Inte ok!
Barnen är vår framtid. Det är inte bara en klyscha, det är så. Varje barn vi inte kan ge bästa möjliga start i livet får ett sämre framtida liv och det riskerar samtidigt att kosta vårt gemensamma samhälle väldigt mycket mer än att göra mer rätt från början. De flesta vet detta ändå är det så svårt att förbättra sättet vi stöttar barn som växer upp med funktionshinder med särskilda behov eller som föds in i väldigt dysfunktionella familjesituationer. I skolmiljöer leder denna oförmåga att göra mer rätt till att skolan försämras för alla våra elever. En skola som i stor utsträckning misslyckas med sina uppdrag drabbar hela vårt samhälles konkurrenskraft.
Expressens ledare är i sammanhanget mycket läsvärd.
"Personal i förskola och skola, inom vården och polisen, är skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn far illa. Polisen gör det ofta. Socialstyrelsen gjorde en enkät för fyra år sedan, som 177 kommuner svarade på. Polisen stod då för en fjärdedel av anmälningarna. Sjukvården och skolan för en knapp femtedel var. Bara två procent av anmälningarna kom från förskolorna. De senaste åren tycks andelen ha ökat. Men den är fortsatt låg, vilket är ett stort svek mot barnen. Och dessutom märkligt, med tanke på hur partierna slåss om att prisa förskolan som en förebyggande institution."
"Går bara fler barn, speciellt i socioekonomiskt svaga områden, fler år och längre dagar i förskolan, kommer de lättare klara den vanliga skolan och därmed stå emot de kriminellas erbjudanden om snabba cash – det är teorin."
"Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer, lyder talesättet. Därför är det inte underligt att polisen toppar orosligan. Det finns allt för gott om tonåringar, och till och med yngre, som är livsfarliga för sig själva och omgivningen. Fler anmälningar från förskolorna kommer inte sätta stopp för gängkriminaliteten. Men tidiga insatser riktade till familjerna kan rädda några barn från att hamna där. Och bortsett från det finns det naturligtvis ingen godtagbar ursäkt för att låta bli att larma när man misstänker att ett barn far illa."
https://www.expressen.se/ledare/forskolorna-haller-tyst-om-barn-som-far-illa/
Hur svårt kan det idén vara att det förebyggande arbetet kopplat till våra barn ska betraktas som en investering? En investering som kan aktiveras och skrivas av över tid. Idén om investeringsfonder för detta har inte blivit en succé. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har många kloka och vetenskapligt förankrade idéer som behöver tas på större allvar. Även om regeringens idé om ett fritidskort för socioekonomiskt svaga riskerar att bli ett administrativt monster med risker för fusk är insikten om behov av liknande socioekonomiska stöd mycket kloka. På något kostnadseffektivt sätt är det klokt att få fler socioekonomiskt svaga barn och unga att delta i fritidsverksamheter där de i lagsammanhang både kan inkluderas bättre i samhället och vårda sin hälsa bättre. Nedan bifogade publikation och film kopplat till Ingvar Nilssons arbete är värd att ta del av för den som bryr sig.
https://www.mucf.se/publikationer/utanforskap-och-unga
Vi måste skapa en metod som gör att barn och unga som växer upp i socioekonomiskt svaga situationer ges bättre förutsättningar för att engagera sig i en förening som arbetar med lag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar