Träning, träning och träning
Tidigt i livet fick jag lära mig att det inte går att fuska sig till framgång. Det krävs vilja och hård träning för att bli duktig inom allt. Det enda som alla mer eller mindre tränas i är ledarskap och politik. Alla får i någon form ansvar för något lite då och då. Alla har varit en del av en klass eller ett lag och har där haft olika åsikter om vägar framåt men i den politiska processen kommit fram till olika kollektiva vägval. Olika träning är olika viktiga. Kristräning anser jag vara viktig. Jag kan tyvärr bara instämma i att Sveriges och dess olika delar inte är tillräckligt duktiga på att hantera kriser. Det är ingen ursäkt att de inträffar sällan. Som tur är. Den misstänkta pandemin nyligen hanterades under all kritik. Gudruns framfart parerades väldigt sakta med stödinsatser i drabbade områden. Tågstopp, som sker löpande, hanteras under all kritik. Bakvattnet efter mordet på Olof Palme känns skrattretande. Sverige och dess kommuner måste mer regelbundet träna krisscenarier så att vi klarar av att hantera kriserna bättre när de inträffar. Denna typ av träning kan ses som en normal del av personalens kompetensutveckling och behöver därför inte kosta extra pengar! Varför är vi inte bättre inom detta viktiga område?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar