Samhörighet viktig
Individualiseringen i vårt samhälle har många fördelar. Går den för långt går det ifrån att vara en styrka till ett problem. Samhällen kan bara bli framgångsrika om en stark ”vi känsla” skapas. Det är inte svårt att förstå men vi i Sverige har tappat den tidigare svenska ”vi känslan” och denne viktig att återskapa. Det går trots att vi på kort tid blandats upp med människor från mycket annorlunda kulturer och trots att omvärldsbilden inte i huvudskap skapas genom en TV kanal och en dagstidning.
Nedan en läsvärd artikel skriven av Karin Pihl, Expressen. Jag delar hennes kritik av många politikers idéer för att försöka laga det politiken förstört genom en på kort tid för stor invandring från mycket annorlunda kulturer och av många med mycket låg utbildning. I UPs politiska program från 2021 står det bland annat att barn till människor som lever på försörjningsstöd ska gå i förskolan som ett av motkraven för försörjningsstödet. Det är en rimlig ordning och UP drev den frågan demonstrativt även som en motion i kommunfullmäktige för att starkare påverka partier som finns i riksdagen. Liknande villkor ska endast gälla människor med försörjningsstöd med barn. En stor andel av dem är invandrare och vi måste lyckas integrera i vårt fall barnen framgångsrikt.
”Alla barn ska enligt lag tvingas gå på förskolan så att de lär sig svenska.
– Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten, sa hon till Ekot när förslaget presenterades i slutet av april.
Invändningarna, att det är statligt tvång och att 95 procent av alla treåringar redan går på förskolan, ger hon inte mycket för. I en intervju med GP försvarar hon sin uppfattning med att tvånget behövs för att nå dem som inte går i förskolan i dag. Dessutom menar hon att ”ingenting”, inga progressiva politiska reformer, har kommit frivilligt.”
”Det som förenar dessa förslag och reformer är just idén att frivilligheten har nått vägs ände. ”Fel” människor väljer ”fel” skolor och bor i ”fel” områden. Därför måste staten ingripa. Tvångsförespråkarna har dock missat en sak. Sammanhållning går inte att tvinga fram. En känsla av gemenskap är inte som materiella resurser som kan omfördelas. utan är snarare något som uppstår organiskt. Politiken kan givetvis skapa förutsättningar. Säkerligen utvecklades nya kamratskaper när Trollhättan genomförde bussningen. Men det är inte alltid säkert att förskoletvång och flyttning av människor från område A till B skapar rätt förutsättningar. Det kan lika gärna bli tvärtom.”
https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/politikerna-kan-inte--tvinga-fram-gemenskap/
Långt ifrån alla i Sverige följer idag VM i ishockey. Få gör idag militärtjänst med invånare från alla sociala klasser som tränas att lösa problem tillsammans. Långt ifrån alla i dagens Sverige känner lojalitet mot konceptet Sverige. Trots det behöver vi hitta nya metoder för att bygga en ”vi känsla” år 2025! Det brådskar! Det enande ledarskapet som krävs lyser med sin frånvaro. När jaget får för stort utrymme över laget byggs inga starka lag. Så enkelt är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar