Arkitekturens betydelse

Varje tids skönhetsideal

Skönhetsideal förändras. Länge var det vita smala personer som i reklamen lyftes fram som stereotypa skönhetsideal. Nu är det befriande mer spritt både vad gäller kroppsform och etnicitet. Om hundra år kanske det bara är medelfylliga kineser som är reklampelare.... (lite ironisk är jag). Inte minst kommersiella intressen och egon ligger bakom att smakerna förändras. Det kommersiella perspektivet handlar om att återkommande få människor att konsumera nytt. De ekonomiska hjulen ska snurra. Ego perspektivet är ofta kopplat till någon driven entreprenör eller en mer eller mindre excentrisk designer. Det gäller inom klädmarknaden, fordonsmarknaden, smyckesmarknaden och så vidare. Inte minst gäller det inom byggmarknaden där många arkitekter och beställare vill lämna "märken" efter sig. Inget konstigt med det om man kan lite om beteendekunskap. När personer gör sina inköp görs det utifrån den image man vill förknippas med. När stora fastigheter byggs har det dock ett stort allmänintresse. Personligen tycker jag att olika är intressant och berikande. Samtidigt anser jag att till exempel staden Uppsala ska ha en viss särprägel, identitet, som alltid bärs med och utvecklas i ny bebyggelse. Och jag tycker inte om att område efter område byggs i väldigt lika utformning, det är miljonprogram och kommunismbyggen enligt mig.

Jag tycker att arkitekturupproret är ett bra initiativ. Det är allt för mycket av det som idag byggs som är allt annat än vackert. Jag är fullt medveten om att det är en subjektiv åsikt. Men de som tycker att kommuner inte ska ställa vissa estetiska kvalitetskrav tycker jag har fel. Jag är också helt säker på att det går att kombinera stilfullt med effektivt bygge.

https://www.arkitekturupproret.se/category/nyproduktion/

Naomi Abramowicz, GP, skriver läsvärt om hur det byggs och om att arkitekters egon kan ges för mycket utrymme i förhållande till vad som upplevs som tillräckligt attraktivt. Komplexa frågor och väldigt subjektiva. Jag tycker att det är viktigt att en plats med framtidstro då och då bygger fastigheter som blir särskilda landmärken. Det gör ett samhälle attraktivare.

"Räknas bristande ödmjukhet som en dygd hos dagens arkitekter? Det kan man fråga sig efter att ha sett den göteborgske stjärnarkitekten Gert Wingårdh intervjuas i SVT-programmet Min sanning (2/1). När programledaren Anna Hedenmo tar upp kritiken mot den Wingårdh-ritade byggnaden Liljevalchs plus, en tillbyggnad till konsthallen Liljevalchs på Djurgården i Stockholm, viftas invändningarna bort. Konsten ska kittla, reta och vara provocerande, säger Wingårdh. Det finns för många byggnader som inte berör."

"Synpunkterna från den stora Facebookgruppen Arkitekturupproret – hemvist för många av Wingårdhs belackare – ger han inte heller mycket för. De jobbar med populism, enligt Wingårdh. Varför? För att de försöker att bilda opinion för att mer ska byggas i klassisk stil, gärna med inspiration från förra sekelskiftet, snarare än ytterligare pastischer på 1960-talets fyrkanter i betong och glas. På bara några ynka minuter lyckas Gert Wingårdh avfärda alla invändningar mot modern arkitektur som populism, trångsynthet och bristande förståelse för arkitektur som konstform. För att vara en man som så gärna syns i publika sammanhang är han inte särskilt intresserad av vad folket tycker."

"Wingårdh verkar bry sig mer om sitt eventuella arv till eftervärlden än vilken påverkan som arkitekturen kan ha på människor som lever här och nu. För visst är arkitektur en konstform, men den är inte vilken typ av konst som helst. Till skillnad från en teaterföreställning eller en utställning på ett museum kan inte människor välja om de vill ta del av den eller inte. Den finns där, oavsett vad de känner för den. När de ska till jobbet, när de beger sig hem eller när de ska lämna sina barn på förskolan."

"Fler arkitekter borde därför fråga ställa sig frågan: Vill människor verkligen bli kittlade och berörda dagligdags? Vill de bli provocerade när de promenerar hem efter en prövande arbetsdag? Eller vill de ha något behagligt och vackert att vila ögonen på? Med Wingårdhs tidshorisont verkar det dock räcka om människor uppskattar dagens arkitektur om 100 år. Och det är sannerligen ett bekvämt tidsperspektiv för en samtida arkitekt. Inget man ritar behöver uppskattas av allmänheten under ens livstid. Dessutom är man sedan länge död och begraven då tillräckligt lång tid har passerat för att folkets kritik ska bedömas som relevant."

https://www.gp.se/ledare/kritik-mot-samtida-arkitektur-%C3%A4r-inte-populism-1.67168888

En person som helt saknar ödmjukhet är Putin. Tyvärr tillhör han också en kultur där framförallt vanliga människors liv inte anses särskilt värdefulla. Visst är hans hela inriktning på att försvara egen makt och att företräda en ”gammelrysk” politik. Den här gången har hans ”maktarkitektur” lett honom och hans gäng helt fel. Tyvärr kommer avskedet av arkitekten mycket sannolikt bli väldigt dyrt för det ukrainska och det ryska folket. Sorglig utveckling samtidigt som det är imponerande att följa hur det ukrainska folket inte viker ner sig. En sak team Putin gjort är att stärka det ukrainska invånarnas samhörighet. Och Ukrainas president spelar sin verkliga ledarroll på ett imponerande sätt.

” I det bombastiska talet kallade Putin sitt invasionskrig i Ukraina för en ”succé” och att gå helt enligt plan, enligt AFP.

– Västvärldens försök att nå global dominans har nått ett slut.

Han talade också om att Väst inte förstår sig på Ryssland och försvarade invasionen, som han kallar för en ”militär operation”, med att den var det enda alternativet för Rysslands säkerhet. Han sade också att Ryssland kämpar för sin suveränitet och sina barns framtid, rapporterar Mail Online.

– Det kollektiva Väst försöker splittra vårt samhälle. Och det finns bara ett mål – förstörelsen av Ryssland.”

https://www.expressen.se/nyheter/putins-nya-varning-till--oligarkerna-avskum/

Särpräglad bebyggelse

Inte kommunistiskt lika

I vilken miljö vill du bo? Om du kan välja, vill du bo i ett gytter av villor där varje hus ser exakt lika ut? Om du kan välja, vill du bo i en stadsdel där alla hus ser lika ut och ligger tätt, tätt, tätt? Jag tror väldigt få människor svarar ja. Att stadsplanerare och politiker som bara vill få fram volymer av bostäder tycker det är ok är något annat. Att industriföretag inom byggsektorn också kan vinna fördelar är något annat. Självklart ska Uppsala fortsätta att växa med fler bostäder och verksamhetslokaler. Jag vill dock inte att fler och fler delar av Uppsala ska utvecklas extremt tätt, fult och enformigt. Tankarna går till många av östländernas enorma massbyggnationer, de gjordes precis så. Eller våra miljonprogram. Nej tack! Ett av huvudskälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, bildats är för att vi anser att flera av de större etablerade partierna driver en mycket dålig så kallade stadsbyggnadspolitik, politiken för hur en kommun byggs ut. Och UP vill att Uppsalas bebyggelse med fördel har en lokal prägel, det stärker vårt ”platsvarumärke”.

Självklart måste byggsektorn som alla andra sektorer konkurrensutsättas bättre och industrialiseras i betydligt högre utsträckning. Det går så klart. Det vet vi bland annat genom att studera andra länder som inte är lika skyddat som den svenska byggmarknaden. Precis som det går att industrialisera och modularisera stora delar av fastighetsbyggen kan man skapa industriella metoder för särprägel. I Uppsala vill jag ha en särprägel på våra byggnader. Designperspektiv som vittnar om att "du är i Uppsala" och som sätter vårt lokalsamhälle mer unikt på kartan och som gör oss som bor här stoltare. Det går. Till skillnad från nedan debattörer anser jag att kommunerna ska kräva liknande upplägg. Att kunna kombinera särprägel med industrialiseringens ekonomiska fördelar är tricket som snart måste bli allvar. Nu förfulas stora delar av till exempel Uppsala.

Den som inte av prisutvecklingen på mat och drivmedel, som el och diesel, förstått att inflationen skenar kan läsa nedan artikel. Artikeln i Dagens Samhälle handlar om den eviga frågan om hur det ska byggas prisvärt även i Sverige. Det går i andra länder. En stor del av strukturproblemen i Sverige är alla bidragssystem och att baskraven på bostäder är så höga. Om bidragen är betydligt lägre och baskraven rimligt sänks ska du se att vi kan få internationellt bra bostäder även för våra invånare som har låga inkomster, eller helt lever på bidrag. 

"Under 2021 ökade enligt SCB kostnaderna för att bygga hus i Sverige med 17 procent och inom byggmaterial ökade exempelvis kostnaderna för armeringsstål med nästan 60 procent. I en tid med stor bostadsbrist och ett riktigt stort behov av olika sorters bostäder för människor med olika stora plånböcker, är detta djupt problematiskt."

"För ett litet tag sedan presenterade Konkurrensverket en rapport för regeringen om konkurrensen inom byggmaterialsektorn. I den konstateras att det finns en hög marknadskoncentration på viktiga materialmarknader, upphandlingar upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen och kostnadsdrivande rabatter och ersättningsvillkor. 

"Vi delar den analysen. Vår erfarenhet är också att de ökade kostnaderna leder till inställda upprustningar av miljonprogrammen, att färre bostäder byggs än som är önskvärt, att kvaliteten sänks och att risken för fusk ökar. Konkurrensverkets utredning visar att det finns flera möjliga angreppssätt för att sänka kostnaden för nya bostäder. Ett av dessa angreppssätt är förändrade attityder och nya arbetssätt kring standardisering av bostadsbyggande. Ett annat angreppssätt är att kommuner upphör med så kallade särkrav som försvårar standardiserade byggprocesser och byggen. Det behöver också bli tydligare för alla hur byggvaror prissätts och värdesätts."

"Byggsektorn präglas tyvärr av en brist på standardisering, innovation och effektivisering."

"I sin rapport föreslår Konkurrensverket bland annat att de kommuner som i dag inte har en fastställd strategi inom ramen för sitt bostadsförsörjningsansvar utreder förutsättningarna att uppföra hus av standardiserad karaktär. Regeringen har också lämnat en lagrådsremiss med förslag om reglering om certifierade byggprojekteringsföretag, som föreslås träda i kraft 1 augusti 2022. Syftet är att öka förutsägbarheten för byggherrar som önskar återanvända lösningar från tidigare projekt och minska utrymmet för lokala särtolkningar av regler." 

"Nu finns det konkreta förslag för hur konkurrensen inom byggmaterialsektorn kan öka. Det innebär att bostadsminister Johan Danielsson snabbt och konkret kan se till så att vi får fler bostäder i Sverige byggda till lägre kostnader." 

"Vi uppmanar Sveriges kommuner att prioritera industriellt byggande. Med standardisering kommer också effektivisering. Kommunerna skulle därmed och bidra till minskad klimatpåverkan." 

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/det-gar-att-kraftigt-sanka-kostnaderna-for-bostadsbyggande/

Det är hög tid att på allvar revidera svenska byggregler. Vi måste kunna erbjuda fastighetsägarmarknaden att bygga mycket mer prisvärda bostäder som inte har massor av "bra att ha" regler kopplade till sig. Inte minst strömmen av flyktingar borde snabbt pressa fram i vart fall långvariga undantagsregler. 

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/byggregler/

Och ja, jag delar Expressens kritik av hur Lantmäteriet fungerar. Återigen ett exempel på att det politiska styret inte är kompetenta att styra viktiga verksamheter.

"Riksrevisionen förespråkar också fler fasta taxor, utan det ”osäkerhetstillägg” finns i dag. Och att fler kommuner få ta över, de har därtill i snitt lägre avgifter. Dessutom söker sig statens lantmätare till de kommunala jobben - de är mer varierade och roligare. Och så måste förstås handläggningen digitaliseras."

"Regeringen bör snabbt ta itu med dessa förändringar, problemen har varit kända länge. Och alla partier kan fundera på om lantmätarutbildningarna skulle bli mer attraktiva om det fanns goda möjligheter att starta eget i branschen. För bristen på lantmätare bidrar till de långa liggtiderna."

https://www.expressen.se/ledare/chockrakningar-och-koer-ta-itu-med-lantmateriet/

I Uppsala gör den invånare som vill att kommunen ska byggas ut klokt ett bra val att rösta på Utvecklingspartiet demokraterna, UP. UP erbjuder nu 44 erfarna och engagerade Uppsalabor som ställer upp som invånarnas representanter i kommunvalet 2022.  Och 24 erfarna och engagerade Uppsalabor som ställer upp som invånarnas representanter i regionvalet 2022. Ett starkt förbättringsfokus för oss är att Uppsala kommun och Region Uppsala ska byggas ut mycket bättre än vad nuvarande planer leder mot. Och vi vill att befintlig infrastruktur ska tas till vara i mycket större utsträckning än det stora slöseri som många andra partier driver på. Inte minst den mycket okloka satsningen på spårvagn i Uppsala. Lägg ner spårvagnssatsningen och satsa på flexibla moderna bussystem istället!

Är Sverige viktigt?

Behövs Sverige?
För väldigt många människor på jorden är svaret nej. Sverige är ett land långt uppe i norr med ofta kallt väder och ett språk som få talar. Samtidigt är Sverige ett land som har betydelse för de flesta som bor här och för dem som invandrat och blivit en bidragande del av detta lands utveckling. För mig och många andra svenskar är Sverige viktigt. Sverige och dess varumärke, den svenska flaggan, representerar det jag kallar mitt hemland och grundvärderingar som jag delar. Jag gillar att vara en del av dem som bor här uppe i norr och som vill ha ett samhälle där de som har det sämst ändå har det relativt sett bra. Jag gillar att vara en del av ett samhälle där alla barn och unga ges en mer likvärdig möjlighet att nå sin potential än i de flesta andra länder. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika företag. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika idrottare, musiker och deckarförfattare. Jag gillar också att vi är ett folk som bryr oss om andras välbefinnande. Samtidigt är det hög tid att våra nationella företrädare står upp för Sveriges huvuduppdrag. Det huvuduppdraget är att verka för svenskarnas bästa. Så jobbar alla andra länder och det är inget konstigt eftersom politiker har fått sina förtroendeuppdrag för att företräda en kommuns eller lands befolkning.

För mig behövs Sverige och Uppsala. Jag gillar det koncept som Sverige utvecklats till. Då menar jag inte de allt för höga skatterna eller jantekulturen som fortfarande finns kvar inom många. Jag menar företagsamheten, förmågan att organisera, förmågan att systematisera, omtanken om varandra, frihetsambitionen och jämlikhetssträvan utan att hindra stjärnor från att få lysa. I min värld måste platser få och ha rätten att utveckla en särprägel. Den särprägeln måste också kunna försvaras. Tror du att Sverige generellt kommer att klara av att erbjuda sina svagaste lika mycket stöd som idag om till exempel fem år? Vilkas bästa ska ett land företräda?
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nationalstaten-som-vi-glomde/