Den fria viljan

Du bestämmer
På Uppsala stadsteater går nu en pjäs som heter ”Den fria viljan”. Jag tycker du ska se den. Precis som i delar av min bok ”En stund på jorden” handlar pjäsen om existentiella frågor. Det inkluderar vetenskapliga perspektiv, filosofiska perspektiv och religiösa perspektiv. När jag såg pjäsen blev det lite surrealistiskt eftersom min bok i allra högsta grad berör frågan ”vilken mening har ditt liv” och i min värld är vi alla fria att välja riktning varje dag. Riktningar som helt kan förändra våra enskilda liv, men också många andras. Särskilt människor som haft förmånen att födas i ett av världens friaste länder, Sverige, eller som fått uppehållstillstånd här kan maximera livets möjligheter. Är den samhällsordningen värd att försvara och utveckla? Ja! Har vi idag politiska ledare kapabla för ledaruppgiften? Istort inte. Därav vår vilsenhet när det liberala och globala inte klarar av att matchas med fördelningsmodeller som upplevs rättvisa. Till skillnad från UNTs kulturskribent som tyckte att ”Den Fria viljan” var osammanhängande tyckte jag pjäsen var lysande. Skådespelarna var inte ”bara” duktiga skådespelare, de var också utmärkta på att sjunga. Och den långa pjäsen kändes inte lång om man gillar att utmanas, att reflektera över vetenskapliga, filosofiska och religiösa perspektiv. Att pjäsen inte ger något entydigt svar på frågan om vi har en fri vilja eller ej är en självklarhet. Det är en av livets gåtor och du får själv komma fram till din tro. I vart fall fram tills när vetenskapen enhälligt konstaterat att vi alla är förprogrammerade individer. Visst är vi förprogrammerade genetiskt, vilket skapar en del nya problem i vår nya tid, men din tanke är din helt unika. Och den unika tanken formas ständigt av dina föräldrars samtal och förhållande till dig. Din relation med syskon och andra släktingar. Dina relationer med partners och vänner. Politisk propaganda. Marknadsföring och försäljnngsinsatser. Dina intresseområden. Hur du klarar av att lära dig i skolan och på jobbet och så vidare. Alldeles oavsett din uppväxt, min övertygelse är att du bestämmer över ditt liv om du lever i Sverige och därför får du också fullt ut ta ansvar för dina handlingar. Vad tycker du?

Du som hann fylla 18 år har haft den fria viljan att välja det parti du bäst tror kan bidra till en bättre framtid. De riktigt engagerade invånarna studerar noga alternativen både i kommun, region och nationellt. Det märks inte minst i Uppsala att allt fler gör olika val då till exempel C bland Uppsalaborna fått mer kommunala röster än vad vi fick i riksdagsvalet. Du som fick rösta hade tre valmöjligheter. Du som är liberalt orienterad kanske valde mellan C och L. Partier som gett olika löften innan valet. Löften som dagen efter valet kan brytas av den fria viljan bland politiker. Hur mycket kan man bryta mot starka löften utan att kunna anses grovt ha vilselett väljarna? Det avgör du som röstat. Personligen skulle jag aldrig ställa upp på att kraftigt avvika från något som starkt kan ha bidragit till att människor använt sin demokratiska makt till att rösta på C i Uppsala. Det kan inte kallas för något annat än svek och eventuell egennytta. Men, men även den fria viljan öppnar upp för svek och egennytta. Många skulle nog säga att egennyttan är det som mest påverkar den fria viljan, vad tycker du?

Vilka partier är långt ifrån varandra eller nära? I olika sakfrågor skiljer det sig mer eller mindre mellan alla partier. Och enskilda sakfrågor kan vara det enskilt viktigaste urvalskriterier för dig när du röstar. Om vi höjer blicken och tittar lite mer övergripande på partiernas politik och använder GAL-TAN skalan för att beskriva partierna kan man få en bra och modern känsla för vilka partier som har störst förutsättningar att samarbeta. Om du tittar på nedan beskrivning av hur väl de nyvalda riksdagsledamöterna tycks matcha sina partiers partiprogram visar också hur trovärdiga olika samarbeten över partigränser kan vara. Hur egennyttigt är det ok att ett parti är för att få sitta vid makten? Om vi talar om sakpolitiken och den ideologiska riktningen så har jag inga problem att förstå egennyttiga val om de kan försvaras. Annars är det personlig egennytta vi talar om. Och om personlig egennytta tillåts råda har vi väljare all rätt att kraftfullt uttrycka vårt missnöje. Den bifogade beskrivningen av partiernas positionering i olika perspektiv är mycket intressant och viktig. Om du studerar den och funderar över vilka partier som bäst borde kunna samarbeta i Uppsala, vad kommer du fram till? Om du ändå tycker att partierna ”måste ta ansvar” kopplat till det demokratiska läge som råder, vad tycker du krävs för att nya samarbetsformer ska ha en chans att skapa något som samtliga berörda väljare kan acceptera? Du som gillar att dansa vet att det är mycket svårt, och inte roligt, att dansa med någon som saknar taktkänsla. Partier som står långt ifrån varandra ska inte samarbeta på andra sätt än i sakfrågor där man ligger nära varandra.
https://www.svt.se/special/hur-lika-ar-kandidaterna-sina-partier/

Dagens kalkoner
De som skyller på lågutbildade och som ser ner på praktiska utbildningar. Alla människor är unika. Vissa är praktiskt lagda. Andra har andra kompetenser av värde och som ofta bottnar i högre studier. Några få är begåvningar som klara både och. Vi har ett stort behov av alla dessa människor. Jag blir också förbannad när ”eliten” skyller liberalismens nuvarande problem på lågutbildade. Det är vi som ser liberalismens fördelar som den senaste tiden misslyckats att förklara och reformera på ett sätt som även accepteras av våra lågutbildade. Jag mår ärligt talat illa av utbildningssnobberi! Några av mina bästa vänner har ”bara” gymnasieexamen. Samtidigt tillhör de den skara som både kompetensmässigt inom sina skrån slår de flesta på fingrarna OCH de är väldigt händiga. Missnöjesudden ska riktas mot den elit som misslyckats att anpassa den liberala politiken till en ny global verklighet. En liberal politik som måste vara och upplevas som rättvis! Ann Charlott Altstadts bifogade artikel är mycket läsvärd.

”Men i SOM-institutets undersökning ”Sverigedemokraternas sympatisörer” (2014) normaliserar dock Anders Sannerstedt SD-väljaren till en som folk är mest. Lågutbildade är förvisso överrepresenterade men de har jobb, finns i alla inkomstskikt utom längst ner och upp, är inte marginaliserad som grupp, mår bra och karaktäriseras politiskt som en mittenväljare.”

”Men kritik av invandringspolitik kan, till skillnad från motsatsen, ännu inte stå på egna orsaksben som förnuftig slutsats. Det krävs istället psykosociala förklaringar i termer av underliggande personlig brist, från individers människosyn till makronivåns socioekonomi. Med von oben-attityden att lågutbildade inte är självständigt tänkande och rationella utan istället okunnigt utelämnade åt krafter som skrämmer, lockar, lurar och förleder dem.”
http://www.gp.se/ledare/altstadt-skyll-inte-på-de-lågutbildade-1.8851327

Dagens stjärna
Expressens ledare! Utmärkt ledare. Svenskt Näringsliv är en viktig kraft i Sverige. Inte minst som opinionsbildare kopplat till äganderätt och det fria företagandets villkor. Det är mycket rimligt att en så viktig fråga som miljö- och klimatfrågan styrs övergripande av föreningens styrelse! Om SvN lobbar för lägre ambitioner inom EU ska självklart SvN vara tydliga med varför och argumentera för det. Oavsett vad de tycker ska styrelsen inte acceptera dubbelspel i en så viktig framtidsfråga!
”Svensk Näringsliv är en av de organisationer som lägger allra störst resurser på opinionsbildning i Sverige. Företagen borde fråga sig vad fan de får för pengarna.”
https://www.expressen.se/ledare/foretagen-borde-fraga-sig-vad-fan-de-far-for-pengarna/

Liberaler? & sexualbrottslingar

En liberal närmiljö
Behövs en liberal politisk kraft i en närmiljö som måste betecknas som väldigt liberal jämfört med stora delar av övriga världen? Uppenbarligen tycks inte många väljare tycka det i Sverige. Partier med tydliga sakfrågeinriktningar tycks vara mer uppskattade val för väljarna. Är det då bra att Folkpartiet blir allt mindre liberalt för att försöka komma ur sin, ur väljarnas perspektiv, oattraktiva politiska roll? Är det en bra väg att gå? Självklart är det upp till Folkpartiets medlemmar att forma sin egen framtid. Personligen tycker jag att det är bra om Sverige har en politisk kraft som ser som sin roll att försvara liberalismen om man nu anser att vi lever i ett liberalt samhälle. Som med mycket tas det liberala samhället för givet. Det är farligt.

Ett liberalt parti har rollen att som DN beskriver det "Ett liberalt parti bör alltid vara vaksamt mot strukturella svar på bekostnad av individuella, samt inte minst mot krav på förbud och regleringar." Hur rimmar det med FPs regleringsiver kopplat till föräldraansvaret? Att populistiskt säga sig vilja ändra sexualbrottslagen på ett sätt som praktiskt måste vara omöjlig att i domstol tillämpa om ord står mot ord känns märkligt. Ska sexuella handlingar i framtiden regleras av skriftliga avtal eller med mobiltelefoner inspelade dito? Riskkapitalister målas populistiskt ut som helt olämpliga att omstrukturera och driva t ex skolor istället för att jobba för ramverk som ökar chanserna för ett långsiktigt ansvarstagande oavsett ägarform. Det tycks dags för FP att ta bort ordet liberal kopplat till sitt politiska fokus. Maria Leisner blev inte långvarig som Folkpartiledare. I jämställdhetens tecken är det nog dax för FP att kraftigt överväga om inte Cecilia Malmström eller Birgitta Ohlsson är mest lämpade att åter göra FP till liberalismens kämpe. Oavsett om det endast attraherar 5% av befolkningen eller ej. Det är ett tydligt politiskt uppdrag. Tror du Cecilia eller Birgitta vill? De tycks i vart fall vara liberaler.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vakna-fp-ni-vann/
http://www.dn.se/nyheter/politik/folkpartiet-kraver-samtycke-for-sex/
http://www.dn.se/nyheter/politik/fp-inga-riskkapitalbolag-i-varden/

Det personliga ansvaret
Jag undrar hur Folkpartiet ser på det personliga ansvaret. Är det personliga ansvaret inte tillämpligt om idioti och brottslighet vetenskapligt kan kopplas till gener och neurologiska förutsättningar? Är våra hjärnors sätt att fungera en förmildrande omständighet om ett nej inte respekterats som ett nej? I dagens DN kan vi också läsa en artikel som problematiserar kring detta. Gener, hjärna och fri vilja. "För att det ska vara meningsfullt att tala om ansvar och skuld krävs att en person haft möjlighet att agera annorlunda." Ska det kunna krävas? Vad tror du en rättroende folkpartist tycker?
http://www.dn.se/ledare/signerat/brott-och-straff-gener-hjarna-och-fri-vilja/

Personligen föredrar jag att vägledas av ett Socialliberalt värderingskompass och att i övrigt ta en pragmatisk och praktisk väg framåt under min livsvandring. Hur gör du?