Varför behövs ni?
Om ett parti behövs eller inte kan enkelt avgöras om de kan svara på frågan "varför behövs ni"? På ett enkelt och trovärdigt sätt. Om ett parti klarar av att förklara varför de behövs måste de sedan lyckas förmedla det budskapet trovärdigt och framförallt identifiera de människor som tycker att just det där särskilda är avgörande för hur du röstar. Genom att följa kommunpolitiken kan vi tydligt konstatera att det där särskiljande "endast" kan vara vilka personer som företräder ett parti. Centerpartiet behövs för oss som inte är vänstertänkare men som 1) ständigt söker så lokala lösningar som möjligt 2) är tillväxtorienterade men bryr oss mycket om vår miljö 3) tycker att en bra verksamhetsmiljö för småföretagare skapar bäst näringslivsklimat 4) försvarar den enskildes personliga integritet. Tro mig, C har en mycket unik politisk inriktning inom dessa viktiga områden.
Varför har C på riks problem?
När C på riksnivå har ett partiprogram som tydligt har förbättringsförslag inom de fyra områdena ovan varför lyckas inte då partiet, på riksnivå, få ett bra opinionsstöd? Varför tror du?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rekordlagt-stod-for-c-i-sifomatning_8995558.svd
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20695&artikel=5782058
http://www.unt.se/uppsala/24unt-hanna-om-krisen--inte-tid-att-engagera-mig-i-rikspolitiken-2922389.aspx
Vad hände sedan?
Det är en mycket krävande och utsatt roll att vara en ledande politisk representant. Både i en kommun och i Sverige. Det förstår nog de flesta. Att vara politisk partiledare innebär framförallt att 1) sälja den egna politiken och vinna röster 2) engagera och motivera sina partimedlemmar att få folkets stöd 3) leda utvecklingen av partiets politik. Det är ett mycket svårt uppdrag. Inte minst eftersom det finns gott om andra partivänner som tycker att de är bättre lämpade för uppdraget.
Några av dem som i modern tid provade partiledarskapet och som snabbt tvingades ge upp p g a att inte 1)-3) gick bra var Maria Leissner (FP) , Mona Sahlin (S) och Håkan Juholt (S). Leissner var partiledare mellan 95-97. Hon fick framförallt gå för att hon inte lyckades vända FPs negativa opinionsutveckling. Sahlin var partiledare mellan 07-11. Hon fick gå efter en valförlust, dåliga opinionsresultat och mycket låga förtroendesiffror. Juholt överlevde bara drygt ett år. Även han fick dåliga opinionssiffror och tappade snabbt det personliga förtroendet. Samtliga dessa personer vågade ta den svåra partiledarrollen och de lärde sig massor i den rollen. Vad hände sen? Leissner blev först rådgivare åt SIDA, ambassadör i Guatemala och fick leda lite projekt. Sahlin vet jag inte vad hon gör förutom att hon dyker upp som talare och tyckare i olika sammanhang. Juholt är väl fortfarande riksdagsledamot? Den politiska världen är hård.
måndag 17 februari 2014
Efter partiledarskapet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tre enkla frågor:
SvaraRaderaHög och trygg välfärd - fördela rikedomarna ifall det finns några = S
Invandringen kostar pengar - stoppa den = SD
Ekonomi är viktigt - räkna ordentligt = M
Där är de tre enkla frågorna. Företräder man dem så kan partiledaren nästan vara korkad. De går ändå att få ut. De är tydliga.
Allt annat är svårare. För alla väljare som ser bortom de tre rubrikerna så blir jobbet tuffare. Vad finns det sedan? Hur menar de? I detalj och konkret? Slagord och rubriker, men sedan?
Det krävs en hel del av massmedia och informationsgraden i vårt samhälle för att frågor med en viss nivå skall kunna nå fram. Och inte fastna bakom rubriker, effekter och dramaturgi. Att kunna rida på massmedia vågorna istället för att drunkna under dem.
Tyvärr kan det vara andra än politikerna som styr den agendan. I synnerhet andra än de ärliga och konstruktiva politikerna.
Utan tvekan styr media och lobbyister stora delar av varje dags agenda. Det är ju därför som t ex gamla politiker får väldigt bra betalt för att jobba som lobbyister.
RaderaJag håller med dig om att huvudbudskapet måste vara enkelt. Som Närodlad politik ; )