Gammelmedias sista strider
Vad är sant och vad är falskt av allt skit till information vi matas med? Det är inte lätt att veta i en värld där till exempel egna regeringspartier, ryssar, kineser och amerikaner lägger mycket pengar och tid på att påverka vad vi ska tycka. Inte minst spårvägshistoriken och objektiva fakta runt den i Uppsala är under all kritik.
Återigen kan Netflix serien ”Zero day” exemplifiera hur svår vår värld blivit när massor av informationskanaler som inte baseras på objektiva fakta har många ”följare”. Inte minst många så kallade influencers är ”duktiga” på att sprida skit omkring sig helt fritt från rimliga faktakällor som styrker deras tyckande.
Nedan krönika av Widar Andersson, Folkbladet, är insiktsfull. Tekniken har kanske kraschat gammelmedias överlevnadsförmåga. Inte minst i en verklighet där även gammelmedia och public service jagar klick istället för höjd på debatter, är tunna i sina ”objektiva” faktabaserade artiklar och är dåliga på att på allvar bjuda på olika perspektiv.
”Det som framförallt fängslade mig med Ashkan Fardosts artikel i Kvartal var emellertid hans avslutande slutsatser om hur allt hänger ihop när det gäller relationerna mellan "traditionell media och den nya informationsteknologiska paradigmen." Hans tankar förde mig tillbaka till liknande strider då mobiler, paraboler och tv -reklam hotade svensk sanning och rätt. Mina tankar gick till entreprenören Jan Stenbecks (salig i åminnelse) bevingade ord: "Idéer slår pengar. Politik slår pengar. Teknik slår politik."”
”För snart 12 år sedan kom historikern Jan Jörnmarks bok "Teknik slår politik" ut i handeln. Jan Stenbeck och entreprenörskollegan Olof Stenhammar utgör kärnan i Jörnmarks bok. Den 9 oktober 2013 inspirerade hans bok mig till ett inlägg på Folkbladets ledarsida: "Utvecklingen gick fort när anden väl var ute ur flaskan. Satelliter, telefoner och datorer förändrade världsekonomin. Politiken fick ge sig. Gamla statliga monopol och privata företagsbjässar fick ge sig. Det skapades nya branscher för tv, för data, för telekom och kapitalmarknaden förändrades i sina grundvalar. Teknik slår oftast politik. Att politiken ”fick ge sig” är inte synonymt med att politiken tappade mark på ett mer generellt plan. Efter att politiken (staten) fäktat illa under ett par decennier så valde inte politiken att fly. Snarare går utvecklingen att beskriva som att politiken tog till sig betydelsen av genomförda och pågående teknikskiften. En ny era för den moderna politiken inleddes."”
”Ashkan Fardost refererar i sin artikel i Kvartal till historikern Carroll Quigley som 1961 i sin bok The evolution of civilizations myntade begreppet ”cultural lag”, efter observationen att kulturen i ett samhälle tenderar att lagga efter teknologin med flera generationer.”
”Farsost skriver: "Därför tror jag att även de traditionella mediehusen kommer inneha ett högt förtroende bland väsentliga andelar av befolkningen i en lång tid framöver. Samtidigt som de sakta men på säkert tappar sin faktiska relevans; det ser teknologins oförlåtande frammarsch till. De traditionella mediernas tynande sanningsmonopol är således inte självförvållat. Tvärtom så tror jag inte det spelar någon roll, i det stora hela, hur de traditionella medierna agerar i den tumultartade övergången mellan två informationsteknologiska paradigm. Deras ständiga alarmism kommer aldrig återbringa den mediala hegemoni som ännu verkar råda på den kulturella tidsaxeln. Det blir snarare bara en alltmer betryggande snuttefilt för dem som inte vågar kliva ut och acceptera det nya. Ett falskt eko om en svunnen världs återkomst." Så hänger det nog ihop på många plan. Vi har alla våra snuttefiltar. Att traditionell media nu utmanas om sitt "sanningsmonopol" är dock inte synonymt med en förstörd demokrati. Det vi genomlever är nog snarare en era där demokratin gradvis förändras genom de tekniska landvinningarna. Att teknik slår politik då och då kan faktiskt leda till en starkare demokrati, bättre medier och en klokare politik.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar