Kompetens och mod

Varför löser inte politikerna sjukvårdskrisen?

Vad får vi för skattepengarna? Om skolan, sjukvården, socialtjänsten, Polisen, Försvaret, elförsörjningens basinfrastruktur, infrastrukturen för vatten och avfall, tåginfrastrukturen samt cykel-, buss- och bilvägarna fungerade bra skulle Sverige vara ett skatteparadis för de flesta. När kvalitén är oacceptabel för alla skattepengar vi betalar blir betyget till ansvariga politiker = underkänt. 

Sjukvården är ett bra exempel på att kompetensen och modet är lågt bland våra folkvalda. År efter år, oavsett politiskt styre, misslyckas politiker i bland annat Region Uppsala att ge oss valuta för alla våra regionala skattepengar. De klarar inte av att styra vare sig sjukvården eller kollektivtrafiken så att vi får rimlig kvalité för alla skattepengar. Ändå röstar människor på dem. Obegripligt när det finns alternativ. 

GPs, Kajsa Dovstad, ledare lyfter nedan hur illa dagens sjukvårdsköer slår mot dem i behovsbedömning snabb planerad sjukvård. Och varför reglerar inte staten sjukvårdsmarknaden så att inte konsulter kan förstöra kvalitén och driva stora kostnadsökningar? Och jag tolkar Dovstad som att hon anser att politiker måste ha modet att prioritera ner multisjuka för att prioritera upp människor i akut behov av operationer. Tycker du att det är en rimlig prioritering? 

”Innan vi flyttade upp hade jag inte riktigt greppat vilken dålig tillgång till akutsjukvård som många svenskar har.”

”Vid många medicinska tillstånd är tid avgörande. Att bli opererad snabbt kan vara viktigare än att vänta på den bästa läkaren. Sjukhuset i Sundsvall stötte dock på patrull när man ville utbilda de läkare som gör PCI (ballongsprängningar vid hjärtinfarkt), till att också göra trombektomi (en liknande teknik som avlägsnar blodproppar i hjärnan vid stroke). Trots att många i dag dör eller får stora men på grund av avståndet till Umeå, där ingreppet görs.”

”Högre akut beredskap är inte pengar i sjön. Många i behov av livräddande akutsjukvård är relativt friska och unga. I dag går väldigt mycket resurser till redan mycket sjuka personer, som dessutom förväntas ha kort överlevnad. Sett ur det perspektivet är höjd beredskap en hälsoekonomiskt försvarbar kostnad.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/hur-manga-ska-behova-do-i-vantan-pa-operation.a3fa193f-637c-4491-9b8e-50774f7f797f

Du som vill se en förbättring måste på allvar syna:

 1) Vilken sakpolitik partier företräder i en kommun och en region.

 2) Vilka erfarenheter och meriter har deras politiker. Därefter röstar man. 

Att rösta som man alltid gjort en en oklok förvaltning av den enda lokala och regionala valsedel man har bara vart fjärde år.

Hur viktig är demokratin

Vad får demokratin kosta?

För mig är demokrati en överideologi. Eftersom en demokrati innebär att dess samhällssystem tolererar, till och med uppmuntrar, oliktänkande är det rimligt att betraktas som en överideologi. Och i min värld är det i en sann demokrati tidsbegränsat hur många mandatperioder någon får ha de mäktigaste förtroendeuppdragen. 

En ideologi är ett systemtänkande om hur människor i stora grupper bäst och mest värdeskapande samt rättvist kan samexistera. Vissa ideologier tar stor hänsyn till beteendevetenskapen om oss människor, andra gör det inte. Kommunism gör det till exempel inte.

Håkan Boström, GP, skriver nedan en mycket läsvärd ledare om hur många människor är beredda att göra avkall på demokratiska grundprinciper för att de anser vissa sakfrågor viktigare. Det är inte något positivt. De demokratiska grundprinciperna är centrala om vi vill försvara någon form av "påriktigt" demokrati. Samtidigt har Sverige lagar som gör att vi inte ska tolerera vad som helst under parollen "yttrandefrihet". Det finns till exempel rimliga lagar som förbjuder hets mot folkgrupper. Balansgången är inte lätt men viktig. Våra oberoende domstolar ska avgöra vad som gäller.

"När forskarna frågar allmänheten om de står bakom den svenska yttrandefriheten får de ett rungande ja tillbaka. 97,5 procent tycker att det är viktigt att fritt få uttrycka sina åsikter. Stödet för demonstrations- och mötesfriheten är nästan lika starkt. Nio av tio säger sig stå upp för den. Statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson har dock inte låtit sig nöjas med dessa läpparnas bekännelser. För hur står det till med stödet för demokratins grundpelare när människor tvingas välja mellan dem och något annat de tycker är viktigt?"

"I en studie som presenterades på SOM-institutet i Göteborg i veckan har forskarna låtit allmänheten svara på frågan om de är beredda att ”tillfälligt begränsa demokratin” för att lösa specifika samhällsproblem. Det visar sig då att en majoritet var beredd att begränsa demokratin tillfälligt för att lösa något av följande: Pandemin, miljökrisen, den grova brottsligheten, en finanskris eller integrationsproblemen. Endast frågan könsdiskriminering lyckades inte få med sig en majoritet på att inskränka demokratin."

"Man ska kanske inte dra allt för stora växlar på resultatet. Människor kan mena olika saker med att ”begränsa demokratin”. Men angreppssättet att ställa olika ”goda saker” emot varandra borde användas oftare. För det är lätt att ställa sig bakom olika abstrakta ideal så länge det inte kostar något – och här har forskarna ändå bara ställt demokratin mot politiska sakfrågor – inte mot privata uppoffringar."

"Etik handlar om val, inte att tycka ”rätt”. Det är också så vi kan förstå demokratiers nedgång eller avskaffande av sig själv. Det sker i regel inte genom att onda aktörer kommer in och tar makten, utan till applåder från publiken och för den goda sakens skull. Vad människor säger sig stå för är helt enkelt väldigt lite värt så länge det inte kostar dem något att ha de attityderna."

"I grunden bygger en fungerande demokrati på en mogen inställning: att kunna avstå från att driva sin vilja igenom till varje pris. Att acceptera att andra tycker olika, att oppositionen får verka och kan ta makten. Att helt enkelt lägga band på känslorna och den egna självrättfärdigheten."

https://www.gp.se/ledare/vad-är-du-beredd-att-avstå-för-demokratin-1.95742288

https://www.dn.se/debatt/det-har-ar-svenskarna-beredda-att-pausa-demokratin-for/

Den franska revolutionen, 1789-1799, spelade en stor roll för hur den demokratiska utvecklingen blev i de länder vi idag kallar västerländska. Utan den revolutionen, och fransmännens militära hjälp att göra USA självständigt från Storbritannien år 1776, hade demokratierna sannolikt inte fått den chans de fått. Exemplen på samhällen som inte gått vidare från någon form av mäktiga kejsardömen, och infört någon form av rimlig demokrati, är idag många runt om på jorden. Det är korkat att ta demokratin för självklar. För att försvara demokratin måste vi dock komma på hur vi bättre kan säkerställa att våra företrädare har rimligt mycket livserfarenhet och relevanta meriter innan de får ledande politiska uppdrag. 

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen

https://www.so-rummet.se/kategorier/amerikanska-frihetskriget

Rätt väg att gå

Fler människor och mer automatisering

Marknadsekonomi 2.0 måste inkludera moderna sätt att omfördela värden från de rikaste till det allra flesta ”vanliga” människorna. Ett sådant värde, som allt fler klokt nog värdesätter allt mer, är tid. Tid som kan omsättas bättre både i hälsoaktiviteter och kreativa projekt. 

När under livet, om vi får leva till säg 90, är det mest värdefullt att få styra mer över egen tid? Det är under åren då många parallellt både bildar krävande familjer och arbetar mycket. Tiden då ambitiösa kämpar hårt för sin karriär. Särskilt under de åren skulle mer egen tid ha ett stort personligt värde för många. Kanske skulle till och med icke broilers i unga år engagera sig politiskt. Det skulle vara positivt eftersom yngre politiker idag nästan uteslutande är politiska karriärister. Vi skulle tjäna mycket på om fler ”mitt i livet” utan tidigare politiskt engagemang hjälper till att leda vårt gemensamma.

I Dagens Industri, Di, kan man läsa en intressant artikel om att spanjorerna tester en väg framåt där arbetskraften får mer egen tid. Kanske bjuder framtiden på en fördelningspolitik som fört det stora flertalet människor från att kämpa i Maslows bottensteg till att få allt mer tid för att leva i behovstrappans topp. I miljoner år fick människan jobba 365 dagar per år för att överleva. Efter ett tag var det bara överheten som allt mer kunde ägna sig åt annat. Efter miljoner år fick de flesta av oss en ledig dag per vecka. Därefter fick vi två dagar. I en värld där vi har begränsad tid att leva är det väl fantastiskt om vår kreativitet och vårt gemensamma flit kan leda till ytterligare en fri dag per vecka? Vad är det värt istället för mer pengar? Och du som sitter fast i tänkandet att arbetande timmar avgör välståndet får tänka om! Den logiken bygger mest på att dagens skatteunderlag mest är kopplad till skatt på lön. Det är hög tid att hitta nya modernare sätt att driva in skatt på. Sätt som inte bara straffar människor som jobbar hårt och tjänar sina pengar på lön. Bravo spanjorer! Och bravo att de har med produktivitetsförbättringar som del att mäta under testprojektet.

”Syftet är att ta fram arbetsreformer som kan ”generera en ökning av produktiviteten som kompenserar lönekostnader”, enligt landets arbetsmarknadsdepartement.”

”De företag som är intresserade av att delta i projektet förbinder sig att minska antalet arbetstimmar med minst tio procent för åtminstone en fjärdedel av personalen. I gengäld får företagen statligt stöd som är utformat för att kompensera för påverkan på produktionen och för administrativa kostnader som projektet medför.”

”När effekterna är bedömda ska regeringen avgöra om systemet ska omfatta hela ekonomin, enligt departementet.”

”Flera stora spanska företag – inklusive telekomjätten Telefonica och modegruppen Desigual – har under de senaste åren testat eller i vissa fall antagit en fyradagarsvecka. Inom industrin har testen dock varit få och de flesta har lett till lönefall.”

”Frågan har visat sig vara känslig med uppmuntrande fackföreningar mot chefer som anser att åtgärden kan bli svår att vidta.”

https://www.di.se/nyheter/spanien-testar-kortare-arbetsvecka-med-samma-lon/

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

Sverige är inte längre särskilt modernt. Trist. Flera andra länder i världen testar för fullt moderna metoder för att både hantera faktumet att vi blir allt fler människor samtidigt som automatiseringen ökar i tempo. Inte minst vår granne Finland är imponerande i sitt testande av både färre arbetade timmar per vecka och medborgarlön istället för dyra byråkratiska bidragssystem. Att testa är inte samma sak som att det sedan blir verklighet. Det är dock hög tid att fatta att det ur rimliga fördelningspolitiska skäl krävs nytänkande. 

https://www.forbes.com/sites/jackkelly/2021/03/15/spain-is-the-latest-country-to-try-a-four-day-workweek/?sh=24b2f372f1da

Din och min tid på jorden är tillfällig. Vad gör vi av den tiden? Vem använder sin tid bäst? Det beror självklart på vad man själv vill prioritera sin tid till, om man har friheten att själv välja. Nedan bifogas en artikel om ”meningen med livet”. För väldigt få är det mycket pengar. I min bok ”En stund på jorden” bjuder jag på vad jag anser vara svaren. En sak är helt klar, om vi får mer egen tid är möjligheten att fylla det egna livet med vad vi själva anser vara meningsfullt större. Hoppas att spanjorernas test faller väl ut. Jag skulle inte bli förvånad om det blir så. Stegen mot Marknadsekonomi 2.0 går sakta, för sakta. Låt vår fantastiska effektiviseringsförmåga leda mot att våra barn och barnbarn föds in i en tid där de får allt mer egen tid, allt mer personlig frihet att styra över fler av veckans timmar. Det går. Det handlar om hur vi ser på fördelningspolitiken. 

https://www.expressen.se/brandstudio/viaplay/undersokning-visar-det-ar-meningen-med-livet/

Hög tid att ifrågasätta

Rimligt att vi får ett högt värde för höga skatter

Svenskarna tillhör världens mest skattetyngda folk. I vart fall de människor som jobbar eller som har jobbat och nu försöker leva rimligt bra på sin pension. I ljuset av denna verkliga verklighet är det mycket befogat att till exempel ifrågasätta varför skolan inte lyckas mycket bättre med att bilda våra elever, vården inte lyckas ge behövande snabb tillgänglighet till nödvändiga vårdinsatser, allvarligt sjuka ifrågasätts för att få sjukersättning, äldre inom äldreomsorgen drabbas av omfattande kvalitetsbrister och så vidare. Dessutom visar det sig gång efter gång att kommuner och regioner regelbundet upphandlar dåligt och köper in både produkter och tjänster dåligt. För att inte tala om alla hyresavtal som tecknas på ett dåligt sätt. En sak är säker och det är att detta tydligt exemplifierar att vi behöver mer kompetenta företrädare för oss invånare inom politiken. En jämförelse som vissa brukar använda är att en fisk ruttnar från huvudet och nedåt.

Emma Jaenson, UNT, skriver mycket läsvärt om ovan i en ledare som jag bifogar nedan.

"I en debattartikel i DN (20/11) tar han som exempel att region Stockholm köpte in munskydd för 42 kronor styck under pandemin. Men när Scania förhandlade kostnaden gick den ner med 35 procent till 27 kronor." 

"Att se till att våra pengar används väl borde vara politikers kärnuppdrag, oavsett politisk färg. Men ofta tycks våra gemensamma medel gå till sådant som ligger utanför allmänhetens intressen, och som emellanåt direkt motarbetar det som många anser att skattepengarna bör finansiera. Ta som exempel Uppsala kommuns 90 kommunikatörer, eller att antalet administratörer har gått om antalet läkare i region Kronoberg. Managementfolk blir fler, samtidigt som de som arbetar med kärnuppgifter blir färre." 

"På det stora hela kan detta ses som småsummor. Men det visar på något symptomatiskt. Lite slöseri leder till stort, vilket i längden riskerar att resultera i miljardförluster för arenabyggen och sjukhus."

"En genomsnittssvensk betalar varje månad mer än femtio procent i skatt efter arbetsgivaravgifter, kommunalskatt, moms och diverse punktskatter som bensinskatt och alkoholskatt. Eftersom svenska skatter är bland de högsta i världen borde kvaliteten på sjukvård, skola och polis ligga i världsklass. Vi borde inte ha gängkriminalitet, barnmorskekris och ett Akademiska sjukhus som krävs på vite på grund av brist på vårdplatser. Men ökad skattebörda tycks i många fall snarare ha ökat belastningen på samhällets kärnuppgifter, skapat mängder av hitte-på-jobb och bidragit till en snårigare byråkrati."

"De allra flesta människor är villiga att betala skatt så länge det går sådant som en fungerande skola, vård och polisväsende. Men det förutsätter att våra pengar förvaltas väl av våra folkvalda. Inför valet borde det föras en mycket djupare diskussion om vad våra pengar går till och hur vi medborgare vill att dessa pengar ska användas. Det är välkommet att Östling tar ett eget initiativ för att granska offentligheten. Det är trots allt dina och mina pengar det handlar om."

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/sjukvardskris-trots-skatt-i-varldstopp/rg9vp1ej

Västs storhetstid över

Kunskap och erfarenhet
För kristna runt om i världen symboliserar den tredje dagen efter korsfästningen hopp. Jesus återuppstod ifrån det döda och tog efter korsfästelsen människornas synder på sina axlar.

Uppskjuten kris
Själv åkte jag ett tåg i Tyskland som var 5 minuter försenat och läste att den politiske ledaren för Stockholms läns landsting enbart gått ut gymnasiet med 3.0 i betyg. Är det tydliga tecken på att Tyskland och västvärlden går mot allt sämre tider och att västvärldens generella välfärdstid är över inom kort? Problematiskt är det.

Det är omöjligt att långsiktigt upprätthålla en levnadsstandard som inte reflekterar värdet som "lokalbefolkningen" skapar. Många människor i Europa lever på en levnadsstandard som är omöjlig att upprätthålla om vi tillsammans inte på riktigt skapar ett högre förädlingsvärde av vårt gemensamma arbete och att vi åter kan producera varor och tjänster lokalt hos oss som kan säljas i t ex Kina och i Indien. I t ex Kina och Indien är ledarna mycket välutbildade. I Kina och Indien finns inte i närheten de sociala skyddsnäten som t ex Sverige har.

Sedan finanskrisen 2008, som näste ledde in oss i kaos och depression i hela världen, går sedelpressarna inom centralbankerna i USA och EU varma. Sedan drygt ett år gör Japans motsvighet det samma. Pengar är billiga för dem som får låna. Tanken är att det ska stimulera företagsinvesteringar och hålla uppe konsumtionen under dåliga tider och att räntorna höjs igen när vi går mot bättre ekonomiska tider. Krisen 2008 är nu sex år gammal! Trots att räntan varit mycket låg har vi inte sett någon ordentlig ekonomisk återhämtning i väst och arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer. Enligt skolboken borde inflationen ha dragit iväg för länge sedan. Det har den inte. Trots den exceptionellt låga räntan har och är både de lokala företagens och de offentliga investeringarna oroande låga i väst.

Den enda bubbla vi kan se kopplad till den låga räntan är på fastighetsmarknaden. Sex års kraftig doping av västs ekonomier kan inte fortsätta i oändlighet. Det är frustrerande att Europas politiker, möjligen bortsett från i England, tycks oförmögna att reformera våra ekonomier i grunden. Mot mer tjänsteorienterade ekonomier men också ekonomier där företag som Google kan beskattas lokalt för det värde som de lokala invånarna representerar för Google i den nätverkstid vi befinner oss i. Är politikerna okunniga? Jämfört med andra länder tycks det generellt så i Sverige. Eller är politikerna bara fega för att säga sanningar då det väljarna vill höra är valfläsk? Mer av det som man inte har råd med om värdet av det vi jobbar ihop inte ökar mer. Vad tror du händer när centralbankerna i USA och EU slutar droga våra ekonomier med billiga pengar? För politiker och många europeiska invånare är det då slut med mer välfärd om inte nödvändiga reformer genomförs. Varför är det så svårt att genomföra nödvändiga förändringar i tid? Sverige har hittills klarat sig rätt bra MEN vi måste våga reformera mer! Centerpartiet har den bästa politiken som kan rädda vår ekonomi. För dem som vill bo kvar i Sverige hoppas jag att fler snart inser det. Tror du det? Att tro och känna hopp är viktigt. Men det är viktigt att också respektera kunnande och använda sunt förnuft.

Hedras den som hedras bör

Zlatan
Zlatan är inte bara en förebild i Rosengård, han är det för fotbollsälskare i hela världen. Efter att han fick kaptensansvaret balanserar han oftast sin enorma självkänsla och kaxighet med visad respekt för medspelare och ger intryck av att vara lite stolt över att ha en koppling till Sverige. Precis som Borg, Sörenstam, Stenmark bidrar han till att stärka det svenska varumärket. Han gör det utan minsta inslag av Jante och han har t o m blivit världsberömd med sitt förnamn. Svenska herrlandslaget har visat att de kan göra bra insatser utan honom. Trots det är det Zlatan som gör det svenska laget farligt och fruktat av landslag som annars inte skulle se det så. Som ofta kan idrottens värld förenklat beskriva en annars mer komplex verklighet inom andra organisationer. För att vara bland de bästa måste man ha stjärnor som är egensinniga. När egensinniga stjärnor förstår värdet av lagarbete är möjligheterna enorma. Återigen kan jag ansluta mig till alla dem som imponeras av hans talang och prestationsförmåga. Sverige har absolut en chans att slå Portugal i play-off och gå vidare till VM slutspelet i Brasilien. Vad tycker du om Zlatan?
http://www.svd.se/sport/svepet-zlatans-hyllas-efter-mirakelmatchen_8651746.svd?sidan=1
http://www.dn.se/sport/fotboll/har-ar-zlatans-malshow/
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/frankrike/zlatan/article17713504.ab