Management. Följderna börjar klarna nu.”
”Inom sjukvården byttes till exempel en rad resultat- baserade ersättningar liksom kömiljarden ut mot anslag. Möjlighet att jämföra kvaliteten försvagades i flera avseenden. Av en händelse har sjukvårdsköerna ökat igen sedan dess.”
”Beror inte det på demografin och ständiga nedskärningar? Var tredje kommun går ju med underskott och de flesta behöver höja skatten under kommande år. Denna litania har svalts med hull och hår av de flesta medier. Enligt siffror från SKL är emellertid boven försämrad produktivitet. Resurserna i vården har ökat betydligt snabbare än skattebasen, och det finns allt fler läkare. Samtidigt har antal vårdtillfällen i sjuk-husen och läkarbesök minskat sedan 2015.”
”Många kommuner och regioner har öst pengar över välfärden under hela 2000-talet trots tydliga varningar om den långsiktiga hållbarheten. Antal helårsarbetande läkare i den specialiserade vården har svällt med hela 20 procent sedan 2009, allt enligt SKL. Antal lärare per elev har blivit fler i både grund- och gymnasieskolan, utöver en allt större kår av lärarassistenter. Kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt, liksom kommunernas utgifter för personlig assistans och andra LSS insatser.”
”De flesta förstår nog att välfärdens resurser inte i längden kan öka snabbare än inkomsterna. Mer obegripligt är det svala intresset för effektivisering, inte bara inom sjukvården. I skolorna har inte resultaten förbättrats trots fler lärare. I kollektivtrafiken ökar antalet resenärer måttligt i förhållande till utgiftsökningen.”
”En hädisk tanke är att det kanske inte mäts för mycket, utan för lite, eller i vart fall fel saker. Det anser i alla fall Kungliga Vetenskapsakademin som i år delat ut Nobelpriset i ekonomi till Esther Duflo och två kollegor för sina insatser att mäta bättre. Hennes metod att mäta genom experiment har lyft biståndsfinansierad välfärd i världen.”
”I Sveriges välfärd lyser sådana experiment med sin frånvaro, i vart fall sådana där man verkligen jämför med kontrollgrupper. Intresset för att ta reda på vad som åstadkoms är helt enkelt inte överväldigande. I stället ombeds vi att lita på att det blir bra.”
”Självfallet ska verksamheter inte belamras med okynnesräknande och detaljstyrning. Men välriktad mätning och incitament fungerar över förväntan. Ett exempel är försöken att betala endast för lyckade höftoperationer. Förvånansvärt många var motståndare till detta innan det infördes.”
”När Duflos föregångare Florence Nightingale började mäta överlevnad på fältsjukhuset i Skutari lyckades hon hitta enkla åtgärder som minskade dödligheten från 43 procent till 2 procent på bara ett halvår. Chefläkaren vid sjukhuset ansåg dock att det var helt onödigt att mäta. Han förordade tillitsbaserad styrning.”
https://www.svd.se/fran-npm-till-no-public-management
Bristen på kompetent ledarskap inom politiken. Igår deltog jag på ett "top executive forum" där globala experter kopplat till Artificiell intelligens, AI, och digital utveckling samt VDar och styrelsemedlemmar hade mycket värdefulla samtal om vad som händer och vilket ansvar ledningarna har för att klokt förhålla sig till den extremt stora förändring som sker i våra samhällen tack vare bland annat AIs utveckling. Det är mycket allvarligt för oss invånare att vi i huvudsak saknar politiska ledare i Sverige som förstår vad som händer och som också driver på så att även vi både hänger med i konkurrensen samtidigt som vi kan klara annars stora problem med kompetensbrist. Europa är inte ens på banan i den nya världen. Det är USA och Kina som helt dominerar den nya digitala världen och dess teknologi. Och den världsledande kompetensen inom "deep learning" finns i Storbritannien, Schweiz och Kanada. Varför spårade det politiska ledarskapet ur så mycket i Europa? Vi hade tills för bara tjugo år sedan massor av möjligheter att försvara vår globala roll. Politiken både på EU nivå och i de flesta EU länder misslyckades. Inte Storbritannien, och de vill också lämna EU....
Dagens stjärna
Stefan Fölster. I så stor utsträckning som möjligt ska vi kräva mätbarhet kopplat till välfärdens kärnverksamhet.
https://www.svd.se/fran-npm-till-no-public-management
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar