Kärleken är störst
Det är ingen tvekan om att kärleken och harmonin är de största och finaste känslor/tillstånd människor kan uppleva. Långt ifrån alla får uppleva dessa känslor. Alla med förmågan att göra det vill det. Farligt många av dem som tagit sig makt har ”en skruv lös” och saknar empatisk förmåga samt är fulla av sig själva. Dessa personer är aldrig några som bjuder på harmoni.
Många kristna församlingar uppfylls av altruism och kristendomens kärleksbudskap. Ett kärleksbudskap där förlåtelse är ett centralt begrepp. Det är unikt bland religioner och både vackert och positivt. Samtidigt är det inget som kan styra inom den politiska världen och särskilt inte inom geopolitiken där enskilda människor och samhällen fostrats i helt olika världsåskådningar. Att tro att kristendomens altruistiska kärleksbudskap kan fungera i realpolitiken är ideologiskt blint. Altruism är egoismens motsats. Altruism är att sätta andra människors välmående före sitt eget och att hjälpa utan att förvänta sig något tillbaka. Genom historien har vi lärt oss att få kristet engagerade lever så. Den kristendom som levt vidare har varit pragmatisk.
Susanna Birgersson, GP, skriver läsvärt om hur naivt Svenska kyrkan försöker vara en politisk röst i en geopolitiskt orolig tid.
”Det många kristna ledare inte verkar förstå är att deras tro inte är en filosofisk rättviseteori som enkelt kan översättas till praktisk global politik.”
”Ärkebiskop Martin Modéus har rätt i sin kritik av ett visst slags så kallad kristen nationalism, som han framförde i Dagens Nyheter häromdagen: Det finns inget stöd i Bibeln för att använda kristna attribut för/till att skapa en exkluderande nationell identitet, att hävda kristnas överhöghet eller att bygga samhälleliga institutioner som förtrycker människor av annan eller ingen tro.”
”Den universalism Martin Modéus skissar på och som ofta hörs från just Svenska kyrkan har om möjligt ännu mindre stöd i Bibeln än vad nationalismen har. Framför allt tycks ärkebiskopen sakna insikt om att politik, till skillnad från religion, går ut på att göra avvägningar, gränsdragningar, prioriteringar och tragiska val.”
”Detta är den politiska vänsterns blinda fläck: att den ofta vägrar erkänna att välfärdsstaten förutsätter tydliga avgränsningar om det ska vara möjligt att värna de svagaste i befolkningen. Det är också många kyrkors blinda fläck, att man inte låtsas om de inneboende målkonflikterna i migrationspolitiken.”
”Ja, många människor i världen behöver en fristad från krig och förtryck. Men när segregationen blir allt djupare, våldet eskalerar och radikala moskéer planeras i stor skala, då utgör lösryckta gammaltestamentliga bibelord om att "visa barmhärtighet mot främlingen" inte någon trovärdig politisk position.”
”Det är utmärkt att teologer och kyrkoledare engagerar sig i samhällsdebatten och kritiserar politik ur ett kristet perspektiv. Även migrationspolitiken kan behöva justeras! Men teologiska fantasier och felslut främjar inte debatten. Tvärtom, de förvillar, förvirrar och blir i längden förfärligt tröttsamma.”
https://www.gp.se/ledare/svenska-kyrkan-forstar-inte-politik.7c78ba39-6685-4d00-b3d3-9fd2493dae7a
Enligt Bibeln är kärleken störst. Om man vill att tillvaron ska bjuda på mycket harmoni och kärlek är ett pragmatiskt förhållningssätt klokt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar