Konsekvenstänkande tycks ha blivit en av politikens svagaste gren. Det är mycket allvarligt. Särskilt tråkigt är det för våra socialt svagaste invånare. De invånare och deras barn som har störst behov av ett väl fungerande och konkurrenskraftigt samhälle som därigenom har förmågan att kunna ge socioekonomiskt svaga människor hjälp till en dräglig lägsta levnadsnivå. Och framförallt möjlighet att stötta barn som haft ”oturen” att födas in i ett socioekonomiskt svagt sammanhang att ändå ha en bra chans att nå sin fulla bildningsförmåga. Och därigenom kunna maximera sina individuella livsmöjligheter. Om vi tar barnperspektivet är förmågan till konsekvenstänkande bland politiker mycket viktigt. Många politiker talar väldigt mycket om ”barnens bästa”, det låter bra. Men utan konsekvenstänkande, och helhetsförståelse i komplexa miljöer, blir inte besluten ”barnen bästa”.
"Regering och riksdag måste sluta att driva en konsekvensblind politik som ökar sociala problem. Socialsekreterare ska inte behöva ragga bostäder medan misshandlade barn får vänta på hjälp."
”Det är kort sagt hos socialtjänsten som allt fler samhällsproblem nu hopar sig. Och kraven är höga från lagstiftarna: ”Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet” säger socialtjänstlagen. Det ska ”finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet”. Så ser inte verkligheten ut. Det råder kris och överbelastning, erfarna socionomer flyr och nyutexaminerade får svåra fall i knäet direkt. Sjukskrivningar och utbrändhet grasserar. Hot och våld från klienter har blivit ett stort arbetsmiljöproblem.”
”Det är en minst sagt bisarr ordning, när många socialtjänster är så tyngda av resursbrist att de tvingas lägga orosanmälningar om barn på hög.”
”Huvudansvaret för unga som begått brott ligger också på socialtjänsten. I en tid när gängkriminaliteten breder ut sig och ungas brott kan vara förskräckande grova, blir det alltmer uppenbart att detta borde vara Kriminalvårdens, inte socialtjänstens, gebit. Regering och riksdag måste sluta att driva en konsekvensblind politik som ökar sociala problem. Socialsekreterare ska inte behöva ragga bostäder medan misshandlade barn får vänta på hjälp.”
https://www.expressen.se/ledare/sluta-att-vanvarda-socialtjansten-politiker/
Svensk konkurrenskraft kommer att minska fort, och integrationen av många invandrare fortsätta att misslyckas, om vi inte får ordning på våra skolors förmåga att bidra till ett välutbildat folk. Och ett bildningssystem som bättre matchar individuella förmågor mot självförsörjning i olika former. Även Anna Dahlberg engagerar sig i kampen mot en bättre skola.
”Nästan ingen verkar vilja ha en skola präglad av stök och sviktande ämneskunskaper. Ändå är det just en sådan skola vi har fått.”
”Det slående är att idealbilden tycks vara densamma - oavsett om föräldrarna i fråga har sitt hjärta till vänster eller höger. Alla vill de ha en skola präglad av studiero och höga ambitioner när det gäller kunskap.”
”På punkt efter punkt visar han hur den svenska skolan har hamnat snett. Modern hjärnforskning visar att eleverna lär sig mest genom lärarledd undervisning i helklass. Ändå har katederundervisningen fått stryka på foten sedan mitten av 90-talet samtidigt som mängden ensamarbete har ökat explosionsartat. Skogstad beskriver hur lärarrollen har förvandlats från en kunskapsförmedlande auktoritet till en social coach. Enligt den så kallade progressiva pedagogiken, som starkt har präglat svensk skola, lär sig eleverna nämligen bäst om de själva får upptäcka och konstruera sin kunskap.”
”Skogstad visar gång på gång hur bristerna slår hårdast mot de svagaste eleverna. Det är de som förlorar mest på elevstyrd undervisning, mobiler i klassrummen, en kunskapssyn som betonar abstrakta förmågor i stället för ämneskunskap och så vidare. Vilket oförlåtligt svek.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/det-ar-ingen-som-vill-ha-stok-och-flumskolan/
Skolans misslyckande, politikens ansvar, som kraftigt drabbar inte bara våra barn och unga utan också vårt samhälles framtida konkurrenskraft. Politikens ansvar för misslyckandet är mycket stort. Och dagens debattartikel i UNT, där liberalerna säger att de satsar på skolan, måste betraktas som ett skämt. Mellan 2006-2014 hade Liberalerna ansvaret för skolans utveckling både lokalt och nationellt. Sedan sen höst 2018 är Liberalerna återigen ansvariga för skolan i Uppsala kommun. Lärarförbundet släppte nyligen en omfattande och professionell ranking av landets kommuner, ur ett skolperspektiv. Vet du hur Uppsala kommun rankas bland Sveriges 290 kommuner. Uppsala kommun hamnar på plats 265, av 290 kommuner. Uppsala! En av världens alla samhällen som även vid en internationell ranking borde ranka mycket högt.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/det-ar-ingen-som-vill-ha-stok-och-flumskolan/
https://www.lararforbundet.se/artiklar/basta-skolkommun-resultat-och-historik
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/den-svenska-skolan-behover-laggas-om-totalt-5441519.aspx
Dagens stjärna
Sakine Madon. Jag har många gånger kritiserat hur Uppsala kommun prioriterar sina resurser när man har massor av kostnader kopplade till central stabsverksamhet. Särskilt felprioriterat är att kommunen nästan har 100 så kallade kommunikatörer. Kommunikatörer som uppmuntras att försköna bilden av Uppsala istället för att beskriva hur det är. Och det är tydligt att alla dessa kommunikatörer också tjänar de politiker som tror sig kunna leda kommunen. Madon beskriver väl hur illa det är att S, L, V och MP prioriterar som de gör, och att de försöker använda kommunikatörer för ”skönhetspropaganda”.
”När jag tidigare i höstas bad kommunen om statistik över antalet anställda kommunikatörer, och deras löner, kunde man se en ökning från 79 till 89 tjänster på ett halvår. Dessutom visade sig medianlönen på kommunikationsstaben ligga på 40 600 kronor. För mindre privata kommunikationsbyråer kan det bli svårt att rekrytera om de helt enkelt inte har möjlighet att erbjuda motsvarande lönenivåer.”
”Men för Erik Pelling, kommunalråd (S), tycks allt detta helt oproblematiskt. Han skriver i interpellationssvaret att ”vår kommunikationsavdelning och det lokala näringslivet kompletterar varandra”. I svaret försvaras bemanningen på kommunikationsstaben, 89,5 tjänster, samt ytterligare några tidsbegränsade pågående projekt och tjänster.”
”Nordwall nämnde i sitt försvar av kommunikationsstabens storlek att det är viktigt att ”skapa en attraktiv bild av Uppsala”. Och just där har vi problemet.”
”Att kommunen ska bistå invånarna med nödvändig information är en självklarhet. Kommunikation ska tas på största allvar. Men vad exakt innebär det att skapa en ”attraktiv bild”?”
”För två år sedan uppmärksammade branschtidningen Journalisten att journalister på UNT hade märkt av kommunikationsstabens önskan om en särskild ”bild” av Uppsala. Tidningen intervjuade UNT:s reporter Elin Sandow som gav ett tydligt exempel på detta. Hon hade skrivit en artikel om ungdomsbråk och intervjuade därför en insatt person på kommunen. Först godkändes citaten i artikeln av den intervjuade. Men sedan hävdade kommunens kommunikationsavdelning att artikeln i det skicket skulle kunna skapa oro bland Uppsalaborna. Pressavdelningen ville alltså ge en mer tillrättalagd bild.
Den här sortens klåfingrighet är knappast att stärka demokratin, tvärtom.”
”Många kommuner i landet, Uppsala inkluderat, går vilse i vad det kommunala uppdraget innebär. Från att arbeta professionellt med information till medborgarna – vilket som sagt är viktigt – glider man över i att likt ett större företag ha en pressavdelning som arbetar med PR. Fokus hamnar då på ”bilden”, på ”varumärket”, snarare än på verkligheten.”
https://mobil.unt.se/ledare/inte-kommunens-uppgift-att-polera-bilden-5442192.aspx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar